Öl i Australien del X-Lite svedd va?!

Ett besök på Nationalmuseet var det första som hände denna dag. Jag åt frukost på deras uteservering. Långsam service, men fin utsikt och strålande sol, så det gjorde inte så mycket. Museet var ganska stort och vi gick väl omkring där några timmar. Nästa stopp var Sydney, 29 mil nordost om Canberra. Vi checkade in på det sunkigaste boendet på denna resa. Antagligen var det snorbilligt.
Vi gick ut och tog en buss till stadsdelen Glebe där Tommy’s beer cafe är beläget. I princip allt på deras meny var slut. Vi tog varsin schnitzel med surkål som smakade mycket bra. Till maten två tråkiga tjecker, Černovar Světlé och Černovar Černé, båda från Rakovník (Bakalar).
Det fick bli en bussresa tillbaka till centrum där det handlades öl på utmärkta butiken Oak barrel. Inga mängder, det skulle komma senare.

Inte så långt därifrån finns en bryggeripub vid namn Redoak med en norsk bartender. Ganska trångt, men det fanns ett par platser i baren till oss. Där vi blev sittandes resten av kvällen. Bärsen var av skiftande kvalitet minst sagt. Min favorit var nog Christmas cheer 6%. En riktigt bra kryddad öl. I övrigt intogs: Schwarzbier, Björnbärslambic, German wheat beer, Organic Pale ale, APA, Honey ale, Oktoberfest,, Strong ale, Chateau sour, All day breakfast. Vi hittade ingen lämplig buss, så det blev en promenad ''hem'' i den ljumna sydneykvällen

Öl i Australien del IX-Berra kan

Det första som hände denna dag var att jag åt kinamat i centrum. Strax därefter strålade vi alla samman på en hyrbilsfirma och en inhemsk kombi hyrdes. Målet för dagen var huvudstaden Canberra 67 mil nordöst om Melbourne. Det tog naturligtvis hela dagen. Men mitt ute i ingenstans, 40 mil från kusten låg ett ubåtsmuseum som vi gick på. En trevlig överraskning.
Väl framme i Canberra var det mörkt och ingen gps hade vi, men till slut hittades boendet.
Efter att vi checkat in stressade Hedin samt undertecknad ut för att hinna med sista beställningen. Lite irrande blev det, men så småningom lokaliserades äntligen anglofila bryggeripuben Wig & pen. En pint Bulldog hann man med i alla fall.

Jag sprang vidare till puben Debacle där ytterligare en öl stressades ned innan de stängde. En helt ok lager, Knappstein från Enterprise.
Inte mycket till öl denna dag, men vi fick se vilda kängurus och wallabys. Och bäst av allt, en bonusubåt!

Dagen därpå skulle det drickas desto mer jästa maltdrycker. Mina medresenärer åkte till centrum och gick på museer eller liknande medan jag gick tillbaka till Debacle för att ''rensa'' stället. Maten var ok, och till den fölande brygder: Liebenweiss från Allgäuer brauhaus, Kosciuszko Pale ale, 28 pale ale från Burleigh, Taxi från 2 brothers och från samma bryggeri Kung foo rice lager. Över lag riktigt dåliga öl.

Nästa stopp var Wig and pen som vi var på dagen innan. De hade bryggt ett öl för att fira stadens 100-årsjubileum. Centenary, riktigt gott. Antagligen den yngsta stad man varit i.

Inte långt från boendet fanns ett hak med gratis wifi, så ett besök där var nödgat. En I.G.P. från Matilda bay tvingade jag i mig där.
Därefter en väldigt välbehövlig halvtidsvila.

När de övriga var klara med vad de nu var de gjorde gick vi ut. På en asiatisk restaurang intogs en vietnamesisk rätt som bara smakade mint. Inte min grej alls, så jag hällde på hela ''starksåsburken'' på maten. Det var dumt. Godare än innan, men galet starkt. Ett under att man fick i sig allt. Den Tooheys Extra dry jag drack till hjälpte föga.

Tredje gången gillt på utmärkta Wig and pen där vi blev sittandes större delen av kvällen. First wort, Kiandra gold, Velvet cream stout, Rumpole's och Pale ale var ölen som intogs. Bästa bryggeripuben jag besökt på länge.

En sista internetkoll på hemvägen på stället vad det nu hette. Carlton Dry fick agera ''god natt-öl''. Lika gott som det låter.



 

Öl i Australien del VIII-Tre taxiresor på en dag

 
På förmiddagen tog vi oss tillbaka till Josie bones som vi besökt veckan innan. En god ost-tallrik gjorde följande öl sällskap: svartIPAn Black 55 från 3 Ravens, alten Jasper ale från Stone & wood,Wheat king ale från Baird, Pinky framboise från Bright (endast 250 flaskor släppdes, två år gammal, lambic) och saisonen Pas de dieux från High & mighty.

Jag tog taxi tillbaka till rummet för att vila upp mig inför kvällen.
Aftonen inleddes på grymma baren/restaurangen Mrs Parmas. Här fanns bara öl från Victoria och mycket av det. Många sorter i alla fall. Jag hann tyvärr bara med två under detta besök: Cavalier Brown och Bellarine Mussel stout. Riktigt bra båda två.

Nästa och sista stoppet för kvällen/natten var Beer Deluxe som vi hade besökt några dagar tidigare. Här anslöt även fröken Hedin. Grejen med det här stället är läget, dyr öl, hyfsat sortiment och något så sällsynt som gratis wifi, något som man verkligen ej var bortskämd med under denna resa. Wifin gjorde att man kunde följa matchen härifrån. Således var man ''glad som en speleman'' resten av kvällen. Fyra lager fick man visst i sig också innan de skulle stänga. Little ripper sparkling lager från Matilda bay, från samma bryggeri Dogbolter dark lager, Stone & wood Lager och Cascade Premium Lager. Jag var glatt överraskad  av dessa underjästa brygder. Därmed inte sagt att de var fantastiska på något sätt...
Sista spårvagnen verkade ha gått, så det fick bli ännu en taxifärd för att komma hem. Gäsp.

Öl i Australien del VII -En fabrik och ett bryggeri

Hedin och jag tog spårvagnen till stadsdelen Richmond där vi åt någon röstibaserad rätt till brunch... utan öl. På samma väg fanns också ölbutiken Slowbeer som hade fatöl och sittplatser. Vi tog varsin medan jag handlade lite. För min del Psychedelia från för mig nya Craig allan. Har för mig att det smakade bra.

Det hade blivit hög tid att röra på sig då vi hade bokat in oss på visning på en av bryggerikoncernen SAB Millers jättefabriker som låg i närheten. Carlton & united kallas den och är väl i Europa mest känd för Fosters. Allting var galet stort, och kontrasten till de flesta andra bryggerier man besökt var total. Det samma kan sägas om ölen... Det var iallafall kul att se produktionen igång, med flaskor som med en rasande fart åkte hit och dit. Efter rundvisningen hade vi beställt mat i baren. Till den fick man en sampler som man fick välja bland deras tio fatöl. Det ena blaskigare än det andra. Maten var helt ok har jag för mig. Här mötte även Tony och Putte upp, och tillsammans gick vi efter maten tillbaka till Slowbeer.

Detta besök blev några timmar längre än det förra, nu när man hade tid på sig intogs följande brygder i lugn och ro The australian brewery Smoked IPA, Moa Breakfast, Red eye rye från Dainton (grundat i år) och slutligen Yona yona ale från japanska Yo-ho. Över lag bra grejor.

Inte långt därifrån var Mountain goat beläget, så vi passade på att gå dit och ta en öl med. En väldigt god Surefoot stout. Mycket begränsade öppettider på detta bryggeri, så det var tur de hade öppet när vi råkade vara i närheten.

Slowbeer låg på hemvägen, så en sista bira klämdes där innan de stängde, Challenger från Mash Brewing i Perth. Asiatisk mat på hemvägen. Klart slut.

Öl i Australien del VI-Jetlag

Transport som besökts dagen innan stod åter igen på schemat denna soliga, men blåsiga dag. Fyra öl ''smällde'' jag i mig. 4 Pines ''Kolsch'', Doss blockos Pale lager från East 9th Hightail ale från Mountain goat och Murrays Dark knight. Blandad kvalitet på ölen minst sagt. Samtliga från Australien.

Vanan trogen åkte vi tillbaka ''hem'' för lite vila. Jetlagen som härjat i flera dagar slog nu verkligen till och så vaknade man fem timmar senare. Jag gick i alla fall ut och hann med sista beställningen på närbelägna Chapel street cellars som vi besökt veckan innan. Surölet Mr mistoffelees 6% från Moon dog. Sedan var det bara att gå tillbaka och lägga sig och stirra i taket.

Öl i Australien del V-200

Lokalbefolkningen brukar säga att man i Melbourne kan få uppleva fyra årstider på en timme. Om man nu kan kalla lite regn för ''vinter'', så visst var det så. Speciellt galet var vädret i alla fall denna dag. Hedin gick på konstmuseum (eller vad  det var) och jag på guldstället Eureka terrace bar som var beläget i skuggan av Eureka tower, södra halvklotets näst högsta byggnad. Stället ser inte så märkvärdigt ut vi första anblicken. Bara ännu ett av alla belgiska ölkafeer med samma öl som finns över hela värden tänkte jag. Men icke! Visst fanns det allt det där men även mycket annat med. Några inhemska fick det bli för mig. Alpha queen från Boatrocker, The congress som var en samarbetsbrygd mellan hela fyra bryggerier (3 Ravens, Bacchus, Holgate och ''Moo brew''). Slutligen handpumpad Red hill Scotch ale.

Hedin var också där en sväng innan vi begav oss över floden för att besöka ett par ställen på Federation square. Först Beer deluxe där vi delade på en flaska Mr. obadiah från Little creatures. En riktigt fin porter.

Nästa stopp, på andra sidan torget var Transport där varsin Vale IPA intogs. Sedan följde en halvtidsvila på rummet.

Nyktra och utvilade återvände vi till centrum för en milstolpe för mig, det var nämligen dags att besöka mitt tvåhundrade bryggeri. James squire, en bryggeripub (de mesta av ölen med detta märke bryggs på ett större bryggeri någon annanstans). Vi tog en sampler var, plus att jag även tog en helt ok Four wives pilsener. En anställd gav oss även en privat visning av brygghuset, där det smakades en del ur tankarna. Trevligt, även om ölen var ojämna.

Kvällen/natten avslutades på utmärkta, men något mörka baren Cookie i Chinatown. Fem öl blev jag itvingad här. Mountain goat Summer ale, Spring Zestpilsner från Thunder road, från samma bryggeri Hop star extra pale ale, Road trip IPA från Holgate och Woodcutters Amber ale från Tooborac. Över lag bra inhemska öl. Jag tror vi var där tills de stängde, varför skulle man annars gå från ett så schysst ställe? Taxi tog oss hem denna sena kväll.

Öl i Australien del IV-Meet the Alestars

Dagen inleddes med att vi tog en spårvagn åt fel håll på fel linje. Imponerande dålig koll. Men inget ont som inte för något gott med sig. Hungriga som vi var så intogs i alla fall en supersmaskig måltid på en restaurang (minns ej namnet, men verkade vara del av en kedja). Sataykyckling, det godaste jag åt på den här resan. Exotisk, men långt från fantastisk öl fanns även att tillgå. Två öl från Matilda bay ackompanjerade den goda maten, Beez neez och Fat yak pale ale.

Efter att ha bytt till tåg istället var man snabbt i centrum där tvärs över gatan från Flinders street station, som verkar vara en knutpunkt för stadens kollektivtrafik, den stora puben Young and Jackson. Hela tre (eller var det fyra?) våningar, varav den översta bestod av en slags takterass. Tyvärr regnade det vid vårt besök.
Det fanns olika fatöl på olika våningar, så man får vara berädd på lite spring om man ska ''rensa'' stället. Hiss finns dock. Vad dracks det för öl då? Jo dessa: Chainsaw från Prickly moses, Celtic red ale från Bridge road, utmärkta Angry man Pale ale från Murrays och slutligen från samma bryggeri; Libertine french farmhouse ale.
Vi tog oss tillbaka ''hem'' för en välbehövlig paus i ölandet.

På programmet för kvällen stod ett evenemang på The local taphouse. Ölsällskapet Alestars hade månadsmöte (eller vad man ska kalla det), och denna gång var det meet the brewers. Första gången undertecknad varit på något dylikt... vad jag kan minnas... Fyra öl och mat för $40. Vi var där i god tid och hade tid med en öl på övervåningen innan spektaklet skulle dra igång. Kiss me lipsia från Birrificio del ducato.
Bryggeriet i fokus var nystartade 7 cent, hemmahörande någonstans i Victoria. Två av de tre killarna var representerade och svarade gladeligen på frågor om sina brygder och planer. Indelade i lag/bord var det även en ölpubquiz, ett par poäng drog man in till laget i alla fall. Bla blindprovet där jag fick representera oss och lyckades ''gissa'' mig till vilken av deras tjugo fatöl som fanns i glaset framför mig. Förutom deras öl intogs även Waimea hopcat från Tuatara/Beer here, Carlisle st. Garden ale, Synapse från Doctors orders (törs man gissa att det bryggerinamnet ej hade varit ok i vår älskade nannystate?) och True South Schwarzbier. En mycket trevlig kväll, med många glada ölnördar, 7 cents öl föll oss tyvärr inte riktigt på läppen, men de har ju precis startat, så det blir nog bättre. Tillbaka gick vi faktiskt. När det äntligen slutat regna var det väldigt skönt ute.

Öl i Australien del III-Beautifully swedish

En ny dag med möjligheter... att få i sig exotisk öl. En spårvagn tog oss halv-vägs till Centrum. Därskulle det finnas bärs, men vi gick faktist och åt lunch först, för min del i form av överkokt lasagne. Inte lika gott som det låter. Destinationen var den pampiga baren Village. Ett riktigt guldhak skulle det visa sig, med många fat (för att vara utanför USA) och ännu fler flasköl. Vi tog plats i baren och började ''rensa''. Detta intogs: Full steam från Thunder road, Mountain goat Steam ale, Taco från Two birds, Mornington (peninsula) Brown, Lick pier från East 9th brewing co, Moo brew Belgo från Moorilla, Hop hog IPA från Feral, Temptress chocolate porter från Holgate, Bling IPA från Bridge road. Över lag bra öl. Halvtidsvila följde.

Dagen avslutades där dagen innan påbörjades, i de norra delarna av stan. Taxi till den stora Little creatures Dining hall. Bryggeriet ligger i närherten av Perth, men detta är deras melbourne-outlet. Jag minns inte att vi ''dinade'' där, men ett gäng öl slank i alla fall ned: Bright ale, Original pilsener, Rogers beer, White rabbit White ale och White rabbit Dark ale.

Vi hittade någon fulölspub i närheten med exotiska brygder. Nämligen: Collingwood Draught från Thunder road, libanesiska 961 Lager samt, 961 Beer/Kissmeyer Pale ale. Någon slags mellanösterninspirerad fyllemat intogs innan en taxi tog oss ''hem''.

Öl i Australien del II-Det ligger på andra sidan Jorden vet du

Den andra dagen var kanske den tyngsta på denna turnee. Vi inledde i alla fall med en taxiresa till trevliga och originellt inredda foodiebaren Josie bones i stadsdelen Collinwood. En riktig långsittning blev det med god mat och mestadels god öl. Orkade inte föra särskilt mycket anteckningar under denna resa, detta var som intogs under denna första halvlek i alla fall: Stone & wood Pacific ale, Temple garden yuzu ale från Baird, Sunset ale från Two birds, Vale/drk från McLaren, The pilsner från Australian brewery, Two birds Golden ale, Mornington (peninsula) Pale, Red hill Pilsner, Founders All day IPA och Croucher Pale ale. Vad jag minns (det var nästan en månad sedan) var det bra alltihop. Helt klart värt (minst) ett besök om ni är i stan och för en ölälskade foodie ett måste. Vi tog även taxi hem för halvtidsvila.

Andra halvlek utspelade sig helt och hållet på ''hemmaplan''. Inte långt från boendet låg ölbutiken Chapel st cellars som även hade ett antal fatöl. En liten butik som drevs av ett trevligt par. Väldigt mycket skandinaviskt (t ex. Pistonhead...), men även en hel del annat. Vi blev sittande ett par timmar. Och under tiden shoppade jag loss rätt hårt, bla en flaska för $75. Bärsen jag drack på plats var The extra hoppy ale från Australian brewery, Hop zone från Brewcult och Patriot american black ale från Croucher. Sedan var det helt plötsligt stängningsdags.

Vi fortsatte på samma gata med lite fulölstick. Ett av dessa fulölshak hade något så exklusivt som gratis wifi, något som annars var sällsynt. En Hahn Superdry intogs där.

Hungrig blev man ju förstås också, så på en pizzeria i närheten dracks till pizzan Victoria ''Bitter'' från CUB (lokalt känd som VB) och som efter-rätt, från samma fabrik: Pure Blonde.
Skönt att det inte var så långt hem.

Öl i Australien del I-Öl i tre världsdelar på''en dag''

Med vintern i antågande kändes det inte fel att bege sig söderut. Första stoppet var Arlanda innan vi tio timmar senare kunde landa i supersvennarnas, barnfamiljernas och pedofilernas paradis Thailand. Kanske är det jag som är fördomsfull. Det är uppfattningen en charterreseföraktande gubbe som undertecknad fått. Flygturen till Bangkok gick i alla fall väldigt smärtfritt.
Det var ett par timmar innan nästa flyg skule gå så jag fördrev tiden med att ticka ett par industrilager, San miguel Pale pilsen och San Mig Light. Lika gott som det låter. Till slut avgick planet i alla fall och ynka nio timmar senare landade vi i Melbourne. Med svenskt väder i färskt minne var den ljumna kvällsluften väldigt behaglig.


En dyr taxi tog oss genom lördagskvällen till boendet. Efter incheckning gick vi ut på vältrafikerade Chapel street som låg runt hörnet. På första bästa pub (eller hotel som de envisas med att kalla dem) slog vi oss ned för sex välförtjänta, men inte särskilt spännande öl. Dessa avslutade denna låånga dag: James Boags Draught, Melbourne ''Bitter'' från Carlton, Carlton Draught, Gippsland gold från Grand ridge. Slutligen The chancer golden ale och Jack of spades Porter, båda från från James squire. Portern var god i alla fall har jag för mig...

SBWF med Taste-experience

Så var det dags för Ölmässan igen. Kul som alltid att träffa gamla bekanta och prova nya öl. Antagligen tolfte eller trettonde året för mig där och som oftast tre dagar. För första gången ha jag valt att slå ihop de tre besöken till ett inlägg. Här är ett axplock av vad om intogs under dessa magiska höstdagar:
Rocket IPA från Adelsö, Mohawk Wicked pale ale, Cesu Pilsener, Jädraöl Trädgårdspilsner, Bistra årens cikoriaporter från Ängö, Gwens drydecker lager från Flying brewery, ''Modern lager'' från Eskilstuna, Eskilstuna Engelsk IPA, Menabrea 1846, Kullamannens mörka (!) porter, Black Bitter bajer från Flying couch, Sigtuna Winter IPA organic, South Plains HOW, Wild west, från Alvinne/Stillwater, Story från Grythyttan, Oregon Pale ale from Summer wine, Pumple drumkin från Cisco, Intense red oude kriek från 3 fonteinen , Hilliard’s Amber ale, Olly olly oxen från South plains, Chrome satan från Hilliard’s, Flying Red Ale, Grāfs fon zīverss från Cesu, Höganäs APA, Helmuth kellerbier från Beer here/Ugly duck (antagligen det bästa jag smakat i stilen), Symposium från Compass, Rósaldin från Brekeriet, Mère speciale från det för mig okända De leite.

En av dagarna lyckdes vi faktiskt ta oss till OT efteråt för en sista öl. Denna gång Übergott från Nils oscar. Så nordtysk som en pilsner kan bli utan att vara bryggd där. Snustorr.

Hem, ljuva soptipp

Ännu en skön stilla eftermiddag/kväll i tvsoffan med några öl av skiftande klass och även fotboll av skiftande klass. Vad var det för brygder då? Jo, dessa: Ahornberger Landbier Märzen; halmgul med ''klassisk tysk arom''. Smakar mest metall och äppeljuice. Lika gott som det låter. Ahornberger Landbier Hopfig pils; inte så dålig egentligen, men oerhört ''tysktråkig''. Slutligen något riktigt gott: Leon från Omnipollo; härlig obelgisk humlig arom. mycket skum, ljus och grumlig. En välhumlad mycket bra BPA/BIPA.

Öl i Utlandet del IV-Värre än CPGlenn

Ölmässigt började den sista dagen på denna vansinnesfärd i Charlottenburg på restauranten Mommsen-eck där en löjligt stor ost-tallrik gjorde följande öl sällskap: Bölkstoff från Flensburger, Crew IPA från Alewerkstatt; mycket tropisk frukt både i arom och smak, åtminstone inledningsvis. Väldigt söt, men inte speciellt besk. Jordgubbar i eftersmaken. Bästa tyska IPAn jag druckit. Samichlaus Classic från Eggenberg; rubinaktig färg, mycket söt och något spritig. Jag utgår från att den är bryggd enligt reinheitsgebot. Hur kan det finnas så mycket restsötma när ölet är på 14%? Berliner bürgerbräu Premium rotkehlchen från Berliner kindl/Schultheiss; bärnstensfärgad, obalanserad och något sträv, brödig eftersmak. Tråkig. Meckatzer Weiss-Gold; inte ett veteöl som man skulle kunna tro, så en glad överraskning. Gyllene, relativt fyllig. Smakar lite som när man tuggade på blyertspenor i grundskolan. Något fruktig. Werderaner Apfelbier från Neuzelle; som lätt kolsyrad äppeljuice. Ett riktigt barnöl.

Jag tog Sbahn till Mitte för att ticka så många öl som möjligt innan flyget gick. Första stoppet i stadens centrum var superturistiga Alt-berliner weissbierstube. Som tur var hade de bara en oprovad öl där och det fanns små glas. Maisels Weisse Hell. Hell indeed.

Det var något fel med den här resan. Ingen ny bryggeripub hade ännu besökts. Galet med tanke på att man var i Tyskland. Hög tid att ändra på det när man klev in på turistiga Georgbräu för att gå igenom deras sortiment som bestod av två bärs. Hell; frisk och färsk med viss träighet, vanilj och toner granbarrstoner. Dunkel; samma friska smak och granbarrs-smaken framträder ännu mer. Maltig. Jag anar en hus-smak.

Zur gerichtslaube var sista stoppet på denna resa. Där fanns två egna goda öl från Berliner indl/Schultheiss: Berliner Schwarzbier; mycket svart. Maltig med kaffetoner. Här har det minsann ej sparats på den rostade malten. Välbryggd, bästa jag druckit i stilen på länge. Schöffenbier; ser ut som vilken IPA som helst, men är en Landbier. Grymt färsk, mycket barr i smaken. Inte illa, tyskarna kan. Yum!
Efter att ha hetsat i sig all den ölen var det bara att bege sig ut till Tegel för att åka hem igen. Men man ska inte vara så ledsen för det, för snart bär det av igen. Woohoo!

Öl i Utlandet del III-En lugn dag.

Efter att ha handlat öl i Mitte var det hög tid för mat. Jag hittade ett thaihak med exotisk öl: Wittinger Pilsner; väldigt ljus med en mäktig skumkrona. Löjligt bra ''head retention'' (eller vad det heter på svenska). Som vanligt med tysk öl var aromen obefintlig, något som så klart drar ner helhetsintrycket. Torr som sig bör, men alltför snäll. Sparsamt med kolsyra för stilen. Brödig eftersmak.

På samma gata ligger bryggeripuben Lemke som vi hade besökt en månad tidigare. Ett par öl intogs så klart även här: Zwickl; något mörkare än brukligt. Metalliska toner och maltigare än vad denna stil brukar vara. Helt ok. Weizen; ännu ett ''banan-våldtäktsöl''. Usch!

Aufsturz som besöktes för fem år sedan (och dagen innan) var helt klart värt ett besök till. Några bärs slank ned innan halvtidsvilan: Büble bier Edelbräu från Allgäuer; halm och majs i aromen. Allmänt tråkig, men ej hemsk på något sätt. Vidare Engel Hefeweizen Dunkel och Kristallweizen från samma bryggeri.

Efter den lilla vilopausen begav jag mig till Leibhaftig som hade öl från Wanke bräu. Wanke weizen och Trübtäter pils; färskt brödig och allmänt behaglig. Ingen vidare mat faktiskt.

Sista stoppet denna mycket lugna dag var den belgiska baren Herman som var relativt närbelägen. De två sista bärsen denna dag var Maneblusser från Anker (Gouden carolus); väldigt belgisk arom. Kryddig som fan. Konstig men god.
Bockor Pils; brödig, ganska söt och lätt. Passar antagligen bättre på sommaren. Överraskande bra.
Det fick räcka.

Öl i utlandet del II-Fantastisk helles

Dagen inleddes med ett fruktlöst irrande mellan stängda ölbutiker (söndag) innan jag kunde slå mig ned på gamla favoritpuben Aufsturz för några öl: Engel Keller-Hell; disig som sig bör, halmgul. Metallisk både i arom och smak. Honungstoner. Balanserad, men ändå ingen höjdare.
Alpirsbacher Spezial; klassisk fulölslook, luktar ej så mycket, som ljus lager gör mest. Ren och hyfsat torr.
Österrikiska Neufeldner s’Zwickl; bärnstensfärgad, underlig arom, smakar dylikt. Svamp, något brödig.

Det var fotboll denna dag så jag gick vägg-i-vägg och såg matchen på ett internetcafe (typ). Två timmar (som jag aldrig får tillbaka) senare var det slut och en kebab kunde intas på ''hemvägen''. En halvtidsvila således.
Jag tog Sbahn till Wilmersdorf och på väg till krogen som var målet för min utflykt fanns en av alla dessa kiosker där en öl intogs. Hampaölet Turn från schweiziska Schützengarten; luktar lite sött. Smakar mest kokos med metalliska toner. Inte så söt som hampaöl brukar vara. Ett uns av skunkighet (nej, inte sån skunk fast man skulle kunna tro det).

Till slut kom jag i alla fall fram till Hell oder dunkel. Maten var mycket tysk och god. Till den utmärkta middagen ett gäng öl: Spandauer Havelbräu; Ofiltrerad, opastöriserad, brödig och underbar. En extremt bra helles. Bästa i stilen jag druckit på några år, om inte någonsin.
Herrnbräu Kristall weizen; syrligare occh fruktigare än de brukar vara, men fortfarande hemsk så klart!
Spandauer ''Landbier''/Dunkel; brödig men med mer beska än deras helles. Knappast stiltypisk, men absolut god. Den lilla mörka malten som använts verkar bara vara för färgens skull. Smakar ''ljust''.
Herrnbräu Hefe weissbier Hell kan omöjligt varit god med tanke på stilen.
Herrnbräu Hefe weissbier Dunkel; till och med värre än deras ljusa veteöl. Riktigt fruktansvärd. Som att bli våldtagen av/med en skumbanan.

På väg från den trevliga krogen snubblade jag över ett annat ställe som hade en exotisk brygd; Colbitzer Heide-Pils; relativt snabbt upphälld. Utseende och smak av klassisk tysk fulpilsner. Väldigt metallisk även om den ej är iskall.

Jag tog en buss till Karl marx strasse, men det var ju på Karl marx allee som boendet låg på. Det här var en helt annan del av stan!
Jag hittade i alla fall en exotisk öl i en kiosk: Weißenoher Glocken hell från Klosterbrauerei Weißenohe; Snygg etikett. Egentligen stabil, men med den grymma Haverbräu i färskt minne är det verkligen illa.
Jag orkade inte irra mer utan tog en taxi ''hem''.

Öl i utlandet del I-Braufest berlin

Äntligen dags för årets soloresa, som för första gången inte gick till England. Jag fick ta nattbuss till Arlanda för att hinna med det tidiga flyget ned till Berlin. Precis som när vi var nere i augusti bodde jag i Fredrichshein. Det gick smidigt att ta sig dit. Efter incheckningen blev det en välbehövlig vila med tanke på den tidiga gryningen man hade gått upp i. Anledningen/ursäkten för att besöka Tyskland igen var festivalen Braufest Berlin som även den ägde rum i Fredrichshein. Detta var en mycket liten festival med fokus på den lilla men spirande tyska craft beer-rörelsen. Riktigt varmt var det, så man fick slå sig ned i skuggan och sippa på följande brygder:
Tangerine dream och Hop head IPA⁷ från Bitburger, Kreuzberg Lemon steam Lager från Lenny's artisanal ales, Hop select från Palm, Andechs Export Dunkel, Jarošov Světlý ležák (''Jarosover Hell'') och Jarosover Schwarzbier (''Jarosover Dunkel''), båda från Velké březno (Breznak/Heineken). Down under ale från Hops & barley. Spiced ale 6%, Double pale ale båda från Heidenpeters. Laguna IPA 6,2% från Braukunstkeller.
Fatöl kunde man få relativt små mått av, men för flasköl var det hela flaskor som gällde. Mycket trevliga/kul människor att snacka med.

Lektion

Fem man samlades hemma hos Johan för att ta någon öl innan matchen för ett par veckor sedan. För min del blev det en Willemoes Porter från Vestfyen medan någon annan tog en 1981 från Slottskällan...
Efter matchen som närmast kan beskrivas som propagandafotboll från hemmalagets sida återvände jag och Tom till herr Sandberg (som var för sjuk för att gå på match) att försöka lura ut honom på krogen.

Det lyckades och en taxi tog oss till Brewdog på Kungsholmen. Några segeröl tvingade man i sig: Fake lager, Black marlin porter från Ballast point och Mikkeller Sort gul. De andra blev visst sittande en bra stund till, det hade nog varit trevligt, men vissa av oss har ju ett jobb att sköta.