2011

Ännu ett reseår har tagit slut. Nio utlandsresor blev det till slut, en liten nedgång jämfört med året innan alltså. Två ’’nya’’ länder också, Spanien och Litauen.

Resmål Bättre eller sämre än väntat Skulle jag återvända?

London Ännu bättre Jo men visst
Exeter Något bättre Ja
Göteborg Man vet vad man får Antagligen
Madrid Marginellt bättre Ha!
Leicester Som väntat Visst
Helsingfors Något sämre Japp
Kalmar Sämre Nej
Köpenhamn Bättre Jo då
Tallinn Lite sämre Nej, nu får det vara nog
Manchester Lika bra När?
Leeds ungefär som väntat Jappski
Diverse hålor i Baden-würtemberg Bättre Nix
Frankfurt Ännu sämre Verkligen inte
Luleå Sämre än väntat Nope
Vilnius Mycket bättre Antagligen inte

Tidigare år: 07 08 09 10

Årets resmål: London

Årets skithål: Norrköping, motivering: Visserligen var det röd dag när vi var där, men ingen av stadens finölskrogar annonserade att man skulle ha stängt på sina hemsidor, ändå hade de alla stängt. En hel del fulölshak var dock öppna.

Årets bästa öl: Bells Hopslam, Hoppin' frog Barrel aged boris, Hoppin frog Outta kilter, Cigar city Jai alai, Alesmith Horny devil, Brewdog Ingrid, Brewdog Citra, Brewdog Bramling x (båda från IPA is dead), Brooklyn Sorachi ace, Grassroots/Lövenlund Dresden 45, Närke Konjakskaggen och Mikkeller Anniversary Simcoe.

Årets sämsta öl: Chapeau Gueuze och Gubernija Kvietinis 4,3%, Saku ice, Karksi hele och Ysta IPA.

Årets provning: Den HÄR

Årets pub: Cask pub&kitchen, London

Nya tag nästa år.

Öl i ett industriområde

Vi (undertecknad, Tom och Johan) var på Hembryggarnas julölsträff i Bromma där det som vanligt fanns ett otal brygder att botanisera bland i en kryddad och en okryddad klass.

Kryddat
Guld: Weird nondescript sloe ouid bruin Peter Högström
Silver: Skrålande jul Oskar Andersson
Brons: JulWit av Per-Ola Roos

Okryddat
Guld: Hökmossens Mekonium Håkan Liljegren
Silver: Norrmansö Rökporter Peter Bergholtz och Thomas Lindberg
Brons: Svart lucia Kalle Andersson

Jag lyckades supa bort lappen med alla ölen på men mina röster i den okryddade klassen föll i alla fall på bidrag nummer: G:108, S:115, B:106. Högre nivå än det brukar vara. Bra gjort hembryggare! Även lokalen var utmärkt för ändamålet (i alla fall för besökare).
Stort tack til Tommottom som till skillnad från shbf.se har publicerat vilka som tog medaljer.

Efter prisutdelningen åkte vi till Sumpan för att äta och ta ett par öl till på Biskopen.
Rocking rudolph från Greene king och Slåtteröl special 5,5% från Oppigårds.

Öl i Viksjö

En stout med belgisk jäst? Det var vad Tom och jag försökte brygga för ett par veckor sedan. Första gången undertecknad var med om en extraktbryggning. Lite enklare, man slipper laka till exempel. Snart får vi se om det blev något att ha.
Öl intogs under och efter bryggningen, här är ett axplock:
Telenn du från Lancelot; mörk, ’’hembrygd arom’’, rökig och smörig. Jag hade gissat på brown ale, men tydligen klassas den som ’’speciality grain’’ (därmed inte sagt att det kan vara en BrA i grunden).
Sea bass från Cigarr city; syrlig arom, mörk malt, sopor, söt, fyllig, rikligt med kolsyra. Ganska god.
Karjala Terva 4.6% från Hartwall; glad överraskning om man som mig inte är så bevandrad i det finska språket. Terva betyder tjära och det brukar ju smaka rök vilket inte är fel. Jag har svårt att se hur detta inte kan vara deras bästa öl hittills.

Öl i Örebro

Under ’’fredagsmyset’’/provningen kom vi på den utmärkta iden att åka till Örebro dagen därpå till ölfestivalen där varpå det blev några som sov över här hemma för att samlade på lördagsmorgonen kunna åka till Biskopen på Folkungagatan för att ta bussen till Närkes ’’huvudstad’’.

Innan avgång hanns en Nanny state från Brewdog med.
En allt annat än välfylld buss (med en del bekanta ansikten) lämnade söder med destination Örebro.
Örebro ja, med storheter som Mats Rubarth, Ölsvamlarn och Kulturbryggeriet på sitt samvete/CV. Listan kan göras hur lång som helst.

På bussen dit delade Christian, jag och Tom på följande brygder: Meantime Yakima red, Pasveliečių lengvas från Joalda och Biržų Senovinis.

På festivalen var det polettsystem och endeciliters smakprov som gällde. Personligen föredrar jag kontantbetalning.
Första gången vi besökte denna festival och man kan säga att det är som SHBF fast mindre. Lite som jag hade väntat mig. Inte så trångt som i Nacka en lördag vilket är ett plus. Eftersom vi åkte med så kort varsel var vi ej föranmälda och satt inte i den speciella glasbur som var till för ölbloggare. Bra initiativ dock.

Här är ett urval av vad som provades:
St. Eriks 80/-, Artos moderna lager från Eskilstuna, Nordic från Slottskällan och Sigtuna Vinterlager.

På hemvägen gick vi igenom resten av färdkosten. Lite oklart i dagsläget vad som intogs men Cerise från Founder i alla fall. Vad det var mer fär nog dyka upp HÄR inom en överskådlig framtid skulle jag tro.

Väl framme i Estocolmo begav vi oss till OT där ett par sista engelska brygder fick avsluta en lång men kul dag.
Moorhouses Special och Pendle Porter från samma bryggeri.
Tack till alla inblandade för en kul helg.
Mer om festivalen kan läsas HÄR.

Fredagsmys

I spåren av resan till Litauen kändes en provning nödgad för att bli av med all sk… eh… prova dessa intressanta baltiska brygder.
Som tur var hade jag fem törstiga dårar till min hjälp.

Fulöl

Zhiguli från Московская Пивоваренная Компания 22 poäng
Nikolai Vehnä lager från Sinebrychoff 21 poäng
Kalnapilis Original 18 poäng
Utenos Auksinis 13 poäng
Stallhagen Birka 40 år 10 poäng
Boliarka Svetlo (Bulgarien) 1 poäng

Mums

Dunkel

Sigtuna Dunkel lager 15 poäng
Albquell Bräu josef 8 poäng
Arboga Mörk 8 poäng
Wielands Lager dunkel 5 poäng

Som vanligt när man parallellprovar tysk öl mot annan bärs i samma stil hamnar den i botten.

Baltic porter

Thisted Limfjordsporter 9 poäng
Kievari Portteri från Laitilan wirvoitusjuomatehdas 6 poäng
Kauno Senasis 2 poäng

Den prisvärda danska brygden visar var skåpet ska stå.

Imperial pilsner
Kalnapilis 7.30 9 poäng
Senojo vilniaus 6,8% 8 poäng
Birzieciu I-okas 1 poäng

Bara ett av ölen hittades på Rate beer så vi fick helt enkelt gissa att de skulle gå under denna klass. Apropå klass så… nej. Men kul var det i alla fall.

Månaden's bolag november'11

Ett bolag med stolta anor får man nog lov att säga om Norra station, som förr i tiden hade hela beställnings-sortimentet i butiken, i alla fall öl. Då var ju inte beställnings-sortimentet i närheten av så stort som det är nu, men ändå. Tänk om det skulle finnas en sådan butik idag…
Nog med nostalgi, förra månaden kunde man gå där och i lugn och ro botanisera bland julöl som var slut på Regeringsgatan. Sen är det ju bara ett stenkast till Biskopen som en liten bonus.

Öl i Litauen del IV-Skeleton city

Vi skulle åka hem denna dag, men ganska sent så det fanns ganska gott om tid att fortsätta rensningen av Alaus namai.
Efter någon timme kom även medresenärerna och åt och tog ett par bärs.
Chodovar Skalní ležák; inget skum. Kände inte så mycket smak genom förkylningen. Belgotoner och efterbeska. Funkar som törstsläckare.
Port Light från Rinkuškiai; riktigt blask som väntat.
Brunehaut Bio blanche; Känns god och frisk i jämförelse med många andra öl här. Trevligt med ett belgiskt avbrott.
Vilniaus Nefiltruotas
Proginis från Rinkuškiai
Gubernijos Ekstra
Bowman stout från Wells & Youngs; arom och smak av mörk malt. Rostat, med mörka, mörka chokladtoner och kaffe.
Vilniaus Dark (antar att det är samma som Tamsusis) intogs sida vid sida med Vilniaus Tamsusis Su zolelemis som är samma öl fast med tillsatta örter. Varianten med örter var för söt medan den okryddade hade bättre balans vilket gjorde den godare.

Slut för denna gång skulle man kunna tro, men vid ankomsten till stationen fanns det tid över till ett par snabba, men dock exotiska öl på någon fulkrog.
Linksmieji vyrukai från Davra och Port Night från Rinkuškiai.

Flygbussen åkte en eller två minuter innan utsatt tid, men man hann precis med.
På flygplatsen, nästan vid gaten fanns det ännu en ny öl, Utenos Dark.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med resan trots ölens minst sagt ’’skiftande’’ kvalitet. Och Litauen känns som ett hetare resmål än både Estland och Lettland.
Bryggerierna tar ut svängarna lite mer, betydligt mer spännande ölscen här än i tex. Tyskland där man vet vad man får… hela tiden. I Litauen är det precis tvärt om.