Öl i Portugal del VI-Hot in the city

Det hade blivit dags att bege sig söderut igen. Tåget rullade i solskenet genom det kuperade landskapet ned tillbaka till huvudstaden. Det gick fortade än till Porto. Från stationen tog vi tunnelbanan till Marquês de pombal där väldigt god lunch intogs på en italiensk restaurant. Pilsner rajada från det för mig okända Cerveja bolina beläget fem mil nordöst om Lissabon intogs till maten. Betydligt godare mat än öl.

Port-telefon för medium?

Anledningen till vårt besök i den här delen av stan var ölbutiken Libeerdade som visade sig vara svår att hitta, men väl värt besväret. Antagligen landets största ölutbud i en väldigt liten lokal. Damen som jobbade där som jag även tror äger stället verkade verkligen älska sitt jobb som bjöd friskt oss och andra (som antagligen var stammisar) på diverse nyinkomna brygder. Euron hade (så klart) skjutit i höjden innan vår resa till Portugal så det var inte jättebilligt att fylla väskorna inför hemfärden. Några fatöl fanns också att avnjuta i den lilla baren. Jag nöjde mig med Alvinne Foeder 12, Maria från 8a colina, wienerölet N125 från Mania och Loose juice från Basqueland. Väldigt trevligt besök och man kände sig genast välkommen. Rekommenderas!

En buss tog oss till boendet i närheten av stationen Benfica. Vi lastade av de ölstinna väskorna och vilade lite innan pendeltåget tog oss till mer centrala delar av staden och bryggeripuben Duque. Väldigt livligt denna torsdagkväll men vi lyckades hitta ett bord där Pilsner, Pica pau amarelo, Snow white stout (en riktig höjdare) och Birra från Musa intogs.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka till boendet och en ganska god natts sömn kunde inkasseras.

Öl i Portugal del V-Urartad halvtidsvila

Det regnade när vi begav oss ut och tog en buss till den lilla bryggeripuben Fábrica da picaria. Supertrevlig personal som verkade tycka att det var exotiskt med så långväga gäster som oss. Tyvärr hade de bara ett par egna öl men desto fler brygder från Super bock. Jag intog Pilsener ariana, Black IPA 5,2% och Bengal amber IPA från Super bock. Inte fantastiska bärs.

Kurrandet från de allt större magarna blev allt mer högljutt. Detta åtgärdades på Dona maria pregaria där det till vår stora förvåning fanns några exotiska brygder. Maten var som oftast i Portugal konstig men god. Ölen var: Coruja IPA, Coruja Session saison och Coruja American amber lager. Samtliga från Super bock och väldigt tråkiga/snälla.
Halvtidsvila följde. Jag hade inte riktigt fått jetlagen från Arizona beer week ur kroppen och vaknade åtskilliga timmar senare i ett mörkt rum.

Det var bara att studsa upp ur sängen och bege sig ut medans något fortfarande var öppet. Valet föll på Terraplana som var beläget på något slags gångavstånd från boendet. En mörk cocktailbar med ett hyfsat utbud av inhemsk flasköl där vi blev sittandes tills de stängde inmundigandes Marquês de pale ale från det för mig okända lissabonbryggeriet Passarola, Zé arnaldo från 8a colina och Urraca vendaval från samma bryggeri. Fina brygder.

Köket hann stänga innan vi fick för oss att beställa. Som tur var låg en vad jag skulle kalla för en diner väldigt nära boendet som var öppen. Har för mig att maten var ok, men som vanligt lite annorlunda. Abadia från Super bock serverades till och det var faktiskt en bock, men verkligen ingen höjdare. Kallt ute denna kväll så det var skönt att bara gå runt hörnet och lägga sig.

Öl i Portugal del IV-På vandring i Porto

Som vanligt var det soligt och lagom temperatur för en liten turfpromenad. Vi stannade och åt frukost på ett cafe. Super bock Sem alcool gjorde sällskap.

Det blev bara varmare och varmare så att sätta sig och pusta ut med en glass kändes som en bra ide. Dock fick jag syn på exotisk öl på cafeet i fråga så det fick bli en Born in the IPA från Musa. Antagligen godare än glass på den soliga uteserveringen.

Efter att ha lallat runt lite till på stan hade det blivit dags för lunch på ytterligare ett cafe. Även här fanns en exotisk brygd i form av Tagus 4,8% från Font salem som verkligen inte var någon höjdare. Maten var inte heller fantastisk.
Därefter vilade vi upp våra trötta fötter i en park (med påtaglig cannabisdoft) i någon timme.

Lite piggare gled vi in på bryggeripuben Fábrica Nortada. Ett ganska stort modernt ställe med högt till tak och en massa souvenirer till salu. Öl som intogs här var: Lager, (utmärkta) Dark lager, California common och hampaölet Bob barley. Ok öl över lag.

Inte långt därifrån ligger ölbutiken Armazém da cerveja som också har en bar i vilken det blev långsittning. En liten uteservering finns även på baksidan. Det språkades en del med det trevlige Luis som stod i baren. Tror det var sju fatöl som fanns plus all öl som fanns i butiken fanns även kall att dricka på plats. Under denna sittning fick jag i mig: Red zeppelin från Musa, Red mosquito från Opo 74, ett ljust lageröl som hade samma namn som butiken. Minns ej vilka som hade bryggt det. Sovina Amber (biere de garde), Frank APA från Musa, Entruda från Barona, Barona Blonde ale, Adamanteia från det för mig okända lokala Colossus craft brewery, Sovina Helles, Florinda från lissabonbryggeriet 8a colina (åttonde kulllen), Runnin' for mayor från Garage (antagligen den bästa spanska öl jag druckit, en berliner weisse), Galáxia milk stout från Dois corvos (två korpar). Den finns tydligen i två olika styrkor, oklart vilken det här var, men gott var det. Bra öl över lag. Detta var i mitt tycke det bästa hak som besöktes under denna resa och ett besök rekommenderas om man är i Porto.

Runt hörnet ligger Letraria som vi hade besökt två kvällar i rad. Nu blev det tre i rad då D'os diabos (djävlarna?) Brown ale och Historical gose från Luzia avslutade denna långa soliga men trevliga dag.