Det var mulet när vi satte oss i bilen och rullade de 20 milen ned till Atlanta. Först ett lite för långt stopp vid ett varuhus sedan vidare till Pour taproom. Ett självbetjänings-ställe där man själv häller upp fatölen. Jag har varit med om det tidigare i både DC och Richmond. Gillade båda de ställena. Inte alls det här. Tror de andra var nöjda med sin mat men inte jag, i övrigt kändes det som ölen över lag var i dåligt skick, ''inget'' stämde med deras öl-lista på Untappd och vissa ölkranar kom det bara skum ur. Vi hann med en del öl medan man fick stå gratis med bilen iallafall. Nämligen Lime of the party från New realm, surölet Happy cowboy från det okända Line creek beläget fyra mil söder om stan. Emergency drinking beer Watermelon från Wild heaven och O'farrell's irish red 5,6% från Stillfire.
 |
| Tennesseefloden. |
Efter irrande på småvägar kom vi fram till boendet vid flygplatsen. Lite vila på rummet innan innan vi gick ut till baren The brass tap. Fast klockan inte var så mycket denna onsdag var det väldigt livat. Kanske därför det verkade bli så många beställningar som blev fel... Det var i det närmaste fullsatt så man fick ofta sitta med tomt glas. Många av ölen i öl-listan fanns inte i den verkliga verkligheten heller. Maten var iallafall ok som jag minns det och till den: wienerölet Mexican empire från lokala men okända Arches brewing, Shamrock Sour från Printer’s ale manufacturing, cream alen Flint light från Camp brewing company, Copperhead amber från Gate city, pilsnern Euphonia från New realm, APAn Atl easy ale från Wild heaven och kölschen Instant krüsch från Round trip brewing co. Bra grejor över lag. Vi köpte även med oss lite burköl. Medan vi satt där hade det regnat och blåst rejält så det var strömavbrott när vi skulle gå hem. Ingen gatubelysning och vårt hotell var helt mörkt, men strömmen kom tillbaka efter några timmar. Tur det för det började bli varmt i rummet utan AC.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar