Höst del II-Diverse ''finnar''

 
Ännu en dag på mässan blev det faktiskt. Under denna drack jag bla: Betty brown från Lervig, Hitachino nest Pale ale, Amager Exhop Hulgreen, Skrimshander ''IPA'' från Hopdaemon, 1908 från Camden, K:rlek Høst/Vinter från Mikkeller, Kentucky Ale från Lexington.

På hemvägen stannade jag och Christian på OT för en utmärkt pint Jämmerdal bitter från Skebo.

Höst del I-Så var det dags igen

Dags att hemsöka årets upplaga av SWBF, Ölmässan i folkmun. I år liksom förra året fick bloggare presspass. Man bugar och bockar. Och i år när det stod det ej stod ''blogg'' på brickorna hällde utställarna på mer än '11.
Jag som har gått på denna tillställning i över tio års tid är inte längre så barnsligt jätteupphetsad inför densamma som förr (när jag tyckte det var ''årets höjdpunkt'', antagligen för att detta var innan man hade råd att resa någonstans), i år gjorde jag inte ens någon egen 'att dricka-lista'', men kommer man bara innanför dörrarna återfinner sig entusiasmen omedelbart. Nästan löjligt hur mycket folk man träffar som man känner när man minglar runt bland de olika ''barerna''.
Undertecknad hann med en väldig massa öl under första dagen, men det var ändå städat, något som det kan vara si och så med när en stor flock ölnördar driver runt och hetsar varandra.
Här är ett slumpmässigt axplock av vad som förtärdes under den första dagen:
Schlitz Classic, Walter Kurtssons tåbira från Eskilstuna, Nördlinger Premium-pils från Ankerbräu, SpontanKoppi från Mikkeller, Malmö Witbier, Malmö Nordtysk pilsner, Spendrups Altbier.
Kul kväll/eftermiddag/dag!

Några bärs

En liten, men kul provning ägde rum här i hemmet för några veckor sedan.

Imperial stout

Slottskällans        8 poäng
Monks Uniqum        7 poäng
Hardknott Vitesse noir    0 poäng

Den alltid så stabila SIS visar vart skåpet ska stå.

En hel del bonusöl efter detta.

Öl i Ekeby/Uppsala

Parmiddag i Uppsala. Olle hade laddat upp reält med tillfälliga nyheter som det bara var att förse sig av. Fia var på smällen och fick nöja sig med Nanny-state. Freedom IPA från Slottskällans, samt Lunator från Grebbestad bland annat.
En improviserad Märzenprovning körde vi också:

Mohawk October unfiltered    4 poäng
S:t Eriks Oktoberfest    3 poäng
Nils Oscar Oktoberfest    2 poäng

Mohawken var riktigt grym.

En mycket kul/trevlig kväll.

Öl i Övfre solparken

I och med AIKs täta spelprogram avlöser picknickarna varandra känns det som.
Dessa intogs denna gång: Luostari dubbel från Saimaan var väl inte så märkvärdig, detsamma kan sägas om den underliga Bastarda Rossa från Amiata. Sista ölen blev den horribla Double old thumper från Shipyard. Inga höjdaröl denna dag, dessutom fick Gnaget stryk, men det gjorde inte så mycket skulle det senare visa sig.

Öl i Sverige

En provning blev en direkt följd av englandsvistelsen.

Bitter

Canterbury Foundry torpedo        8 poäng
Moor Revival            6 poäng
Appleford Powerstation        3 poäng
Orkney Raven Ale            3 poäng
Old gee spot            0 poäng

Golden ale

Moor Nor’Hop            6 poäng
Fyne ales Hurricanejack        3 poäng
Canterbury Foundry Man’s gold    2 poäng
Fyne ales Avalanche        1 poäng

Porter

Saltaire Hazelnut coffeeporter    8 poäng
Canterbury Streetlight        6 poäng
Exmoor Beast            3 poäng
Mighty hop Black pearl        2 poäng
St erik's                1 poäng

Inte så märkvärdigt kan tyckas, men det var rätt tungt då vi ej var så många.

Öl i Fjollträsk

Akkurats uteservering torde vara det bästa stället att titta på prideparaden. Jag och frun hängde på låset för att få så bra platser som möjligt. Det var vi inte ensamma om och vi fick nöja oss med den bästa inneplatsen istället.
Vi åt och drack mången god öl. Tom och hans nya tjej kom också förbi på några brygder.
Vad fick man i sig då? Jo följande: SMS/S-M från Skebo, Gueuze Vélomoteur från Cantillon, Diablo från det för mig okända engelska bryggeriet Summer wine, Everards Original, Oude geuze vintage St valentijn cuvee (osäker på vilken årgång det var, men det smakade i alla fall inte bedrövligt kan jag intyga), Eylenbosch Extra' 87, och sist men inte minst den godaste lambic jag någonsin druckit Mamouche från Cantillon .
Solsken och lambic från 80-talet, man har väl haft sämre dagar om man säger så.

Öl i Reykjavik del III- Första utlandspicknicken

Jag väcktes av Tom på ett mycket underligt sätt, han satte ett glas öl under näsan på mig. Ingen ide att försöka somna om i solgasset, utan det blev till att gå ned och äta frukost utomhus på hotellets gård.
Vi checkade ut, slängde in väskorna i bagagerummet, gick ut, köpte is i en affär och satte oss i en park för picknick innan Microbar öppnade för dagen.
I parken tror jag intog: Snorri från Borg och La trappe Bockbier. Antagligen även någon mer brygd.

Äntligen öppnade Microbar och vi kunde fortsätta rensa stället. En hel del hann vi med: Gæðingur Hveitibjör, Gæðingur Lager, Gæðingur Stout ,Sans frontière från To öl, Dogma 7,4% från Brewdog, Mochaccino messiah från To öl, Black ball porter

från samma bryggeri, Samuel adams Double bock, Spontanframboos, Spontanale, Spontankriek och Foodball solstice saison alla de fyra sista från Mikkeller. Som tur var delade vi på flera av alla dessa öl.

Det hade blivit dags att bege sig till hotellet för att plocka upp väskorna och att vänta på flygbussen som vi hade biljetter till... som visade sig vara till ett annat bussbolag. Men det löste sig, fast det kostade...

Vi var otroligt trötta efter den hårda sista dagen och sov i princip hela vägen till Arlanda. Mycket skönt.

Öl i Rejkjavik del II-Gammalt hederligt krökande

Solen sken ju hela tiden så det var svårt att sova. Låshäng på Íslenski barinn som vi hade varit på kvällen innan var det som gällde.
Första brygden denna långa dag blev i alla fall Viking Pils organic; tråkig, men ingen katastrof. Annorlunda beska.
Einstök Icelandic pale ale; alltför brittiskt. Inte alls den uppfriskande/friska APA jag hade väntat mig. Snygga etiketter från detta bryggeri.

Självklart ville vi ha lite (in-) hemska brygder med oss hem, så det blev ett besök på Vínbúðin (Islands motsvarighet till bolaget) där åtminstone jag shoppade loss, Tom var lite mer restrektiv. Nyshoppade och belåtna satte vi oss på en solig och varm uteservering och åt, och till maten tickades det givetvis en öl, Egils Lite från Egill skallagrímsson.

Nu hade solen och den isländska högsommarvärmen även hittat till Íslenski barinns uteservering där vi (jag i alla fall, Tommotomt satsade på säkra kort/öl) satte igång att rensa allt som fanns kvar av exotisk öl:
Gylltur, Thule, Black death beer (med snarlik etikett som vodkan), samtliga från Viking ölgerd, Gæðingur Pale ale och slutligen Icelandic white ale från Einstök.
En välförtjänt halvtidsvila blev det härefter.
Fantastiskt utvilad blir man antagligen av den friska atlantluften samt midnatts-solen (nästan) eller om det var det mediokra fulölen med tanke på hur länge ett par gubbar som vi orkade vara ute denna natt/morgon.

Inledningen av andra halvlek ägde rum på Microbar, en hotellbar, med ett imponerande sortiment (som vi såsmåningom nästan skulle gå igenom)
Gæðingur IPA; vad jag inbillar mig så här i efterhand, en ganska medioker IPA som efter all lager/snällare öl kändes erotisk. Underlig arom med toner av lösningsmedel. Färsk och frisk. Skulle vara kul att parallellprova med något erkänt bra.
Baren hade även ett eget öl från samma bryggeri, Micro. Resans billigaste öl. Happy hour (antagligen första gången detta uttryck används här på bloggen). Men man får vad man betalar för.-''Usch, fulöl fast värre på något sätt, säd.''

Kaldi Lager från Bruggsmidjan; fulpilsner rätt och slätt, varken mer eller mindre. Raid beer från To öl och till sist Flying dog/Brewdog International arms-race. Här träffade vi även den lokale sköne ölnörden Gunar som påminde en del om Finnpatrik.

Vínbarinn var nästa stopp. Där var det ganska mycket folk och livat har jag för mig, men ändå kul. Lite öl fick vi i oss här med: þorra bjor från Viking och Mikkeller/Grassroots Wheat is the new Hops IPA.
Slutligen åt vi på ''Ali baba'', antagligen en otroligt flott restaurant.

Öl i Reykjavik del I-Sol,dag som natt

AIK gjorde som bekant en bra säsong förra året och får således vara med ute i Europa i år. Första anhalten var FH från Hafnarfjarðar ungefär en mil söder om den isländska huvudstaden.
Jag och Tom tog flyget upp på matchdagen. På planet tog vi varsin Egils Gull.

Undertecknad hade aldrig besökt denna sagoö förut och förundrades över det underliga trädfria landskapet, som Månen, fast svart, typ!
Av någon anledning behagade inte flygbussen gå på utsatt tid så vi fick checka in, slänga av väskorna och ta första bästa buss ut till förorten för att hinna i tid till matchen.
En snabböl hann vi i alla fall med på en pub som inte låg så långt från arenan, mest svenskar på detta hak.
Boli premium från Egill skallagrímsson.
Matchen (läs gåfotbollen) slutade med seger för bortalaget och de tillresta kunde börja planera sin nästa semester i Poznan som vinnaren skulle få möta.

Vi begav oss tillbaka in till Reykjavik för att fira segern på Íslenski barinn som uteslutande serverade isländsk öl/björ. Det var bara att sätta igång att rensa med andra ord!
Viking Stout, Úlfur från Borg, Viking Léttöl, Kaldi Lite från Bruggsmidjan, Viking Lite, Viking Sumaröl, Viking Classic och Norðan kaldi från Bruggsmidjan. Det var allt som hanns med innan de stängde.

Bilderna är lånade från Jojjes plejs.

Öl i Oxford

En sista dagsutflykt skulle det bli innan hemfärden, denna gång nordväst till Oxfordshire. Royal blenheim/White horse var första stoppet
White horse Bitter som väl var väldigt stiltypisk, om än relativt ljus. Inget man inte sett förut.
Village idiot från samma bryggeri det samma kan sägas om denna gyllene ale. Brödig och ganska god, men inget som direkt sticker ut.
B & T Black Dragon mild; väldigt mörk, lite metallisk till att börja med. Något rökig med en ton av krusbär, bränd eftersmak. Stark för att vara en mild (4,3). Riktigt bra.
Saracen IPA; ännu en av alla dessa engelska öl som av någon anledning har fått ''IPA'' inklämt i namnet. Fyllig och ganska söt. 4,5%. smak av något bekant som jag inte kan sätta fingret på. Inte särskilt besk.
Magnum IPA möjligen från Everards (?) ; Galet hemsk, möjligen var fatet på väg utför, men jag är rädd at det ska vara så här. IPA? Va?! Cideraktig med tydliga toner av äppeljuice. En kul etikett var väl det bästa man kan säga.
Utom den sista var ölen bra här om än ej så äventyrliga.

Ytterligare en pub vid namn White horse gick vi och åt på och tog varsin öl.
Lancaster Red (en ESB trots namnet); rubinfärgad, maltig, fyllig, något fruktig/syrlig, ganska tung i de här sammanhangen. Bra balans. Inte illa.
Ett par bokaffärer besöktes också. Men bara två böcker inhandlades faktiskt.

Lamb and flag var den sista puben vi besökte för dagen där följande öl intogs; Harbour master från Dorset, Betty stogs från Skinners, Palmers Best bitter.
En minihalvtid på GBK med deras grymma hamburgare precis som ett par dagar tidigare blev det även denna dag.
Tillbaka på Lamb and flag avslutade vi med följande brygder; Prospect från för mig okända Shotover och Quackers från Green duck.
Ännu en trevlig dag i detta mellanölsmecka.

Föjlande dag intogs en pint ''Bridge ale'' från okänt bryggeri på Gatwick. Så var sagan slut... för den här gången.

Öl i Canterbury

Ännu en dagsutflykt, denna gång till det exotiska Kent där festivalen Kent beer festival hölls i CAMRAs regi. Men innan det spektaklet satte igång hade vi gott om tid för ett besök på något så ovanligt som en engelsk bryggeripub. Foundry/Canterbury brewers är centralt placerat i denna lilla, vackra och uråldriga stad.
Regnet vräkte ned, så vi hoppade över att gå och kolla på den berömda katedralen. På Foundry fanns det en hel del att gå igenom.
Loco ''IPA''; otroligt mycket smak för ett öl på 3,9%, men IPA? Nej.
Maten här var mycket bra och min portion var så stor att jag inte fick i mig den, något som ej hör till vanligheterna.
Den goda rätten kvaddade även smaklökarna tillfälligt så man kände inte så mycket smak av Blacksmith.
Helles; ljus och uppfriskande, mycket kolsyra, brödig som stilen bör vara, söt. Skönt avbrott från all real ale.
2012; typisk golden ale med allt vad det innebär.
Diamond jim; välhumlad, smakrik med toner av wienermalt.
Red rye; kopparaktig färg, tung obalanserad britt.Sträv och smakrik.
Alla öl hann vi ente med, men köpte med oss några.
Sista brygden var en gästöl. Gadds Dr sunshines special friendly från Ramsgate; tydligen en wheat ale, något som känns. Sommaröl med mycket citruskaraktär.
Över lag bra öl och ett besök rekommenderas om du skulle ha vägarna förbi.

Så blev det dags att bege sig till festivalen. Gratis buss fanns från och till stadens buss-station.
Evenemanget hölls på Merton farm, inte bara ett namn, det var verkligen en bondgård, med kor, djurspillning och allt annat som jag antar tillhör. Mycket exotiskt.
I en mörk stor men välbesökt lada hölls själva festivalen med allehanda real ales. Samtliga bryggerier i Kent var representerade. En OSöl hade jag redan druckit och hysterin för ''The games'' fortsatte även här, de hade en speciell bar för öl med OStema.

Ett gäng öl intogs. Den bästa var nog Bewitched från Hopdaemon.
Ett lotteri fanns även här där Majsan vann en bok. Undertecknad fick köpa en bok då jag inte vann något (GBG'12)
Ännu en bra CAMRAfestival, det bästa med dessa är att man inte blir full, ölen är ju i regel så svag.
Vi köpte med oss någon De molen som delade på på tåget till London.
Väldigt trötta kunde vi lägga oss. Kul dag.
 

Öl i Cambridge

En dagsutflykt till denna anrika universitets-stad stod på programmet för dagen.
Vi gjorde oss bekväma i förstaklassvagnen (inte i partitet med SJs dito) i London. Färden norrut tog cirka en och en halv timme har jag för mig.

Första stoppet i stan var weatherspoonspuben The regal där vi åt och tog en Maiden voyage från det för mig okända Great western; kopparfärgad, sträv och toktråkig.
Sadler’s Hop bomb; amerikansk humle. Välhumlad, visst, men bomb? Nej. Lång mycket behaglig efterbeska. Inte illa.
Dagens första OS-öl Medal pursuit från Wharfebank; lite syrlig och lite fruktig.

Majsan gick och tog en guidad stadsvandring medan jag utforskade puben The free press's sortiment. Lite halvböktigt att hitta, men det gick till slut.
Maid marian från Springhead; ljus, brödig, syrlig och torr med inslag av barr. Ingen superhöjdare.
Oak från Grain; ljus med fulölsarom. Trä, metall, svamp. Torr.
BST (British SummerTime) från Yeovil; ljus/gyllene, snäll och brödig. Helt ok faktiskt.
 
British summertime (dvs. regn) var precis vad det var när jag gick tillbaka till The regal för att träffa Majsan där igen.
Essex border från Nethergate; ser ut som fulöl, men med en fyllig bra kropp. Lättdrucken med citrustoner som så många gånger förr när det gäller real ale.
Torch light från Thwaites avslutade besöket på detta hak.
Vi gick och åt på det utmärkta GBK som ju är ett måste när man är i England.

Mätta och belåtna styrdes stegen till Salisbury arms där dagens sista öl intogs.
Eagle ''IPA'' från Wells; bärnstensfärgad,doft av bakverk, noll kolsyra, toner av äppeljuice, blygsamt humlad. Jag gissar att denna brygd inte skulle överleva en båtresa till Indien...
Wight Gold från Island; en axelryckning. Smaklökarna mattas utan halvtidsvila.
Tribute från St. Austell; konstigt nog hade jag aldrig druckit denna brygd som finns ''överallt''. Lite fruktig, med en viss sötma och lakritstoner. Inte illa.

Sedan var det bara att ta tåget tillbaka till huvudstaden för välbehövlig sömn.

Öl i OS-staden del III-Regna,pausa

Trots alla mina besök i staden hade jag aldrig satt min fot på instutitionen Market porter. Mycket trevligt ställe som man gärna kommer tillbaka till. Vi träffade nya och nya bekanta vid detta vårt första besök på den anrika puben. Ölen då?
Ett eget öl hade de fått bryggt åt sig av Marstons, The market porter summer ale; gyllene med arom av honung, smak av piggelin och honung med en typisk ''real ale-eftersmak''.
Jag sprang ut en snabbis för att få något i magen. Smaklökarna tog stryk av maten, men det blev i alla fall en All black från Allgates. Namnet kommer av att de har använt uteslutande (?) nya zeeländsk humle. En mild.
Meantime Pacific pale ale; djupt gyllene (deep golden) med deg i aromen. Välhumlad fruktig APA. Inte lika gott som det låter.
Lazy days från det för mig okända St Georges; ljus sommarbrygd (?) med en vag honungston i aromen. Smakar inte illa, men något intetsägande. Sticker ej ut på något sätt, bara en bitter i mängden.
Dark Munro från skotska Highland; ännu en mild. Något jästig arom, smakar mörk malt sött och rostat. Lite (läs mycket) mer arom skulle inte skada, men jag antar att det ej skulle vara typriktigt, men skulle göra mycket för helhetsintrycket. Helt ok dock.
Huna Red från Sunny republic; en ok bärnstensfärgad brygd, men som samtidigt inte är märkvärdig på något sätt.
Raspberry Way out wheat från Offbeat; ljus och disig, han känner av en diffis fruktighet om man letar, men ingen klockren hallonsmak. Jag tyckte mig även hitta frystorkade jordgubbar. Ok, men inte så speciell.
Glotts hop från Howard town; något disig, godis-söt arom. Färg/lösningsmedel kan hittas i smaken. Mycket godare än det låter.
Slutligen dagens första OSöl, Team GB från Greenfield; ljus med underlig arom. Granbarr, tunn/blaskig, snäll, för snäll. Bara att hälla ned utan motstånd och så vill man väl ej ha det?

Vi tog en välförtjänt paus på rummet innan vi återigen begav oss ut på nya ölstrapatser. Den weatherspoonspub som vi ställt in siktet på för kvällen hade ciderfestival, så det blev till att besöka det närbelägna Carpenters arms där följande brygder gicks igenom:
Basking shark från Truman's; ljus med fulölsarom. Lite träig på något sätt. Ingen höjdare, för snäll.
Owlympian från Cotleigh; är som detta bryggeris öl brukar vara i min uppfattning; stabila real ales som ej sticker ut.
Avslutningsvis Hogs back English summer ale.
Ingen direkt höjdaröl upptäcktes under dagen, men det var ändå lika kul som vanligt.
Hela fyra stycken av denna dags öl fanns inte med på Rate beer. ÖiS-i frontlinjen.

Galet mycket folk ute på gatorna när vi återigen vandrade hem genom Hyde park för lite välbehövlig nattsömn.

Öl i OS-staden del II-Gång

Dagen inleddes (som nästan alla andra dagar under denna resa) med full english breakfast (paus för rysningar/kväljningar), innan vi gav oss ut med tunnelbanan till St.pauls katedralen som Majsan ville gå in och titta i. Hade jag gått in där hade det antagligen börjat ryka om mig på skräckfilmsmaner.
Undertecknad irrade istället runt i regnet i jakt på en öppen vettig pub. På fjärde ''försöket'' lokaliserades det utmärkta Exmouth arms med sitt prisvärda flasksortiment, men först och främst skulle ju fatölen av-verkas.
East london Pale ale; uppfriskande start på dagen efter en lång promenad i regnet. Svag, men smakrik gyllene ale. Skulle lätt kunna förväxlas med en APA. Toner av aska och med ''humlefruktig eftersmak''. Den satt fint.
Majsan kom och gjorde mig sällskap såsmåningom.
Merlins magic från Moor; en bärnstensfärgad, välbalanserad och helt ok best bitter.
Camden Ink från Camden town; väldigt mörk, inte så mycket arom, rök och aska, litte kryddig, nästan som chilichoklad. Gott med en malt-käftsmäll. Som Guinness fast bättre.
Ännu ett handpumpat öl från samma bryggeri: Pale ale, som till en början smakar mycket bra, men ju längre ned i glaset jag kom tydde sig allt med vedervärdig. Dagens värsta öl skulle det visa sig. Toner av torkad fisk och plast. Helt klart det sämsta man druckit från detta annars så kompetenta bryggeri.4,5%. Möjligen ett felaktigt fat. Jag skulle kunna tänka mig att ge denna brygd en andra chans.
Detta avskräckte mig inte varpå en Camden Wheat beer beställdes in; med detta diffusa namn vet man ej vad man får, men nu var det en hefeweizen. En skumbananbomb från helvetet skulle det visa sig. Tacka vet jag wit...
Det kan ju verka dumt att åka ända till London för att dricka skandinavisk öl kan man tycka, men så fick det bli. Mikkeller It’s Alright!; Gyllene, vild/brettig, men ändå ganska snäll. God dock.
Nøgne ö Holy smoke; ''In the true Bamberg style'' står det på flaskan och de har säkert använt Weyermanns rökmalt, men det är ändå inte var jag hade väntat mig. Ett väldigt rökigt och mörkt öl med en hel del brända toner. Välj hellre bryggeriets fantastiska Sunturnbrew.

Vi gick ut och åt någon slags mycket välsmakande skräpmat (antagligen kebab eller liknande) innan det var dags för en liten vilopaus på rummet.

Utvilade gick vi till en pub i kedjan Nicholson’s (Elephant and castle) där en Nicholson’s Pale ale från St. austell intogs. Inte illa, men tråkig bara.
Hawaii 340 från Cropton; denna öl får exakt samma omdöme som det förra.

Sista stoppet för dagen var den stora puben The pride of paddington där resans första öl med OStema intogs, Golden son från Caledonian;smakar som vitt knäckebröd, i övrigt som vilken brittisk golden ale som helst.
Avslutande brygden blev hakets egna öl med samma namn som stället. Oklart var det är bryggt. Ljusbrun. Ännu mer knäckebröd, fast denna gång mer välgräddat. Inte särskillt gott.

En lång promenad tillbaka genom Hyde park innan det var dags att få sin skönhets-sömn.

Öl i OS-staden del I-Pilsner med frugan

Vi gick upp i svinottan för att ta oss till Arlanda i god tid.
Ditresan var inte mycket att orda om.

När vi hade checkat in på Imperial college begav vi oss med buss ut för att shoppa loss på butiken Drink of fulham. En hel del fick vi med oss plus att snubben i kassan slängde med ett par bonusöl samt bjöd på en drink-in-öl.
Vad som intogs medan vi botaniserade bland hyllor och kylskåp med exotisk öl: Tui Blond, Monteiths Golden lager och Monteiths Pilsner. Inga höjdare. Ölen som stod på kylning var mest brygder jag hade provat förr så därför fick bli denna tråkiga men dock okända nya zeeländska trio. Vete fan vilken som var ''bäst''.

Vi åkte tillbaka och vilade lite och dumpade av all öl (och cider) innan det var dags för kvälls-skiftet på Cask som jag besökt vid de senaste besöken i London. De har en mäktig flaskölslista, men man hinner aldrig så långt. Det finns för många okända fatöl att jobba igenom helt enkelt. Och tråkigare kan man ju ha.
Först en mycket bra mild, Oscar wilde från Mighty oak; väldigt mörk, rökt korv, toner av morötter, något sträv och med en lite bränd eftersmak. Inte illa för ett öl på endast 3,7%.
Från samma bryggeri, Aspiration ale; ljus som en fulöl med underlig arom. Humlefrisk med lång efterbeska.
London calling från Revolutions; ljus med lite diskmedel i aromen. Cigarettrök, brittisk humle, majstoner, väldigt besk, men obefintlig balans. Dagens värsta ale från detta annars så stabila bryggeri.
Desert aire från Ridgeside; ljus och välhumlad, antagligen grymt färsk.
The ripper från Pizza port; Bärnstensfärgad, godisbombarom vilket brukar vara lovande i öl från den amerikanska västkusten. Jag blev besviken när det smakade choklad, trä,blandsaft, mycket kolsyra, toner av tobaksrök i eftersmaken. Hade nog förväntat meg något mer amerikanskt.
Vi satt kvar tills sista bussen ''hem'' gick. Åt mitt livs första sunday roast, en glad överraskning.
Avslutningsvis The beach is back från Mallinsons; ljuvlig arom. Granbarr, uppfriskande brittisk humle med toner av paprika och vitpeppar. Lång efterbeska.

Månaden's bolag juli'12

Kors i taket! Jag trodde aldrig det skulle ske, men så gjorde det det. Min lokala systembolagsbutik (i Handen) utnämns till månadens bolag. Mest beroende på en allmän ebb i bolagets ölsortiment, men även på att det högst lokala Södra maltfabriken har släppt tre nya öl som har kunnat inhandlas här i byn.

Öl i Åtvidaberg

På väg till bortamatch (och hem från) i Östergötland intogs en del goda exotiska brygder t ex Postřižinské Něžný barbar från Nymburk, Södra maltfabriken Pale ale och Shark attack från Port brewing. Den svenska sommaren vräkte ned, men vi grillade under minibussens baklucka och lät oss inte nedslås av vädrets makter.

Matchen gick åt helvete, men vi hade kul ändå.

Öl i helgen del II-Segeröl

Vi inledde dagen hemma hos Johan där det tydligen hade varit en mycket blöt afton dagen innan.
Själv var man i fin form efter den mycket beskedliga lilla provningen på fredagen.
Första ölen var Vinkelskriver Murtfeldt från danska Warwik. Absolut ingen höjdare, men det fick duga till den jätteportion friterad anka jag tröck i mig.

Nästa stopp var Råsunda där en flaska Bakalář Medový från Rakovník gjorde sällskap när målen i rask takt trillade in.

Detta firades efter matchen på Blues med Alewerkstatt Pale ale och Bryggmästarens Salvator från Åbro.

På samma gata ligger Texas longhorn där Tom satt på date. Naturligtvis en utmärkt ide att vi skulle gå dit. De hade tydligen en egen öl, Philthy Phil’s från Mohawk.
Det var gott. Antagligen blev turturduvorna inte alltför störda av att vi dök upp. Ryktas att det gick bra ändå.

Öl i helgen del I-Provning

Ännu en liten utomhusprovning stod på programmet i helgen.

Ljus lager

SMF Rude lager            4 poäng
Baltika Razlivnoe Premium    1 poäng
Bochkarev Krepkoe Osoboe    1 poäng

Full pott och revanch från förra provningens fiasko för det högst lokala Södra maltfabriken belägen endast 1800 meter härifrån.

Diverse pilsner

Prykmestar Luomupils        8 poäng
Pardubický Taxis        6 poäng
Starobrno Hostan Hradni        4 poäng
Teerenpeli Luomu        2 poäng
Baltika Žatecký gus        0 poäng

Rysk öl i botten även här.

Öl i Nynäs

Så var det dags att gå på ännu ett bryggeris femtonårsjubileum. Sist var det tvärs över gatan från Stilla havet, nu i det något mindre exotiska, men ack så maritima Nynäshamn... men ölen var desto bättre i Nynäs.

Ångbryggeriet fyllde således femton år och det firades i helgen med en riktig folkfest i solskenet på bryggeriets gård, tak, provisoriska bar, tält och stationära bar.
Hela fem öl som jag inte hade druckit förr serverades. Det hela var utmärkt ordnat med mat och tilltugg som ingick. Mycket trevligt.
En hel del bekanta ansikten, till exempel Gyllenbock som har skrivit mer utförligt om detta event HÄR.

De brygder som var nya för mig var:
Jubileumsbock
Stenstrand
Dundermörk
Stark bitter specialbrygd #10
Ofiltrerad Pickla
Mycket bra över lag, Speciellt den ofiltrerade Picklan var något extra. Då skall tilläggas att det var den sista ölen jag drack, efter både svart IPA och bock. Imponerande!

Man får hoppas att det inte dröjer fem år till innan det är dags för ett liknande spektakel igen.

Efter besöket på bryggeriet stack vi hem till Christian för lite improviserad provning av premium lager och IPA.

Premium lager

Mohawk Unfiltered        11 poäng
Spendrups Beervana        7  poäng
SMF Rude lager            5  poäng
SMF Lager            2  poäng

Mohawk försvarar titeln.

IPA

Nils oscar India ale        17 poäng
Nils oscar Hopyard        13 poäng
Amager                9  poäng
Sigtuna Hi-mid frequency    8  poäng
Sierra nevada Torpedo        7  poäng
SMF                 6  poäng

Storslam för Nyköpings stolthet.

Inte så tungt

En liten provning lyckades jag dra ihop härom veckan. Och på första gången på några månader stod belgian strong ale på programmet. Bara.

Chimay blå                                    7 poäng
Almond 22 Grand cru                    3 poäng
De dolle Oerbier Special reserva    2 poäng

Chimay visar åter igen uppkomlingarna att gammal är äldst.

Petting

Tom Petty hade inte besökt Sverige på cirka 20 år, så det var på tiden. Jag och min granne/kollega värmde upp innan spelningen på Globen på Akkurat med följande brygder:
Gadds Seasider, Gadds Common conspiracy, båda från Ramsgate och Brussels calling från De la senne var helt ok till de grymma musslorna.

Konserten var den bästa jag sett sedan 90-talet. Första gången undertecknad satt på en spelning. Det var helt ok på en konsert med ett band som kanske inte är världens röjigaste.

Brottartungt

Så var det dags igen för ännu en provning.

Tjeckisk pilsner

Svijanský Rytir            14 poäng
Kozel 11°                7  poäng
Staropramen Lezak        8  poäng
Pardubický Taxis            9  poäng
Chodovar Zámecký special    5  poäng
Poutnik pelhrimov SLP        2  poäng

Grymt bra vinnaröl, nästan full pott. Skönt att ha en flaska kvar i kylen.

Premium lager

Mohawk ULSE                5 poäng
Södra maltfabriken Rude lager    4 poäng
Krenkerup 1367 Premium        0 poäng

Ett misstag hade smugit sig in och Krenkerup hade hamnat i fel klass. Tydligen är det tysk pilsner. Men jag tror den hade kommit sist även där... Riktigt blaskig.

Suröl

Lost Abbey    FDA            5 poäng
Alvinne Morpheus            4 poäng
Alvinne Undressed        0 poäng

Lost abbey visar vart skåpet ska stå med sin hallonbrygd.

IPA
Amager            4 poäng
Sierra nevada Torpedo    3 poäng
Stone Ruination        2 poäng
Rättvis seger för danskarna. Kanske var den flaskan färskare.

Imperial stout

Beer valley Black flag        4 poäng
Amager Frederiksen Colorado    3 poäng
Hornbeer TFB            2 poäng
Kvalitet genom hela startfältet. Mums!

Blytungt

I spåren av pragresan var en provning nödgad för att få undan lite öl. Här är vad som provades:

Dunkel

Rebel Černý            8 poäng
Svijanská Kněžna        6 poäng
Chodovar Zámecké Černé    5 poäng
Postřižinské Tmavý Ležák    5 poäng

Ingen vidare standard över lag.

Tjeckisk pilsner

Vyškovské Generál        6 poäng
Chodovar Velikonoční albi13°    5 poäng
Chodovar Zámecký special    5 poäng
Pardubický Taxis        4 poäng
Chodovar Prezident        3 poäng
Opat Svetlý ležák 12°        3 poäng
Vadehavsbryggeriet Langli    1 poäng
Poutnik pelhrimov SLP        0 poäng
Gambrinus 11°            0 poäng

Vinnarölet var riktigt gott och fylligt.


H/S/V

EcaussinnesArchiduc        10 poäng
DLB Chokolade chiliporter    6 poäng
DLB Kaffechiliporter        5 poäng
Exclusive honey beer        5 poäng
Cerna hora Black hill        4 poäng

Mycket god belgare i topp.

Tripel

Green flash            5 poäng
De ryck Gouden arend        4 poäng
Les 3 fourquets Lupulus        3 poäng

Mycket bra alltihop


Imperial stout

Amager Frederiksen Colorado    4 poäng
Thornbridge Saint petersburg    3 poäng
Emelisse            2 poäng

Ingen lek att plocka fram en imperial stout-flight efter alla de tidigare ölen, men det var säkert gott.
Riktigt tungt.

Öl i Praha del III-Krogrunda

Liksom dagen innan inledde vi på festivalen... med följande brygder:
Kounic från Uhersky brod
Polo från Chotěboř
Rebel Rezana 11° Havlíčkův brod
Herold polotmavy special 12 5,8%
U Rybiček Světle 12°

På väg tillbaka till vandrarhemmet sprang vi på en kiosk med uteservering där ytterligare ett par goda öl intogs. Úněticke 10° och Chýně Cerne. En av resans bästa bärs. Mycket behagligt att sitta i skuggan med den.

Efter en stunds vila på rummet gick vi ut och åt på en argentinsk restaurang som låg i samma kvarter som vi bodde.
Väldigt gott och alla var nöjda.

Vi tog spårvagnen för att gå på puben Salmovská literární kavárna, men det hölls något föredrag där så istället styrdes stegen till Pivovarský dům som ligger i samma kvarter. Där var det fullt så det blev till att gå norrut till bryggeripuben/turistfällan U fleku där vi tog en mycket god öl (de har bara en sort).

Nästa stopp var U balbínů. I den vansinnigt varma källarbaren tog vi varsin Otakar Světlý från Poličské. Ganska tråkig har jag för mig.

Vandringen norrut fortsatte till bryggeripuben U medvídků. Deras egen Oldgott och Samuraj från Kocour. Bra brygder.

Vi irrade oss vidare och kom fram till ett stort torg med en massa vackra bygnader och horder av horhus-inkastare. Men vi var ej i stan för att ligga utan för att öla!
Målet var den nyöppnade bryggeripuben U tří růží, men de hade precis stängt för dagen så det fick istället bli det gamla hederliga ''Museet'' där kvällen avslutades i vanlig ordning.
Good bulldog från Konrad och pubens egna Real deal ale från U kozlíků. Helt okej bärs

Dagen därpå tog vi taxi till flygplatsen där det fanns massa exotiska brygder att handla med hem, och efter som allt är så snorbilligt hade vi rätt mycket pengar att bränna på öl mm.
I väntan på planet intogs Velikonoční albi 13° från Chodovar som jag misstänker var något slags påsköl. Och Premier select bud från Budvar. Båda halsades på ett djuriskt sätt.
Ännu en kul resa var till ända.

Öl i Praha del II-Quack

Mitt i natten hördes en stor smäll. Det visade sig att Owe hade ramlat ned från våningssängen och låg blödande som en gris på golvet. Han tvättade av det djupa jacket i ansiktet och vi kunde somna om.
Efter frukosten letades ett apotek upp där Owe köpte sån salva fotbollspelare brukar få på blödande sår.

 
Anledningen till vårt besök i denna trevliga stad var ''Czech beer festival''.
Efter en behandling med salvan gick vi den långa vägen till festivalen och hängde på låset. Fri entre och många olika maträtter att välja mellan. Möjlighet att sitta både ute och inne, eftersom vädret var av skiftande slag blev det både och för oss. Polettsystem och''smakprov'' i två storlekar fem eller tio deciliter... Välkommen till Öst/central-europa!
Detta är ölen som intogs på det första av våra besök på festivalen:
Melantrich 12° från Permon
Svijanský Máz 11° från Svijany
Rampušák från Dobruška
Bakalář Polotmavé výčepní från Rakovník
Opat Koriandr från Pivovar broumov-olivetín
Světlý ležák extra 12° från Kout na sumavě
Över lag mycket bra lageröl.
Under tiden vi var på festivalen blev Owe omplåstrad av någon häxdoktor som satt i en skrubb. Det såg bedrövligt ut och han blev rekomenderad att uppsöka sjukhus, så han var borta i ett par timmar och kom tillbaka utan att ha hittat sjukan (spårvagnen åt fel håll!).
Jag och Christian skulle ändå ta halvtidspaus så vi följde med gubben till sjukhuset som inte låg långt från där vi bodde.

Medan vi vilade upp oss inför kvällens bravader sydde de ihop honom och vi sammanstrålade igen ute på festivalen för andra halvlek/kvälls-skiftet. Under det intogs;
Baronka 13° från Žatec
Fest pale ale från Antoš
Šerák från Holba
Porter jahoda (Erdbeer porter) från Bergquell
Easy rider från Nomád
Sumeček från Kocour
Eggenberg (Cz) Nakouřený Švihák

Vi tog en taxi tillbaka till Gamla stan där det blev en sista öl på ''Museet''; Opat Kvasničák/Chocolate från Pivovar broumov-olivetín. Över lag var kvälls/nattölen något sämre men godkända och kul var det.

Öl i Praha del I-Shopping

Så var det dags att bege sig till Arlanda igen för ännu ett äventyr i den gyllene nektarns tecken.
Owe och Christian var med och Tony hade redan åkt ned med ett tidigare plan.
Vi hittade boendet utan problem och kastade bara av lite grejor på rummet innan vi stack ut igen till det fantastiska Pivovarsky klub som även besöktes sist vi var i stan. Några öl och mat hann vi med innan de stängde.
Ferdinand D’este světlý speciál från Benešov, Štěpán Nefiltrovany svetly ležák från Pivovarský Dum och Herold Weizen/Psenicne. Vi shoppade loss ordentligt här så det var tunga väskor på spårvagnen tillbaka till hotellet.

Vi dumpade bara dessa på rummet innan vi gick ut igen till Prague beer museum som var beläget på vår gata och hade öppet till tre. Trettio fat varav de flesta var för oss okända. Inte helt fel m a o. Synd att det var så sjukt rökigt bara. Här hann vi med: Rychtář Natur kvasnicový světlý ležák 12°, Bernard Cerny ležák 12° och Merlin Černy. Samtliga dagens öl smakade bra.

SM

Jag fortsatte norrut efter besöket på Östermalm och hamnade till slut i Uppsala där det blev övernattning hos en svåger.

Anledningen för besöket där var förstås HembryggarSM. Större än någonsin tydligen.
Här är resultaten i folkets val:

Klass 1, lager
1 Bryggar-Annas lager    Tommy Haglund
2 Headbanger             Stefan Eriksson, Åke Eriksson, Anders Granberg och Per Fust
3 Gambrinius Tjecka pilsner    Jan Segerström och Hans Pettersson
Öl i Stockholms hedersomnämnande:
Black lodge            Tom Virtanen och Oskar Frodin
Ä'n oueedi pilsner        Björn Petterson

Klass 2, ale
1 Monkarillo            Stefan Eriksson, Åke Eriksson, Erkki Yli-Tokkola och Emil Björliden
2 Tomahawk APA        Peter Sandblad och Eric Wiktelius
3 Sjöbuse            Patrik Andersson
Öl i Stockholms hedersomnämnande:
Black Mt. Extra Stout        Timo Berg, Sebastian Berg och Olle Deak. Denna brygd fick silver i domartävlingen.
Odens lilla svarta        Per-Erik Carlen
JB's mjÖLkstout        Dan Nilsson

Klass 3, specialöl
1 Black Rubus             Andreas Lundgren, Klas Dahlén, Patrick Bjelkengren och Stefan Strandgren
2 Nectar of hops        Peter Herzig, Christer Gustavsson, John Hagström och Albert Sjölin
3 NSB                Andreas Lundgren, Fredrik Brenkle och Klas Dahlén
Öl i Stockholms hedersomnämnande:
California dreamin´        Anders Hagelström och Anton Pregnan. Denna brygd fick silver i domartävlingen.
Farsornas bästa porter '09    Anders Granberg, Björn Walter och Börje Larsson.

Hann inte med att prova allt, men jag försökte.
Efteråt stack undertecknad med Tom, och bröderna Ek hem till Portersteken för grillning samt att dricka lite öl. Trevligt. Stort tack till alla inblandade.

På tåget hem delade vi på en flaska Zeven Slottskällan som jag passade på att inhandla på förmiddagen.

Skottpengar

Osbournes-ozzy var i stan och det blev ''några'' öl innan konserten på Biskopen på Östermalm. Skebo Dual hop, Punk IPA 5.4% från Brewdog, Left coast Trestles IPA, Lentehop från De molen (dagens bästa IPA), Mazarin från Omnipollo och slutligen Stonewall IPA från Croocked moon.

När jag köpte min konsertbiljett var det Black sabbath som skulle spela, men så fick Tony Iommi cancer så istället hette det Ozzy & friends, vilket skulle innebära Ozzy, zakk wylde, Geezer Butler, Slash mfl. Ingen Slash, men desto mer av den näst intill outhärdlige wylde som förstörde låt efter låt med sitt ''bonusgnissel''. Ingen öl efteråt.

Picknick

Igår var det dags för en ny picknick i gröngräset där följande exotiska brygder slank ned: Falcon Raw från Carlsberg sverige, Ugelris Dubble, Krenkerup Classic samt Det lille bryggeri Witbier. Över lag ganska låg klass på ölen denna kväll/eftermiddag.

Efter picknicken fick vi se Backman och c:o bärga tre poäng på övertid. Åter igen log hela världen mot oss.

Öl igår kväll

Det fina vädret fortsatte även igår, första dagen på semestern, tillika fruns födelsedag och ölandet tilltog. Första stoppet för dagen var Monks på Sveavägen som jag nog inte besökt tidigare i år. En snabb öl där innan nästa stopp. Troubadour Spéciale från The musketeers; Bärnstensfärgad, mer disig än grumlig,(för) mycket kolsyra, känns väldigt obalanserad, för besk helt enkelt. Jag är skeptisk.

Nästa stopp var The flying horse, även det på Sveavägen där ovan nämnda fru satt och väntade. En öl även här, Samuel adams Imperial stout; Riktigt jävla kolsvart, något syrlig arom. Tung, men ändå fruktig på något sätt, rökt medwurst eller liknande. Inte illa. Extra plus i kanten är priset, endast 64:-, vad skulle en flasköl på 9,2% kosta på tex Bishop arms?

Nästa stopp var klassiska Pub anchor tvärs över gatan där man tillbringat mången afton åren runt milennieskiftet. Ölutbudet har drastiskt förbättrats sedan den tiden. Nu hade de tex. Avery på burk! Men det var inte det som lockade igår, utan att de har en egen öl bryggd av Ölvisholt, Anchor’s angry ale. En APA med en arg apa på etiketten. Mest tråkig och trött. Ovan nämnda djur var antagligen arg när det lämnade Island, men är numera nedsövd.

Hungriga hade vi blivit så det blev mat på The flying horse första pub på Odengatan. Födan var helt ok, ölen till, inte så mycket. The geek från Spendrups (som är huvudleverantör till denna ''kedja'') och O’Haras Irish red från Carlow; vacker typisk red ale med metallisk arom. Även smaken är något metallisk med toner av svamp. Bra efterbeska. ''Gammaldags'', dvs. brist av aromhumle.

Det egentliga besöket i stan var att vi skulle gå på stå-upp på brunnen där Adde Malmberg (utan mustasch!) och Batra underhöll. Ganska kul. I ölböcker från tidigt 90-tal finns detta ställe med. Det mest anmärkningsvärda ölmässigt nuförtiden är väl att de absolut inte kan utskänka Guinness korrekt. Ett skämt. *rimshot*

Segeröl

Vi inledde traditionsenligt i parken några timmar innan avspark med bla Sushi biiru från Stensbogaard. Vårsolen gassade över Solna och hela världen log.

Efter målorgien firades segern på Biskopen i Sumpan med Ådi och Johan.
Ölen: Bengali tiger från Sixpoint, Hops Kill? från Brewdog samt S:t Eriks Barley wine 2011.
En härlig kväll!