torsdag 7 januari 2016

Öl i Ontario del VII-Bryggerivisning och ostevenemang

Ännu en solig dag då jag begav mig till bryggeriet Steam whistle för en underhållande visning. Guiden slet av flaskor direkt från flasklinan som vi fick att dricka (direkt ur flaskan som djur). Garanterat det färskaste öl man drucket om man inte räknar grönöl/hembrygd. Cool grej i alla fall. Inte så märkvärdig öl (de gör bara en sort), men kul bryggerivisning. En ofiltrerad version av ölet fanns att smaka efteråt. Det smakade betydligt mer/bättre. Gick därefter på det största foodcourt jag sett och åt väldigt god soppa i närheten av bryggeriet. Åkte därefter hem och vilade upp mig inför den tunga kvällen.

Det hade blivit dags att röra på sig. Ett öl och ost-evenemang stod på schemat. Bara att ta spårvagnen till Beer bistro där några representanter från det lokala fantombryggeriet Shillow svarade på frågor och minglade med oss gäster. Själva eventet ägde rum på uteserveringen och i ett anslutande rum. Uteservering och sol låter ju inte fel, men stället är omgivet av skyskrapor så skuggan är kompakt. Även David, Shauna och Kole som jag träffat på tidigare var här. $20 var priset för detta evenemang, då fick man fem ölpoletter (de verkade inte ha något samband och jag fick fem poletter två gånger av olika medarbetare) och all ost man kunde äta. Shillow har egentligen bara två öl, men här fick vi även smaka några experimentbrygder. Bandwagon Raspberry pale ale var helt klart min favorit. Knowledge is porter och Beer snob belgian rye var väl inga höjdare.
Efteråt fortsatte jag och David i baren med följande mer eller mindre goda brygder: St. ambroise Oatmeal stout; svart som synden med ett vackert gräddigt skum. Metallisk och ''omaltig'' för stilen. Black oak Nut brown; Trevlig maltig arom, brun som namnet antyder. Ren och balanserad.  En nyans av rök och cigarr. Sweetgrass Golden ale; underlig arom. Halmgul. Smakar konstigt  med. Citrus, mest grapefrukt, något brödig. Hyfsat balanserad. Vet inte vad jag ska tycka om den här. Naughty neighbour från Nickel brook; smakar mer än 38 IBU. Bra balans dock. Michigan awesome hatter från New holland; luktar halstablett. Rubin/brunröd. Antagligen lite trött. Solstice d’eté aux Framboises från Dieu du ciel; ser ut som ett glas saft. Nyplockade hallon i aromen. Mycket syra, men inte så mycket lacto som andra berliner weisses ofta har. Jordiga toner och väldigt mycket vildhallon i smaken. Otroligt ''tart''. Hela 5,9%. Bästa öl jag druckit i denna stil. L'ours från Le trou du diable var syrlig och god och Head stock india pale ale från Nickel brook. En mycket trevlig kväll. Nattbuss ''hem''. Gäsp.

Inga kommentarer: