Öl i''The windy city''del IX-Ett par bryggeripubar

En form av festival denna soliga och relativt varma dag på bryggeripuben Haymarket i stadsdelen West loop. Sausagefest var festivalens namn och en väldans massa olika korvar fanns att ta för sig av, men även ostar och annat konstigt. Det låter ju väldigt bra, men det var bara ett fåtal av alla tilltugg jag gillade. Det mesta var bara underligt, och en hel det direkt äckligt. En trubadur eler liknande underhöll också, inte så att det direkt störde.
En hel massa öl också ''bjöds'' det på. Jag nöjde mig med Chocolate Camaro från Half acre, Applewood gold från Moody tongue, Axis amarillo session sour från Penrose, Chocofrut guayaba från 5 Rabbit, Imperial Pajamas kaffestout från Begyle som vi var på dagen innan, Perennial Sump imperial stout with coffee. Slutligen fyra från Haymarket själva: White chapel wit, Speakerswagon pilsner, Citra extra pale ale och Pocket full of dreams. Ingen höjdarfestival, men jag går gärna tillbaka när det är en vanlig dag. Gillade deras egna öl.
En buss tog mig lite närmare hotellet, men det var ändå en bit att gå.

Efter lite vila tog jag tunnelbanan till stadsdelen Irving park och den stora bryggeripuben Breakroom. Ett par öl var allt som mäktades med här, Montrose pils; gyllene och klar. Honung i aromen. Ganska söt med relativt lång efterbeska. Sydtysk i stilen skulle jag vilja påstå. Pinomena IPA; brun/orange. Inte mycket till arom. Ganska snäll. Smakar inte så mycket. Gommen blev skadad av maten vars smak satt kvar länge.Ölen var ok, maten inte alls bra (antagligen de värsta musslor undertecknad ätit) också var det oproportionerligt många fulla högljudda människor där även om det var lördagkväll.

Skönt att komma ut i den sköna kvällsluften efter det.
Jag gick till restauranten Bistro campagne elva kvarter därifrån, men det var knökfullt, så det var bara att vända i dörren. Inte så långt därifrån på samma gata blev det ett besök på Bad apple. Mycket folk här med. Ingen sittplats eller wifi gjorde att jag bara tog en öl, Destihl Abbey’s single. Helt ok och snygg burk.

Tvärs över gatan ligger Wild goose väg ivägg med Half acre. Det här stället gillade jag. En heroisk insats av den ensamma stackars bartendern som lyckade hålla ställningarna denna lördagkväll. Trevliga/kul gäster. Ölen då? Jo, dessa:  Odranoel från det för mig okända chicagobryggeriet Hopothesis; en nästan svart porter. Välbalanserad och allmännt behaglig. Meriwether från Perennial; fruktig belgisk arom. Smakar typiskt belgiskt. Inte illa, men samtidigt inte så spännande heller. Tough guy från Begyle; mörkt rubinfärgad, vaga kaffetoner och bra balans. Sidekick från Two brothers; halmgul,inte jättefärsk. Smakar mest gammalt även om datumet inte gått ut.
Det fick räcka så.

...trodde jag. Men på väg till tunnelbanan kom Fountainhead som vi hade så trevligt på dagen innan i min väg. Ett depåstopp i form av Hard wired nitro coffee porter från Left hand; nästan kolsvart med gräddigt härligt, ett nästan överdrivet skum. Vag choklad i aromen. Man känner av kaffe, men smaken är fortfarande ganska balanserad. Eftersmak av cappuchino. Läldigt len.
Sen fick det verkligen räcka.