Visning på Eataly stod på schemat. Hela stället är som en enda stor hyllning till det italienska köket. Och stort var det, två våningar med gelato, pizza, pasta, små kaffekoppar, vin, ost, skinka osv. Det finns även öl så klart och ett bryggverk med en bar i anslutning till det.
Mycket godsaker fick man smaka på under rundvandringen, dock ingen öl.
Självklart tog jag hand om det efteråt och slog mig i baren och drack Marrone som var en sammarbetsbrygd med Revolution som vi besökte veckan innan. Kopparfärgad med benvitt skum maltig arom. En hyfsat balanserad väldigt ren brown ale.
Choc lobster från Dogfish head; svart. Luktar basilika och färsk lakrits. Mycket kolsyra. Vet inte om jag hittar någon hummer, men chokladsmaken är väldigt tydlig.
Inte långt därifrån ligger restauranten Howells & hood som vi hade besökt veckan innan. Denna gång blev det dock ingen mat, bara några goda öl i baren. Bells Milchkaffee; kolsvart, luktar chokladmalt. Kaffe mer i aromen än smaken. Mycket choklad med toner av grädde. Inte illa.
4 Hands Chocolate milk stout; svart med arom som en alladinask. Smakar mest söt mjölkchoklad. Om Ferrero skulle brygga ett öl skulle det smaka så här. Ett riktigt (gott) barnöl.
Pinner throwback IPA från Oskar blues; halmgul. Inte mycket till arom, men det lilla man känner luktar gott. Ganska frisk och välhumlad med mycket kolsyra.
Jag tog bussen tillbaka hem och vilade upp mig lite inför kvällen.
Precis som kvällen innan bllev det ett besök på stället med den osannolika öl-listan, Jerk modern jamaican grill där det just den här kvällen pågick ett pubquiz så det bar betydligt livligare än kvällen innan. Denna kväll intogs Forbidden root Sublime ginger, Söt och ganska mycket ingefära, men inte sliskig som ingefärsdricka kan vara. ''Sublime''? I think not.
Grunion Pale ale från Ballast point; mycket fin humlearom. Känns väldigt färsk med sina grapefrukt-toner. Mycket bra APA.
Atlas Farmhouse Wheat; fulölslook, luktar inte så mycket men smakar desto värre. Väldigt mycket kolsyra. Toner av äpplen och päron. Fenolisk och allmänt hemsk. Snygg burk är det bästa man kan säga.
Liksom dagen innan följde ett besök på Farmhouse tavern där jag blev kvar till de stängde inmundigandes följande brygder; Here gose nothin’ från Destihl; mmm gose. Precis vad jag behövde trots kylan. Rensar gommen med all sin syra. Luktar citronsaft. Antagligen den suraste (och bästa) gosen undertecknad druckit. Lambicvarning, men det absolut en gose. Nyplockade röda vinbär och rabarber. Otroligt bra. Pucker up!
Tocayo 5,5%; gyllene med vitt skum. Något dimmig. Trä och fenoler i aromen. I gränslandet mellan wit och hefeweizen. Toner av saffran.
Blue nose Saison 7.5; bärnstensfärgad med diffus belgisk arom. Frisk, men saknar den karakteristiska kryddigheten man brukar hitta hos öl i stilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar