torsdag 21 juli 2022

Öl i Lincoln del I-Backe upp och backe upp

London.

Ligger en soloresa efter så det här får sägas vara 2020 års soloresa. En ny dag grydde och hela London badade i morgonsol när jag turfade på de ganska öde gatorna denna söndagmorgon.

Efter att ha checkat ut var det bara att bege sig till närmsta nedgång till ''Röret''.  Några stationer senare var jag framme på Kings cross där ett ''riktigt tåg'' tog mig de 25 milen norrut till Lincoln. I Sverige antagligen mest känt från Måltipset. Efter ett par timmar var tåget framme i Lincoln som är ungefär lika stort som Helsingborg. Där slutar antagligen likheterna. Jag gick upp för en galet brant gata för att komma till baren Beerheadz (jag antar att personalen är stora dansbandsfantaster) som verkar vara en kedja. Ljust och inte så stort. Öl som intogs där var: Et al pale ale Simcoe amarillo från det för mig okända huddersfieldbryggeriet Beer ink. Väldigt ljus, doftar av Nya världen. Ganska frisk och besk, smakar mycket brittiskt humlen till trots. Måste vara jästen. Lite mer smakhumle eller mindre bittergiva skulle vara önskvärt för balansens skull. Cloudy lemonade Citra & nelson sauvin från Vault city; citronsaft är ju guld och det här är det närmaste man kommer i ölvärlden. Gott och lite annorlunda. Rimlig kolsyrenivå. Hoptical illusion från  Brass castle; halmgul, lite köldgrumlig. Relativt neutral arom. Smaken däremot är klockrent finska tjärpastiller med brända toner. Lost and grounded Helles och Utopian British pilsner. De hade inget kök, men  det fanns helt ok thai i närheten som jag hämtade in.

Nästa stopp var puben där jag skulle bo på övervåningen. Tog med mig en öl från baren upp på rummet men den var väldigt gammal och odrickbar, men det gick bra att byta till en Guinness Original. Det smakade mumma det.

Vilade upp mig på rummet några timmar innan jag gick tillbaka upp till Beerheadz igen. Hann bara med ett par öl innan de stängde, men de var å andra sidan mycket bra. Wylam Best och Single hop pale Ernest från Nomadic.

Ned för (den galna) backen på hemvägen in på Strait and narrow med dess stora flasksortiment och trevliga personal. Budvar Nefiltr och golden alen Hopical storm från Timothy taylor's och Lincoln imperial ale från Wentworth avslutade kvällen. Inte så märkvärdiga öl.

På rummet blev det sista rycket med Excitra golden ale från Pheasantry. Den ''excitrade'' inte mig iallafall, men jag sov gott för en gångs skull.

Inga kommentarer: