Öl i Nijmegen

Glada och förväntansfulla resenärer.

Äntligen hade det blivit dags för årets soloresa. Alltid lika efterlängtat. I år var fokuset dock för första gången inte öl utan turf. Dock skulle det hinnas med en del jästa maltdrycker också.
Åkte tidigt till Arlanda där jag träffade på Peter som skulle med samma plan som mig till Schiphol. Dock skulle vi inte med samma tåg. Köpte ett dagskort på NS och kuskade runt i ett par provinser innan jag efter visst tågkaos kom fram till Nijmegen där första natten skulle tillbringas. Jag hann precis till sista beställningen på bryggeripuben De hemel (Himlen). Lite knepigt att hitta. Man kunde köpa med sig öl, något som jag nappade på. Drack en Serafijn på plats. En ok wit.

Därefter checkades det in på boendet och lite vila följde.
Hela kvällen tillbringades på utmärkta Cafe jos. En mörk men stor bar med uteservering, men det var alldeles för svalt på kvällen för att sitta där så det var bara att slå sig ned i baren. Servicen var bra och personalen mycket trevlig och tillmötesgående. Inte särskilt mycket folk en måndagkväll. Maten var helt ok.
Följande brygder intogs: Club tropicana från det för mig okända Brouwerij Troost beläget i Amsterdam, Green cap från Butcher's tears som vi besökte för fyra år sedan, Witheer från Scheldebrouwerij, Hop zij met ons och What if hop was one of us. Båda från Jopen. Poorter, I.P.A. och American Pale Ale. Alla tre från Lowlander.

Vägg-i-vägg med boendet ligger en bögbar där det på utsidan satt en skylt som indikerade att det skulle finnas exotisk öl (ja, jag skyller på det). Den var tydligen slut så det fick bli en Palm Speciale istället som avslutade denna dag.
Bra första dag trots tågstrulet, men då fick jag turfa lite i en stad som inte besökts annars. Synd bara att bryggeripuben där var stängd.