Efter att ha turfat på förmiddagen hade det blivit dags för lunch. Puben jag gick in på hade mat, men köket var inte öppet än så det fick bli en keg-NEIPA i form av Huckaback från det för mig okända bryggeriet Salt 14 mil nordväst om stan. Gör allt som en NEIPA ska. Har någon unken ton. Göra rent ledningarna vore antagligen på sin plats.
 |
| Ibland måste man byta på en pub för att komma till nästa... tydligen. |
Nästa stopp var baren Treaty of commerce där man kunde få skydd undan solen. Pilsnern Madrí excepcional från spanska Cervezas la sagra svalkade mer än var god. Batemans Mocha Coffe chocolate beer var desto bättre, antagligen resans bästa brygd om man ska jämföra äpplen och päron.
Jag gick tillbaka till Golden eagle som besökts kvällen innan. En Elsie mo golden ale 4,7% från Castle rock som var helt ok intogs. Det fanns uteservering, men det var för varmt så det blev till att sitta inne.
Tyvärr fanns det inget kök, men ganska nära finns ett polskt ställe.
Gick dit och beställde god mat. Perlenbacher 0.0% fick agera väntöl.
Tillbaka på Golden eagle avnjöts: Neptune Mosaic Pale ale och Pheasantry Celebration ale. Fina grejor. Haltidsvila på rummet följde.
Kvällen tillbringades uppe på Beerheadz där följande brygder intogs: Tom's The mighty Stout; väldigt mörk. Gräddigt men lite skum, doftar kaffe. Smakar chokladglass och svartmalt. Boon Kriek '20; vinröd, luktar körsbär. Mycket dextros och lacto i smaken. Inte så söt som man skulle tro. Välbalanserad. Mallard gluten free från Squawk; frisk och färsk, humlig med en bränd ton som glutenfria öl ofta har. Inte illa. Glutenfria öl har verkligen blivit bättre med åren. Yonder Fruit salad; pastry sour. Jag förstår inte. Det är bara ''meh''. ''Be a sour or be nothing!''. Gooseberry bush från Northern monk; luktar och smakar mest gammalt. Bakom det kan man skönja något som liknar en gose. Det fick räcka för denna dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar