2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ännu ett år att lägga till handlingarna. Ännu färre resor än året innan, men tre USAtripper lyckades jag i alla fall skrapa ihop.
Inget nytt land besöktes, men det ska det bli ändring på i år.

Stad            Bättre eller sämre än väntat    Skulle jag återvända?

San Francisco    Som väntat            nästa månad
Linköping        Ungefär som väntat        nej
Las vegas        Något sämre        nope
Köpenhamnx2    Man vet vad man får        det brukar bli så
Malmö        Mycket bättre        när?!
London        London är London...        bara en tidsfråga
Falun        Sämre            let's not go crazy
Asheville        Kanske något sämre        näe
Krakow        Bättre            ja

Årets resmål: San francisco

Årets skithål: Ingen stad jag besökte i ölsyfte förtjänade denna prestigefyllda utmärkelse detta år.

Året's pub: NKbaren

Årets bästa öl: Goose island Juliet, Hi-wire Ringmaster’s reserve Wine barrel aged belgian IPA(...och där var det namnet helt plötsligt och lite oväntat slut), Kopi loewak från De molen och Funky e★ Sauternes från Mikkeller . Utan inbördes rangordning. Får du tag på en flaska, luta dig bara tillbaka och njut...

Årets värsta öl: Pacific brewing Laboratory Hibiscus saison, alla hefeweizens, kristalweizens, weizenbocks och dunkelweizens...

Årets matpris för ölställen: Bar bq, Linköping

Årets ölögonblick : Egentligen en hel dag, men som började på Aces & ales i Vegas. En fantastisk dag helt enkelt. Den HÄR närmare bestämt. Good times.

Årets provning: den HÄR

Tidigare år: 07 08 09 10 11 12
Tack till Tom för lån av ett par av bilderna.

Den oändliga provningen del II-Gott nytt!

En liten provning mäktade vi med på självaste nyårsafton

Low alcohol

Mikkeller APA 2,8        6 poäng
Spendrups            2 poäng
Pripps från Carlsberg Sverige    1 poäng

Föga överraskande full pott för Mikkeller.

Porter

Anarkriek från ’t Hofbrouwerijke        4 poäng
Mariestads Kanalporter från Spendrups    3 poäng
Orange yuzu glad i said från Mikkeller     2 poäng

Det belgiska ölet var mest surölslikt och därmed vann det. Inte svårare än så.

DIPA

I beat you            11 poäng
Hoppy lovin christmas Sauternes    10 poäng
Amarillo            8  poäng
Nelson            5  poäng
Poppels Mackmyra        5 poäng
Mosaic            4  poäng

Alla bärs är från Mikkeller om inte annat anges.
I beat you var bra, men Hoppy lovin var helt erotisk ''i min bok''. Antagligen kan man lägga vilken typ av öl som helst på vinfat och det blir bra (förutsatt att själva grundbiran är åtminstone ok).

Bonusöl med vilken året skålades in Quadrotriticale från Stone.

Tomten's stora säck

Ett gäng öl fick jag i julklapp av diverse löst folk, nämligen:
Mariestads Kanalporter från Spendrups
Valsviken från Nynäs
Dark penance från Founders
Tulsa twister från Amager/Prairie
Vlaamsche zotten från det obskyra Sint-jozef
St eriks IPA
Armageddon IPA från Epic
Nelson sauvin Brut från Mikkeller
Tydligen hade jag varit snäll förra året.

Öl i svärmors lägenhet

Efter en vit julafton blev det i alla fall några öl på juldagen. Först på Biskopen på Vasagatan där en Creative common från To öl bidrog till julefriden.

Vi tog tåget norrut till svärmor i Uppsala där fler exotiska brygder slank ned. Nämligen hennes hemblandade mumma (inte lika bra som min), Dugges Old ale och Drink'in the sun 2,8 från Mikkeller.

Cykeltur(f)

Vmaratonet fortsatte och med öl därtill. För min del: APAn Peter, pale and mary från Mikkeller: bärnstensfärgad med trevlig humlearom. En välhumlad bra APA som får betyget 88/100.

När det var avklarat åkte jag till Saltsjö-Boo och köpte en cykel. Cyklade hem de dryga 3,1 milen, men stannade på Pizzastugan någonstans i Nacka för en Brok Export från Koszalin och en pizza.

Vid hemkomst var det bara att vända i dörren för att hämta öl.
En kollega som bor nära mig hade fest, men jag tog bara en Gosciszewo Bock hallertau cascade. Den satt inte fel efter den långa cykelturen.
Det fick räcka så då man skulle upp och jobba nästa morgon.

Insomnia

Jag tog 24timmarsmedaljen förra månaden. Under det dygnet hann man med en antal bärs också. Först på Brewdog bar där en Shot in the dark från CAP inledde spektaklet.

Nästa stopp var Cafe proviant där en Sumpan ale slank ned.

Vidare till OT för en Ducks folly från Goddards.

söder från Vitabergsparken

Babajan hade jag inte varit på sedan de flyttade till söder, så det var på tiden att man äntligen kom dit. En Prairie Standard fick det bli.

Färden fortsatte till Vasastan och Churchill arms som också det var ny mark för mig. Deras eget fulöl Winston lager från Kopparbergs ''avnjöts''.

Inte långt därifrån ligger ju Mikkeller bar. Jag nöjde mig med en Kili wit från det för mig okända oregonbryggeriet Logsdon.

Sedan blev det inga fler barbesök förrän dagen därpå då NKbaren hade öppnat. Peter, pale and mary Gluten free från Mikkeller.
Ungefär en timma senare var medaljen bärgad, men jag fortsatte lite till av bara farten.

Firade med en Mass rising från Jack’s abby när jag kom hem.
Skål för mig!

Den oändliga provningen del I-Heaven&hell

En provning som än ej sätt sitt slut inleddes förra månaden

S/V/H

Strada s. felice från Grado plato    38 poäng
Spice of life från Iron fist    35 poäng
Ricemarket från Mikkeller    28 poäng
Zucca från Baladin        19 poäng
Mad Bubble sencha        17 poäng
Preussenweisse från Monarchy    8   poäng
Mad Pineapple apple        4   poäng

Vilt skilda öl som spretar åt alla möjliga håll i denna ''catch all kategori''.

IPA

Ignis et flamma från Struise        16 poäng
Shipfaced från Trainstation        15 poäng
Green gold från Mikkeller        14 poäng
Todd - The axe man från Amager / Surly    13 poäng
Sigtuna Winter             9   poäng
Plon zielony från Kormoran        8   poäng
Sigtuna Red             6   poäng
Leufsta                3   poäng

En mycket värdig vinnare.

Suröl

Funky e★ Sauternes från Mikkeller     14  poäng
Funky e★ Chardonnay från Mikkeller    10 poäng
Mad Refshaleøen            10 poäng
Nebiulin-a från Loverbeer        8   poäng

Båda Funky e★ölen var helt fantastiska, men någon måste ju vinna... tydligen.

DIPA

Mikkeller Amarillo            16 poäng
Sigtuna                16 poäng
La tremenda från La pirata        15 poäng
Mikkeller Citra            15 poäng
Mikkeller Nelson            15 poäng
Mikkeller Simcoe            11 poäng
Doctor brew            11 poäng
We brew gold från Naparbier / Mikkeller    9   poäng
Poppels Mackmyra            3   poäng

WTF Poppels?!

Baltic porter

Komes                18 poäng
Porter mocno dojrzałe från Carlsberg Polska    17 poäng
Cornelius                15 poäng
Lodzkie Porter            11 poäng

Vinnarölen

Porter Warminski från Kormoran    9   poäng

Smaken är som baken...


En exotisk bonusöl i form av Christmas Leroy slank också ned.

Turföl

Ungefär en gång i månaden är det turföl. Oftast på Flying horse på Odengatan.
Jag hade aldrig varit förut så det var lite nervöst, men man var inte den enda som debuterade i detta sammanhang. En av deltagarna jobbade på Södra maltfabriken så det var intressant att prata med honom.
Ölen som intogs var: S:t eriks Rauchbier, Wisby Oaked porter från Gotlands och Brutal bulldog från samma bryggeri.

Jag turfade mig tillbaka till Centralen och snubblade på det nyöppnade stället Flying dog i hörnet Vasagatan/Olof palmes gata. En Ol’ factory pils från det för mig okända connecticutbryggeriet Two roads. Priserna här var inte att leka med. Motsatsen till NKbaren kan man säga...

We come in peace

Ett V-maraton inleddes förra månaden. Och en hel bunt öl intogs till detta spektakel. Kanske för att stå ut med allt galet 80-talshår.
För min del Fruktölet Garden of eden från To öl; fint, relativt långvarigt skum ganska ljus och disig. Tropisk frukt i aromen. Lite fruktig, mer APA än fruktöl eller IPA. Besk, men snäll eftersmak. Bra balans. Betyg: 88/100.
Dubbelbocken S’muttonator från Smuttynose; brun med typisk dubbelbocksarom. Besk för stilen. Verkligen inte illa. Betyg: 90/100.
Belgiska alen De ranke Hop harvest 2014: ljust disig. Doftar av frisk humle blandat med klassiska belgotoner. Välhumlad, men står inte upp mot maten (vad det nu var) som tar över och drar ned betyget till 60/100.
Fruktölet Mikkeller Raspberry Triplebock: Rödbrun, luktar fruktigt, lite som saft... och jord. Men inga hallon. Söt, men inte överdrivet. Blir spritigare ju varmare det blir. Mycket god. Betyg: 91/100.
Dunkeln Christmas carol från Spendrups: rubinfärgad när man håller upp glaset mot ljuset.Maltig arom och smak med viss beska. Betyg: 34/100.
Sigtuna Winter IPA: mörkt bärnstensfärgad med arom av tropisk frukt. Smaken håller verkligen inte vad doften lovar. Utomeuropeisk humle och europeisk smakhumle? En besvikelse. Betyg 42/100.
BSAn 10 Commandments från Lost abbey: Betyg: 91/100
Samt Sigtuna Black IPA.
Som tur var fick man hjälp med all denna öl.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

Turfing Söderort

Efter några månaders frånvaro från turfandet var jag tvungen att stilla abstinensen (samt plocka lite unika zoner).
Åkte därför till Årsta och irrade runt där i några timmar. Gled bl a in på Enskede Värdshus och tog en Grumpy old man från det högst lokala och för mig okända Late night brewery. Grinig var det sista jag var efter det besöket.

Jag tog några zoner till innan det var dags att gå på brorsans årliga adventsfest.
På densamma intogs Abstrakt 16 från Brewdog och Ce n’est pas IPA Ambrée från Pinta.
Några zoner på hemvägen togs också.
En behaglig dag på alla sätt.

Julbord

Frun och jag åt för första gången julbord ihop. Detta på det kritikerrisade Printz.
USPen här var att det skulle finnas 14 sorters korv.
Räknade inte, men absolut tillräckligt i alla fall och samtliga tillverkade på plats vad jag kunde förstå.
En hel bunt öl intogs paralellt med maten. Frun drack dessutom sprit och något annat konstigt.
För min det tickades följande brygder av: Akvawit och Ljusslingan. Båda från Nya carnegiebryggeriet, Hop hound och IPA från Sthlm, Brillant och Funkstarter. Båda från Brekeriet. 961 Porter, California lager från Anchor och This is lager från Brewdog.
Vi turfade lite efteråt innan vi strålade samman vid Gullmarsplan och tog en taxi hem. En trevlig kväll.

Ho hum

Ännu en lugn lördag i hemmet med några mer eller mindre goda öl.
SvartIPAn CAP dog från Brewdog / CAP: nästan kolsvart med bränd arom. Stiltypisk ''vuxen smak''. Toner av choklad (-malt), lång maltig eftersmak. Betyg: 73/100
BSAn Santas little helper från Mikkeller: brunsvart med snabbt försvinnande skum. Tobaksaska och kalaspuffar i aromen. Kakaotoner. Väldigt obelgisk, mer brittisk. Jag hade gissat på old ale vid ett blindtest. Betyg: 83/100
Foreign stouten Noc kupały från polska Perun; nästan svart. Diffust fruktig arom med toner av ''saft''. Lite godis-smak kan man hitta. Betyg: 72/100.
Hoppas livet som pensionär blir som den här dagen.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

Massa levererad öl

Som om man inte hade tillräckligt med öl hemma efter polenresan och bolagets decembersläpp (ett nytt ''personbästa'' på 3296:-) gick vi med i belgoklubben + att jag beställde ganska mycket från Mikkeller shop. Bland annat Julkalendern, En stor låda som levererades hem till dörren. Ölen där i var t o m kalla. På varje flaskas bubbelplast satt ett nummer likt en julkalender för barn.
Jag visste knappt att Mikkeller gjort så många olika sessionöl som fanns i kalendern. Flera av ölen som var med där fanns även i min beställning. Men där får man väl skylla sig själv lite. Kul grej i alla fall.

Improvisation

Det var tänkt att vi skulle åka till bryggeripuben Äppelfabriken. Den ligger väldigt avlägset och har sällan öppet. Dessutom går bussarna dit minst sagt sällan. Vårt pendeltåg var sent så det var kört att hinna dit. Nu har de dessutom stängt för säsongen.
En sittning på NKbaren fick det bli istället. Följande intogs; Oktober pretzel från Mikkeller, Drink pink! från Pangpang, Sky mountain sour från Buxton / To öl, den senaste K:rlek från Mikkeller, I’m not bitter från CAP.
Synd att man inte kunde ticka av ett bryggeri till, men det här var ju inte fel heller.

Öl i Polen del IV-Exotiska brygder på flygplatsen

Eftersom allting var så löjligt billigt fanns det gott om zloty kvar att åka taxi till flygplatsen för.
Där lyckades jag hitta några exotiska öl, Tyskie Klasyczne, Redd’s Grapefruit pineapple och Redd’s Raspberry. Alla tre från Kompania piwowarska och ganska hemska.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns riktigt bra polsk öl även om det finns en uppsjö av makroblask med. Oftast är det de med namn på engelska bäst av någon anledning.
Ölen som följde med hem var över all förväntan.

Öl i Polen del III-Bryggeripub och tickande

Ännu en mulen dag. Denna inleddes ölmässigt med en inte helt fruktansvärd industrilager vid namn Okocim Jasne Pelne i ett kebabhaks källare/nedervåning.

Nu hade den anglofila bryggeripuben T.E.A. (oklart vad det står för) time behagat öppna.
Beläget på ett hörn vid en park ett stenkast från floden Wisła (viswa) som rinner genom Krakow.
Ölen som dracks var Pale saint, Black prince,Kinga vale, Back jack, och Wakatu w akatu. Genomgående brittiskt såklart utom den sista som antagligen var någon sorts 'mellanAPA''.
Över lag bra grejor har jag för mig.

På väg tillbaka ''hem'' intogs en Sliwkowa från Fortuna någonstans.

Andra halvlek inleddes på något enklare ställe med en Kasztelan Niepasteryzowane från Carlsberg Polska. Som var som vilken annan fulöl som helst. Maten som åts till var inte speciellt god heller.

Nästa stopp var Beergallery Dominikańska som vi besökt ett par dagar tidigare. Jag blev sittandes till de stängde och ölen som intogs var: Trybunał Miodowe från Cornelius; ''träig'' som en gammal öl kan vara och med mycket smak av honung. Litovel Medový speciál 14% som smakade undermålig industrilager. Starovar Piwo na chlodne wieczory från Jihlava; söt arom. Unket fruktsocker, sör söt. Smakar konstgjort på något sätt. Polczynskie Prawdziwie miodowe från Polczyn-zdroj; ''träig'' som om den vore gammal. Viss sötma, man inga honungstoner som väntat.

En sista öl slank ned på puben English football club. Här var det väldigt livat trots att det var en vardagkväll och inte så mycket folk. Kasztelan Jasne pelne från Carlsberg Polska satte punkt för denna dag.

Öl i Polen del II-Nattligt spel

Denna mulna dag gick vi efter frukost ut, kollade på stan och handlade lite allt möjligt. Jag hade ett par kilo kvar upp till flygets viktgräns så ytterligare ett par (goda skulle det senare visa sig) flaskor baltic porter inhandlades. Gubbarna fortsatte mot Centrum medan jag gick ned till stadsdelen Kazimierz där ett par bryggeripubar var belägna. Den första som enligt Rate beer skulle öppna 12 öppnade i själva verket 15. Den andra som enligt skylten på dörren skulle öppna 12 öppnade... senare.
Istället satte jag mig på en grill med mycket delikata hamburgare och med öl för 5 zloty (under den magiska 11kronors-gränsen). Bärsen som averkades var Noteckie Jasne från Czarnkow, Gniewosz Piwo Ciemne från Gontyniec, Jasne Pelne från Lomza och Warka (kort och gott från bryggeriet med samma namn). Inga höjdare.

Det fanns fortfarande lite tid att vinka på så det blev ett besök på baren som låg vägg-i-vägg med grillen för en Ksiazece Chebowo miodowe från Kompania piwowarska.

Nu hade den ena bryggeripuben vid namn Stara zajezdnia öppnat och en Jasne fick bli den sista ölen för första halvlek. Helt ok har jag för mig.

Efter halvtidsvilan gick jag tillbaka till House of beer som vi hade varit på kvällen innan. Farsan och Pütte anslöt efter ett tag. Följande brygder intogs: Lagerowe från Ciechan; sub par industrilager. Steve från Wąsosz; något disig, arom av obestämbar amerikansk humle, mycket kolsyra. Helt ok ''modern lager'' på utomeuropeisk/amerikansk humle. Från samma bryggeri Polka pils och Sean; Extremt stiltypisk (dry stout) i smak och arom. Dock hela 5% alkohol. Helt ok, men jag skulle föredra Guiness för den rökta tonens skull. Eris från Olimp; en helt ok ''belgoIPA''. Miłosław Pilzner; klar fulölslook, halmgul och helt genomskinlig. Kanel i aromen. Smaken är överraskande frisk. Tydliga toner av kellerbier. Czarne, Wiśniowa; mest fruktsocker både i arom och smak. För barn mer än vuxna antagligen. Alla tre från Fortuna. Pierwsza pomoc från Pinta och slutligen Sabat czarownic från Perun.

Öl i Polen del I-Ölrunda

Efter ett par månaders ''landsarrest'' var det hög tid att bege sig ut på nya äventyr.
Jag fick ta nattbuss för att träffa Pütte på Centralen för att ta flygbuss till Nyköping där vi mötte upp Farsan (som vägrar åka ända till Arlanda).
Flyget tog oss punktligt till Krakow i södra Polen. Var där med Frun för fyra år sedan och trivdes.
Vi tog en lokalbuss till centrum där vi bodde. Det var att tag kvar till incheckningstiden och vi slängde in diverse väskor i bagagerummet innan vi gav oss ut på stan.
Bryggeripuben C.k. browar (som besöktes förra gången) var det enda ''riktiga ölställe'' som hade öppet så tidigt så det var bara att slå sig ned och ''avnjuta'' Ksiazece Ciemne lagodne och Ksiazece Czerwone. Båda från Kompania piwowarska.

Gubbarna satt kvar medan jag gick de cirka fyra kvarteren till butiken Świat piwa där ett väldigt hjälpsamt butiksbiträde rekomenderade det ena och andra. Inte helt överraskande gick jag därifrån med en väska full av öl. Band annat litervis med baltic porter.
Det var ännu ett tag kvar till incheckning så det slank ned en Zywiec APA i någon okänd bar med inspiration från de brittiska öarna.

Därefter mötte jag upp gubbarna på utmärkta House of beer där många timmar skulle tillbringas de närmsta dagarna. Synd att de ej hade någon öl-lista bara.
Vi tog bara två öl vid detta besök. För min del Podroze kormorana Coffee stout och Podroze kormorana American IPA. Båda från Kormoran. Riktigt bra faktiskt.
Nu kunde man äntligen checka in och vila upp sig några timmar.

Kvällen randades och vi gick ut till baren Beergallery på Dominikańska. Rate beers matbetyg på detta ställe var 93. Det fanns inte ens mat längre, men en öl tog vi alla fall. För min del Miód-malina från Krakowiak.
Det pågick något slags mölska(braggot)-festival på detta hak.

Men hungriga (som) djur var vi och gick till en närbelägen restaurant och åt gott. För min del risotto med en Zubr från Kompania piwowarska till. Någon form av enklare dessert åt vi på ett bageri/konditori i närheten.

Tillbaka till Beergallery för några sista öl innan de stängde. För min del: Krakowiak Nieklarowny, Perla Miodowa och Polczynskie zdrojowe från Polczyn-zdroj. Tre riktiga bottennapp.

House of beer hade öppet lite längre så jag hann med ett par till där. Ciechan Miodowe och Sliwka w piwie från Kormoran. Inga höjdare.
Det fick räcka så.

Untapp this

Så har man blivit ned-dragen i Untapped-träsket av diverse löst folk från Uppsala. Det går ut på att visa sig på styva linan genom att dricka öl i tid och otid... eller något sådant.
Dagen efter jag började med detta förfarande intogs följande exotiska brygder i hemmets lugna vrå. Tyvärr inga recensioner. Det var nog att hålla reda på folk, fä och features.
Strada s. felice från Grado plato, Chocolate Oak aged Yeti från Great divide, Orange crush från Amager/Cigar city Preussen weisse från Monarchy och Spontanbeetroot från Mikkeller.
Det känns som att folk som använder denna app har ett mer avslappnat förhållande till öl än folk som är aktiva på Rate beer, Beer advocate, BFS mm, eller som bloggar om öl.

Orka gå ut

Dags att knäcka ''ett gäng kalla'' i hemmets lugna vrå.
Först ut barley wine i form av Monks Blend no.23: rödbrun och ganska mörk. Söt arom med brödiga och spritiga toner. Sötma och mycket beska. Lång eftersmak. Stiltypisk, men för amerikansk för min smak. Betyg: 40/100
HORALs Oude geuze mega blend: halmgul men en arom som är unken och frisk på samma gång. Mycket syra, väl dolda 7 % ton av ''lakto'' i eftersmaken. 295:-! Betyg: 82/100
Majsan ''gästrecenserar''Old alen'' The Leveller från Springhead: rödbrun, ganska mörk. Askfat... typ... Meh. Betyg: 44/100.
Slutligen Irish walker från North carolina-bryggeriet Olde hickory: kolsvart, maltig och söt. Spritig, men helt ok. Betyg: 78/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

Lite fler öl på hemmaplan

Några ''recensioner'' till:

Innis & gunn Toasted oak IPA: färgen är någonstans mellan bärnsten och halm. Smörig arom. Jag hade gissat tjeckisk pilsner vid ett blindprov. Ganska mycket fulöl över denna. Innis and gunn- ''bryggeriet''/varumärket gubbar älskar och ölnördar hatar. Betyg: 30/100.
Portern Mad Sød: Nästan svart med en vacker cappuccinofärgad krona. Doftar mest humle och lite malt, luktar gott, men lite väl spritigt. Relativt fyllig, bra balans, vissa rökiga toner, maltig eftersmak. Inte så söt som namnet antyder. En riktig höjdare, synd man inte köpte fler. Betyg:95/100.
Bittern Hobsons Manor ale: disig och ''mörkgul'' med vitt skum, luktar mest piss, smakar mest solrosfrön, men på något sätt väldigt stiltypisk. Betyg: 63/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

Borde det inte heta Apberget?

 En provning var som vanligt på sin plats efter trippen till Södern.

IPA

Sweetwater    7 poäng
Red brick MSGYIPA    6 poäng
Mad ''Bitter''    4 poäng
I&G Toasted oak    0 poäng   

USAölen var betydligt bättre än de som inhandlades på bolaget.

Imperial stout

To öl Sort mælk        4 poäng
Lymestone Stone Dead    3 poäng
Battledown Black        2 poäng

Vad jag minns var allt bra, men någon måste ju vinna.

Bonusölen Alberget 4a från Grebbestad och Big dan’s Oaky smokey wheat lager från Slottskällan lämnade mycket att önska.

Nu med betyg!

Jag/vi satt hemma och tog några öl. Inte fel att slippa gå ut.
Ölen var: SvartIPAn Hoppy bunny från Duck-rabbit; nästan kolsvart. Ganska blygsam arom. Ren och stiltypisk med bra balans. Betyg: 88/100
Surölet Mad Salt; Mörkt gyllene med någolunda krona. Underlig arom. Mycket syrlighet med någon bismak. Eftersmak av pepparkakor. Jag hade väntat mig en gose med tanke på namnet, men icke. Betyg: 53/100
Electric nurse Imperial Stout; Kolsvart, luktar mest chokladmalt. Hyfsat balanserad, ganska söt med tydliga chokladtoner. Maltig eftersmak. Betyg85/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

SWBF'14-Sista dagen

Sista dagen på Ölmässan för i år för min del och för första gången på flera år med frun. Dagens öl var ungefär: Beer kitchen Whisky barrel aged premium bitter från Wadsworths, Captain smiths från Titanic, Code black från Hardknott, Galgbacken IPA från Barlingbo, Slåttarn från Barlingbo, California common från Rådanäs, Community beer från Åre, Nymph från Åre, Nääs IPA, Oppigårds Everyday IPA, Medovarus ''Vintermjöd'', Malgomaj från Westerbotten, Blanche du paradis från Dieu du ciel, Geisterzug with spruce needles från Freigeist, Mohawk Vs Mosaic, Nora Vinterale, Nils oscar Kellerbier, Falcon Skördefest från Carlsberg Sverige, Ginger grouse, S:t eriks Amber ale, Jura från Södra maltfabriken och Rübæus från Founders.

Efteråt gick vi på Akkurat och träffade där Jerry som vi satt och snackade med över ett par pints real ale från det skotska bryggeriet Highland; Island hopping och The duke IPA.
Sedan fick det räcka.

SWBF'14 tredje dagen

Dags för ännu en trevlig dag på festivalen som så länge jag kan minnas har varit höjdpunkten på stockholmsområdets ölår. Denna dag blev det ungefär dessa öl: Lomza Export, Austmann Blåbærstout, Tre gamle damer från Austmann, Flagship från Hook norton, Svenne från Jädraöl, Admirals ale från St. austell, Astroblonde pils från Demory, Nova noire från Demory, The 12th can från Hilliard’s, No-li Noble hop extra pale, Estival cream stout från Ska, Steamers lane lager från Uncommon brewers, Hoppy Joe från Lervig, The Rook’s red lager, The King’s checkmate stout och The Queen’s pale ale. Alle tre från Coppersmith’s, Dykes Stout, The cowboy från Evil twin, Klooster från Summer wine, Le zèbre saison från Svaneke, Neck oil från Beavertown, Quelle saison från Beavertown, U-Boat från Brewdog / Victory, Candela gold från Signature brew, Party pilsner från Malmö brygghus, Mariestads Dunkel från Spendrups och Monteiths India pale ale.

Efter man var klar för dagen där blev det ett längre stopp på OT där jag träffade den trevlige göteborgaren Jerry och drack följande öl med: River cottage från Skinners, Rudie session IPA från Ska och Bobby brown från Skebo. Ganska bra över lag har jag för mig.

SWBF'14 bonusdag

Det var inte meningen att det skulle vara något mässbesök för min del denna dag då det brukar vara för trångt för min smak på lördagar. Istället skulle jag på Party on the island. Ett evenemang på Fjäderholmarnas bryggeri.
Jag var ute i ganska god tid i Nacka och slank in på mässan för att ta en eller ett par öl bara och hälsa på lite folk. Sagt och gjort går jag ut och ska hämta pengar i bankomaten och medan jag köar går det som ska med båten från Nacka strand till bryggeriet ned för trappan till båten som inte skulle gå förän klockan 18. 17:55 står jag nere på kajen och då har den redan åkt. Jag var med andra ord inte på mitt bästa humör när jag återigen klev in på mässan. Det var bara att göra det bästa av situationen, nämligen att dricka öl. Ungefär följande intogs:
Nya carnegiebryggeriet Amber, Lost coast brown ale från Dalarado, Gilda från Åre, Sundbybergs Halvlager, Dobber från Marble (arch), Mohawk Vs Amarillo, Brown is the new Brown från Mohawk, Mohawk Small batch Rye, Sassy lassy pale ale från Designbrew, Texas från Spendrups, White watchdog IPA från Oppigårds, Frequency Columbus ohio från CAP, Bryggmästarens bästa Mellanöl från Åbro, Cēsu Lēnalus, Rock 'n roll beer från Czech beverage industry, Dockside pilsner från Thomas creek, The full nelson, Urban IPA, Belgian urban IPA alla tre från Tiny rebel och Algorithm belgian wheat från Anarchy.

På hemvägen hann jag med ett litet depåbesök på Akkurat för lite mer brittiskt i form av Lushingtons från Skinners.

SWBF'14 första dagen

Då var det dags igen för Stockholm Beer & Whiskey Festival eller Ölmässan i folkmun.
Jag brukar vara väldigt otaggad på väg dit och man sitter nästan och har ångest över hur trångt och varmt det kommer vara på den relativt långa bussresan till själva festivalen.
Men så fort man väl kommer in så blir man bara glad över att träffa alla bekanta och förstås prova en massa exotisk öl.
Detta år liksom de senaste har vi bloggare varit välkomna på presskonferensen där det i vanlig ordning talades om diverse nyheter inom öl- och whisky-världen som fanns på mässan.
Vad som i mitt tycke var mest anmärkningsvärt och välkommet var att det var tre nya utställare som uteslutande hade brittisk öl. Det blev en del hängande i dessa barer. Första dagens ungefärliga provade öl: Dykes Brown ale, Sunlander från Stonehouse, Sour to the people från By the horns, Camden Versus mohawk, Belle chic belgisk enkel från Designbrew, Ava zêr från Žatecký...typ. Fubar från Tiny rebel, ''Raggar öl'' från Hellefors, Hilliard’s Pils, Hilliard’s Amber ale, Barcelona blonde från Beercat, Bomble bee 17 från Carlsberg Sverige, Brew by numbers 04|02, Brew by numbers 01|01, Saison de L’ouvrier från Loverbeer, Twin peaks från Thornbridge/Sierra nevada, Sheriffen från Hantverksbryggeriet, Mad goose 4.2% från Purity, Hopspur, Big chief och Fellowship porter, alla tre från Redemption, Monks Blend no.16, First call från Badger, Firkin fox 4,6% från Badger, Beer kitchen Orange peel från Wadsworth, The bishop’s tipple från Wadworth och Titanic Stout.

Öl i Amerika's förenta stater del X-Välhumlade flygplatsöl

Hemresedag. Taxi tillbaka till flygplatsen. Långt från själva stan för att vara en så liten stad.
Något exotiskt här var att det fanns gungstolar att sitta i för resenärerna. Trevligt, men udda. Det är antagligen en sydstatsgrej.
Piloten var fantastiskt rolig och borde få något pris. Han satte ned oss i hyfsad tid med tanke på hur försenad avgången var. Vi hann till och med några bärs på O'hare. Jag åt en grymt bra chili med en 90 minute imperial IPA fån Dogfish-head till. Inte den typiska flygplatsölen, men det gjorde ju inte ont att hälla ned i strupen.

Tydligen hade de byggt om lite sedan i vintras, nu fanns en renodlad bar där det var något asiatiskt förut. Ett par illinoisöl hann vi hetsa i oss innan det var tid för avgång. För min del blev det Eugene från Revolution och Gatecrasher från Temperance.
Ok flygresa hem till Arlanda.

Öl i Amerika's förenta stater del IX-Uppsamlingsheat

Stekande hett denna dag då vi började med att gå bort till Farmburger igen där vi hade varit tidigare, men denna gång stannade vi där och åt faktiskt hamburgare. Riktigt slafsigt, men gott. Till den Genesee Cream ale.

Att det var varmt gjorde inte så mycket om det inte vore för att mina enda ''rena'' kläder  var en svart hoodie och svarta jeans. Det måste vara så här det känns att åka till Medelhavet på sommaren.
Nästa stopp var i alla fall återigen Wicked weed. Vi gick ned och satte oss på Surkällarens uteservering. Som tur var i skuggan, men ändå för varmt för min utstyrsel. Jag för min del drack: Bellini, English infidel och Bretticent.

På väg till nästa ölställe tog jag en stor, men väldigt god milkshake (jag har i och för sig aldrig
varit med om att milkshake inte varit gott) för att svalka mig lite.
The bier garden hade vi ju varit på ett par gånger tidigare, men det var nog mitt favorithak i Asheville. Vi delade på ett fat friterade sparrisar. Mycket gott, men man får akta sig då det är väldigt varmt. Tyvärr var det amerikansk fotboll på tv och en massa högljudda ''fans'' från hela landet som följde olika matcher på olika skärmar runt om i lokalen.
En drös öl fick man i sig i alla fall: Cottonwood Pumpkin från för mig helt okända Carolina beer co (som tydligen konkat. Jag tycker dock detta öl inte var helt fel.), King Dons pumpkin ale, Bells Best brown ale, Leaf blower från Green man, Horny goat Oktoberfest. Väldigt blandad standard på dessa öl.

På hemvägen blev vi sittandes på Lexington avenue som ju även det besökts tidigare.
''Mat'' beställdes in här. Man kan tycka att en ostbricka är något om inte går att misslyckas med... det kan man tydligen. Oätbart.
Desto fler öl fick det plats. För min del: Hop burst, IPA och Eleanor’s rye.
Så var den bryggeripuben rensad och man kunde gå 'hem'' och lägga sig.

Öl iAmerika's förenta stater del VIII-Freakshow&festival

Amanda och Todd som vi hängt med en del under veckan var inte bara i Asheville för att dricka öl, utan även för att jobba på Comic envy ett ComiCon-liknande evenemang.
Jag och Hedin gick också på detta spektakel. Mest för att se på kostymerna. Jag har varit på liknande evenemang i Sverige, men det kunde inte förbereda mig på detta. De flesta besökare var utklädda kändes det som. En sällan skådad freakshow m a o. Galnaste utstyrseln hade nog en tjej som bestod av en banandräkt med långt skägg och gandalfhatt.
Ingen av oss köpte något, men lite mat proppade vi i oss innan det var dags att bege sig.
Inte jättelångt därifrån togs en gratis shuttlebus till festivalen Brewgrass som i år för första gången hölls på Memorial stadium. En arena som i första hand används för amerikansk fotboll. Men denna dag var det en kombinerad bluegrass och ölfestival, därav namnet.
Jag vet inte vad kvicksilvret stod på, men det var nog den varmaste dagen under vår vistelse i Södern och det hade gärna fått vara lite svalare. Efter en stunds köande kom vi in och tog ett par av de få platser som fanns i skuggan. En bonus var att Jack som vi träffat kvällen innan dök upp med ett par stolar till oss. Det var inte fel. Som oftast i USA betalade man bara för inträdet, sedan ingick all öl. Det skulle Folkhälsoinstitutet eller liknande antagligen sätta stopp för här hemma.
En hel drös med öl fick man så klart i sig. För min del: Pillar to post rye brown från alabamabryggeriet Trim tab, Buckshot amber ale från det för mig okända Natty greene’s, Bryson city brown från Nantahala och från samma bryggeri Dirty girl blonde, Funkel Dunkel och Pluff mud porter. Båda från Holy city i South Carolina, Witty twister och Bobby's beer från R.j. rockers, Oktoberfest och Apple butter brown från Innovation, Malt-n-pepper från Lexington avenue som vi besökt tidigare under veckan, en amber ale med det tilltalande namnet Chunky gal från Tipping point, New south White ale, New south Dry-hopped Extra pale ale och Southern appalachian (Bohemian) Pilsner.
Första gången jag varit på en festival utan att besöka faciliteterna. Antagligen svettades man ut allting istället.

Vi liksom flera andra festivalbesökare hade inte fått nog utan begav sig till det närbelägna bryggeriet Burial. I deras lilla men varma tap room tog vi varsin öl. För min del Honey saison.

Ett stenkast därifrån ligger Green man som besökts veckan innan. Nu var det dags igen och vi delade på en Harvester.

Nästa stopp på vägen hem var Wild wing cafe där en Flipside Red IPA från det numera lokala Sierra nevada intogs.

Barley’s var sista stoppet där varsin öl intogs.
Den långa dagen tog till sist slut.

Öl i Amerika's förenta stater del VII-Bryggerier en bit från centrum

Vi hade ambition att åka en bussresa runt på stadens bryggerier som ligger en bit från centrum, men det var problem att boka.
Det blev till att improvisera istället.
Vi tog taxi en bit söderut och började med att äta på något ställe som kändes som en kedja, men som vi aldrig sett förut. Maten var ok, men inte min mage så käket var bara nere och vände en snabbis.
Antagligen tyckte Verkmästaren i magen ej om att jag inte fått öl på flera timmar och sparkade bakut.
Stegen styrdes således till alkoholbutiken Appalachian vintner på Biltmore avenue. Ett digert utbud minst sagt med bla 27 sorters mjöd, varav en på burk. Synd att man hade handlat mer än man kunde bära hem redan.
En bar stod mitt i butiken där det fanns nitton fatöl att välja mellan.
Jag för min del tog: Bells Lager 5%, Stillwater Table beer, Red rocker och Patersbier, båda från Green man.

Inte jättelångt därifrån ligger bryggeriet French broad brewing company som så mycket annat i Asheville har fått namn efter floden som går igenom stan.
Ett litet tap room (eller vad man säger på svenska) finns i anslutning till själva bryggeridelen, men vi satt mestadels på uteserveringen/verandan i eftermiddags-/kvälls-solen.
Hedin som fått behålla sin mat var till skillnad från mig inte så hungrig. Jag var tvungen att äta något, men mat fanns ej så jag fick gå till en restaurang cirka 100 meter bort och hämta något att äta. Tror det var någon sorts kyckling. Väldigt gott och kladdigt.
På det här stället träffade vi Jack som hade varit i Sverige tillräckligt många gånger för att ha lärt sig lite svenska. Han hängde med oss så länge vi var kvar där.
Ett band spelade på en liten scen. Det lät inte helt för jävligt.
Jag intog följande brygder: 13 rebels ESB, Anvil porter, Rye hopper och Zepptemberfest, fast en svagare variant än den på flaska. Vad jag minns smakade det bra.

Vi begav oss till fots till nästa bryggeri vid namn Catawba (valley) och satt i baren till de stängde. Som en pimpad lagerlokal som så många andra bryggerier i USA. Ganska livligt denna fredagkväll.
Följande öl intogs: Quiet rye-ot porter, Mother trucker pale ale och Farmer teds cream ale.
Sedan fick det räcka för denna dag och vi tog en taxi ''hem''.

Öl i Amerika's förenta stater del VI-Your mother brews it

Vi startade dagen med mat på ett hamburgerställe och till densamma Highland Black Mocha stout som kanske inte passade fantastiskt till med var god på egen hand.

Nästa stopp var den stora bryggeripuben Wicked weed där vi slog oss ned på den övre uteserveringen under ett parasoll. Man behövde sannerligen inte frysa den här dagen heller fast almanackan tycktes tro det var höst.
Ölen som intogs var: Sir ryan the pounder, Saison XXXIV som hade för mycket tyska veteölstoner för min smak, La bonté; inte så illa, påminner en hel del om Mikellers spontanserie med de lactotoner de brukar ha och den välhumlade och balanserade Pick me! Pale ale.
Hedin stack iväg på något museum medan jag gick ned i Surkällaren (inte att förväxla med deras nyöppnade Funkatorium) som nu hade öppnat. Där satt Amanda och Todd som jag slog mig ned med i baren.
''Surkällaren'' var inte exklusivt för suröl, men sortimentet var annorlunda än på gatuplanet med mer fokus på surt.
För min del intogs: den ljusa och balanserade People’s choice pale ale, Serenity och Honduras.
Halvtidsvila på hotellet följde.

Kvälls/natt-skiftet inläddes med en ordentlig promenad ned till bryggeripuben Wedge, ett stenkast från floden. Det var dock för mörkt för att se något vatten.
Här mötte även Amanda och Todd upp och vi blev sittandes i trädgården/uteserveringen till de stängde. Jag hann få i mig dessa öl: Witbier 4%, Julian price pilsner 5,3%, Paynes pale ale 5,4% och "Sticke" altbier 5,9%. Jag har för mig att allt smakade bra.

Vi tog en taxi till The bier garden som besökts ett par dagar tidigare. De har åtminstone öppet till två.
Jag mäktade bara med två öl här, Narragansett Lager och Kcco / Redhook Black lager till den mycket sena middagen.
Vi spelade även lite biljard här.

Öl i Amerika's förenta stater del V-Du har fågel

Denna öldag startade på allvar på resturangen Mellow mushroom som vi gått förbi varje dag.
Här intogs varsin pizza på den stora uteserveringen. Riktigt hett var det så man fick gömma sig under ett parasoll. Min pizza var för stor för att få plats i den ynkliga europeiska magsäcken trots att jag fick lite hjälp av en väldigt hungrig och oblyg fågel.
Till maten fick man i sig ett gäng öl också, nämligen: Pilot mountain från det för mig okända Foothills, Laughing skull Amber från Red brick, Sweetwater Blue och från samma bryggeri 420 Extra pale ale. Det var lite ''hit 'n miss'' över de ölen.

Vi gick tillbaka till hotellet och delade på en IPA vid poolen, Tangerine dreamsicle från Terrapin / Green flash. Min halvtidsvila tog jag i en solstol denna dag. Inte helt fel.
Kvällens första stopp var faktiskt inte ölrelaterat, även om det fanns öl där.
Ett par timmar tillbringades på Asheville pinball museum.
För $10 fick man inträde och spela hur mycket man ville på deras cirka 35 spel.

Hungriga hade vi blivit av allt flipprande och begav oss till Farmburger mitt i stan där vi tog med oss väldigt god soppa till bryggeripuben One world som inte har någon mat. Stället är beläget bakom/under Farmburger och kan vara svårt att upptäcka.
En varsin öl intogs, för min del S.M.A.S.H. Ale (Single Hop And Single Mash, Maris otter och Chinook).

Sista stoppet denna dag var Barley’s taproom and pizzeria. Ett väldigt stort ställe med två våningar, två barer, biljardbord, träinredning och högt till tak. Maten var dock oätlig. Minns ej exakt var jag åt, men det var nästan som pommes frites med socker på.
Ölen var desto bättre. För min del Firewater IPA från Catawba valley; alldeles för snäll och ljus. Mer som en pilsner än en IPA. Från samma bryggeri Barley's best bitter som antagligen bryggs enbart för denna krog. Väldigt ljus. Riktigt färsk och frisk. Mycket bra för stilen.
Weeping willow wit från Mother earth; ser ljus och otypisk ut. Den fruktansvärda maten dödade ölet men det finns nog en wit där bakom ridån av hemskhet. Slutligen Highland Oatmeal porter; maltig men välbalanserad och något syrlig. God.
Därefter var det bara att vandra hem i den ljumna kvällen.

Öl i Amerika's förenta stater del IV-OJ,oj

Dagen inleddes med ett besök på det utmärkta Biergarten.
Det ställe vi besökte flest gånger under vår vistelse i Asheville.
Anledningen till dessa multipla besök var att de antagligen är den bar i stan som har längst öl-lista (där inget ''var slut'' som det brukar kunna vara med långa öl-listor). Vi åt gott och till maten en bunt öl. För min del: White zombie ale från Catawba , Jacko traveler från The house of shandy, Clawhammer från Highland, Gateway kölsch från French broad. Vad jag minns var de ok, men ej fantastiska öl.

Inte långt därifrån ligger bryggeripuben Lexington avenue där Hedin såg på Untapped att Todd och Amanda satt, så vi begav oss nedför den lilla backen dit.
Jag intog: 1st gear cream ale, Waves of grain, Can i get a witness och The knuckle.
Därefter var det antagligen extremt hög tid för halvtid.

Kvällens första stopp var Asheville brewing som vi var på ett par dagar tidigare. En varsin öl klämde vi där. För min del Scout stout.

Inte långt därifrån låg bryggeripuben Hi-wire där tydligen ytterligare en öl intogs. För min del Sideshow.

Vi begav oss tillbaka till Asheville brewing för en sista varsin bira. Jag tog en Escape artist.

Öl i Amerika's förenta stater del III-Dränkta sorger

Denna dag var det fotboll med avspark 13:05 lokal tid. Ett par timmar innan var vi på plats på Pack’s tavern som besökts dagen innan där matchen kunde ''avnjutas'' på en medhavd platta.
En hel drös öl lyckades jag få i mig till maten/matchen, nämligen: Hi-wire Lager; ganska söt och fyllg. Bra för stilen.
Mother earth Kölsch; otroligt intetsägande. Smakar inte illa, men gör heller inget avtryck. Antagligen smakar den bättre en varm sommardag.
Pisgah Pale ale; frisk, god och ganska balanserad APA.
White noise från Twin leaf som vi var på kvällen innan; något slags veteöl. Drar lite åt hefeweizenhållet. Inget för mig.
Shiva från Asheville brewing (som också besöktes en dag tidigare) som var en helt ok IPA.
Kashmir IPA och Gaelic ale; lite arom av blandsaft, mycket valnöt i smaken, väldigt bra amber ale, båda från Highland som möjligen var statens största bryggeri innan Sierra nevada slog upp portarna i Asheville.

Det var nu hög tig för en halvtidsvila på hotellet innan kvällen.
När det väl var avklarat gick vi ut till restaurangen The lobster trap och åt varsin hummer. Antagligen resans godaste måltid. En bluegrassduo underhöll här. Jag mäktade med tre öl; Tour de fall från New belgium, Moonstone (dry) stout och Willamette damnit london IPA. Båda från Oysterhouse. Bartender här var en Celso Borges-look-a-like.

Det var inte långt att gå (som tur var för det ösregnade) till nästa och sista stopp för kvällen som var The thirsty monk. Två långa barer, en på varje våning med allehanda godsaker på fat/burk/flaska. Här träffade vi det trevliga pittsburghparet Amanda och Todd som delvis var i stan av samma anledning som oss.
För min del avslutades denna afton med Fonta flora Irish stout, Highway 128 the kimmie, the yink, and the holy gose från Anderson valley, Appalachian mountain Saison VI, St. tereses pale ale från Highland, Hi-5 IPA från Terrapin och samma bryggeri, Recreationale.
Det hade slutat regna och vi kunde dra oss ''hemåt''. Gäsp.

Öl i Amerika'a förenta stater del II-Shopping och bryggeripubar

...vidare till Asheville i östra North Carolina. En liten stad som blivit utsett till Beertown USA fyra år i rad. Ett måste helt enkelt.
Vi tog i alla fall taxi från flygplatsen som ligger en bra bit från själva stan och hotellet. Hotellbaren var stängd och det hade varit en väldigt lång dag så det dracks ingen mer öl den dagen, istället blev det välförtjänt (?) sömn i en skön säng.
Följande förmiddag gick vi till närmaste Wholefoods och handlade diverse mat att ha på hotellet då frukost ej ingick. Jag och Hedin (som var medpassagerare på denna resa) intog dagens första mål på butikens veranda. Eftersom det var söndag såldes ingen öl innan klockan tolv. Så är det tydligen i North Carolina.
Varorna dumpades på boendet innan apostlahästarna tog oss till centrum och den stora puben Packs tavern där tolvslaget inväntades.
Ingen av oss hade någosin druckit öl från denna stat tidigare, men det skulle det verkligen bli ändring på. Jag tog: Brown bear ale från Catawba valley; maltig, men bra balanserad. Lite över medel kolsyra för stilen (brown ale).
New belgium/Three floyds Grätzer; svart med vackert brunvitt skum. Rökt arom. Väldigt rökig med cigarettrök i eftersmaken. Helt i min smak.
Duck-rabbit Märzen; söt arom. Kopparfärgad med bra kropp. Drar åt det belgiska hållet. Rostade toner. Bästa biran i stilen sedan Oppigårds Oktoberfest.

På tillbakavägen till hotellet slank vi in på ölbutiken Bruisin’ ales där jag handlade för $273. En av dessa intogs nästan omedelbart innan halvtidsvilan, nämligen Matcha super green yuzu IPA från georgiabryggeriet Red brick.

Första ölstoppet för kvällen var bryggeripuben Green man vars lokal känns som ett förvuxet garage med en mysig bar. Där intogs följande brygder: Buxton Bitter 4%, Berliner weisse 4,5%, Jack’s gold 5,5% och ESB 5,5%. De var hyfsade över lag har jag för mig.

Nästa stopp var ytterligare en bryggeripub i samma industriområde (typ) vid namn Twin leaf. De skulle just stänga så vi hann bara med en öl och tyvärr blev det inget återbesök där. Biran var i alla fall en tysk pilsner.

Inte långt därifrån ligger ytterligare en pub som brygger sitt egna öl, nämligen Asheville brewing. Någon slags man intogs tillsammans med: Ninja porter, Red light, Rocket girl, Stuntman brown ale och Backstage betty. Bra och trevligt.

Det var en bit hem till hotellet så vi tog en vätskekontroll på vägen tillbaka på den mörka baren Jack of the wood som antagligen ägs av ovan nämnda Green man. För min del Brevard Bohemian pilsner.
Sedan fick det räcka för den dagen.

Öl i Amerika's förenta stater del I-Tickande på flygplats

Så var det återigen dags för en liten utflykt.
Från Arlanda flög vi till Chicago som så många gånger förr. På O'Hare brukar man kunna lokalisera exotisk öl om man letar lite. Så även denna gång när vi hade sju timmar på oss. Jag hittade
Bottom up wit från det lokala Revolution, Old style från Pabst, Henry weinhards Woodland pass IPA från Full sail, Hopbot IPA från kanadensiska Hop city och från samma bryggeri Barking squirrel lager innan vi flög vidare.