Öl i Linköping del II-Beer expo

Efter en helt ok frukostbuffe gick vi ut på stan, såg oss om lite och handlade lite småsaker. Därefter lite vilande på rummet innan helgens stora begivenhet, Linköping beer expo som jag aldrig hade varit på tidigare. Bara tur att det råkade vara denna helg.
Skönt att man kunde få skjuts dit.
En brutal kö var det första man såg. Östgötarna törstar efter finöl tydligen. Solen sken och det gick ändå hyfsat snabbt att komma in. En del öl fick man i sig också: Magik från Keltek, Jacobus RPA från Jopen, King från Keltek, Klippans IPA från Beerbliotek, El dorado lager från Beerbliotek, Rebel alliance från Tiny rebel/Dark star, Alla tiders Ängöl torrhumlad med mouteka, Endless vacation pale ale från CAP, Flying couch Porse pils, Amager Vinter-IPA, Nääs Stout, Nääs Engelsk bitter ale, Helt nya Brygghuset finn APA, och Urban assault från Anarchy.
Vi var på tidiga passet, så det var lagom med en halvtidsvila efter taxiresan tillbaka till hotellet.

I något bättre form gled frun och jag ut för att käka på Bar BQ. Maten var helt fantastisk. Det godaste jag ätit i år faktiskt, till ett överkomligt pris plus att det var en väldigt rolig servitris/bartender gjorde inte saken sämre. Ett par goda öl förgyllde stämningen ytterligare: Shepherd neame ''Double'' stout 5,2%, Hoptical illusion Almost pale ale från Flying monkeys.

Endast ett stenkast därifrån ligger det legendariska De klomp. Vi tog bara en varsin fatöl här. För min del Beerbliotek Peach saison. Flaskölspriserna var helt sinnessjuka. Inte ofta man längtar TILL ''stockholmspriser''... Tacka vet jag NKbaren...

Det fick bli en promenad upp till The horse & hound som vi varit på kvällen innan. En varsin bira här med. Jag tog en Green daemon ''Helles'' från Hopdaemon, endast 49:- för en halvliter. Antagligen månadens flasköl eller liknande.

Sista stoppet för kvällen var ''Biskopen'' där det trötta, men äkta paret endast mäktade med en öl till. Deras egen Husäjl från Nils oscar. Hade gärna tagit någon öl till, men var galet trött av någon anledning.

Öl i Linköping del I-Som Häst&hund

En fredag efter jobbet stack undertecknad och frun i huset med tåg till Östergötlands största, och i min erfarenhet bästa stad. Vi hann bara checka in på hotellet och slänga av oss väskorna innan det var dags att bege sig ut. Morsan och farsan som bodde på samma ställe följde med till den närbelägna gastropuben The horse & hound. Ett åbrohak i samma stil som deras Queens head på Drottninggatan och Brygghuset i Vimmerby. Med undermålig öllista som så många andra, men som tur var var inte sortimentet det.
Helt ok mat och till den dessa öl: Ocean Winter mild, ''Brygg mästarens'' Ale, Aass Juleøl 6.5%, Herman hedning Bitter & kränkt från Strömsholms och slutligen Skrimshander från Hopdaemon.
En överraskande trevlig kväll.

Öl i skärgården

Diverse nynäsbor hade hetsat mig om Bar and burgers på Nynäsvägen i Nynäshamn. Så för några veckor sedan begav jag mig dit och mötte upp de lokala förmågorna Dykus, Christian och Peter. God (jag tog bara en) ''craftburgare'' samt några öl: Pangpang Saison, från samma bryggeri Hornstull Honey amber och Almighty från mitt lokala Södra maltfabriken.

I ölöknen Nynäs hade ytterligare en liten oas öppnat, nämligen Tryffelfabriken beläget endast ett stenkast från burgarhaket. Detta ställe var mer som ett rustikt cafe med stort chokladsortiment än en pub, men de hade faktiskt 80 flasköl att välja på. Jag tog Wisby Mörk från Gotlands och Treudd Saison insidieux från det för mig nya Nyckelbydal från Ekerö.
Två bryggerier på 23000 invånare i Ekerö kommun är inte illa pinkat... för denna vår älskade nanny state.

Efter att ha ''rensat stan'' tog vi en eftersläckning hemma hos Christian. Där var ölen amerikansk, stark och god. För min del: Oaktown från Calicraft och Suede imperial porter från 10 barrel/Bluejacket/Stone.
God natt!

Öl i Mälaren

Frun samt undertecknad tog oss till Bromma varifrån Främjarnas utflykt till Adelsö bryggeri utgick.
För att ta sig till själva ön fick man åka åtskilliga mil med buss till ett färjeläge, byta där till en annan liten buss som körde ombord på en färja som tog oss över det lilla sundet och vidare ut på själva Adelsö. Exotiskt var bara förnamnet.
Väl framme vid en livsmedelsbutik gick vi ned i dess källare där bryggeriet huserar. Där pratade deras sköne gotländske bryggmästare Anders Kotz om deras olika brygder, framtidsplaner, mm.
Det finns ingen bar nere i källaren, så vi fick gå någon kilometer i solskenet till ''Pannrummet'', en väldigt mysig... ja vad ska man kalla det? Festlokal? Långbord, öppen spis, god mat och en bar med uteslutande adelsö-öl både på fat och flaska. Ölen som serverades var: Redemption pale ale (bästa folköl man druckit på år och dag), Boom boom blonde, R.E.S.P.E.C.T., Red house ale, Rocket I.P.A. (som jag druckit tidigare), plus några exprimentbrygder.
Ett grymt trevligt bryggeribesök/utflykt. Stort tack till Främjarna, gubbarna/ägarna från/av bryggeriet samt ''vädrets makter''.

Man dagen var inte slut där. När man ändå är vid Brommaplan är ju ett besök på Sorbon så klart ett måste. Några öl till fick vi i oss där, nämligen: Jaw gate från Buxton, Bigfoot'13 från Sierra nevada, Open windows open hills tiger baby från Mikkeller. Sämsta namnet på en öl jag hört, men gott var det.

Öl i Newark

Jag fick att ta taxi 4:30 till flygplatsen. Inte lika jobbigt som det låter.
Väl framme på SFO fick de ej servera alkohol före klockan 6 i ''Land of the free'' så man fick nöja sig med vatten och bröd.
På mellanlandningen i New Jersey gjorde jag mitt bästa för att hälla i mig så mycket exotisk öl som möjligt. Hittade följande: Allagash Tripel, Samuel adams Cold snap, Kane ''IPA'', antagligen var det från Head high.
Varken på boardingkortet eller på departures-skärmarna stod vilken terminal jag skulle åka ifrån (detta gällde alla SASflyg, inga andra bolag). Skitdåligt. Fick luska lite på egen hand, ta tåg till en annan terminal och hann precis fram till gaten innan den skulle stänga. Puh!
Planet var så glest besatt att man kunde ligga raklång på ett ''fyra-i-rad-säte''. Mycket bra.
Vid hemkomst var det bara att packa upp alla godsaker man fått med sig hem.

Öl i Berkeley del II- Glenning vs. Moraeus

Solen strålade och staden var på sitt allra bästa söndagshumör. Vad kan då passa bättre än att ticka en bryggeripub?
Jag tog spårvagnen till stadsdelen Sunset där Social kitchen & brewery är beläget.
En helt ok, men liten lunch intogs tillsammans med följande öl: Waterfront porter; välbalanserad, men bränd. Smakar inte så mycket, Haha; gul och lätt. Grumlig, frisk och färsk. Single hop med nelson. Bra sessionIPA. Beach house blonde; belgisk, men drar åt hefehållet vilket drar helhetsintrycket käpprätt nedåt. Slutligen Mr kite’s pale ale; ''mörkgul''/beige, grumlig. Bra beska. En helt ok APA som maten dock dödar något.
Det fick räcka så. Jag åkte tillbaka till hotellet och väntade in Johan och Hedin.


Vi begav oss så småningom med BART till Berkeley och trumerbryggeriet där avslutningsfestivalen i vanlig ordning hölls. Det var nästan exakt som för två år sedan, fast lite roligare kanske. Hasse och en massa kul typer vi träffat tidigare anslöt allt efter som. Maten som ingår i entrepriset var precis lika bedrövlig som sist. Läge att sänka biljettpriset och köra food trucks istället kanske? Ölen som intogs var: Keebarlin’ pale ale från Anderson valley, Trumer Dry-hopped pils, Hopgarten pilsner från Moylans, Lonely tarts club från Moylans, Monkey knife fight pale ale från Rubicon, Saison de wench från Bison, Mavericks Rye pale ale från Half moon bay, Scandinavian hipster mavericks från Half moon bay, Chili pepper spicy ale från Six rivers, Shiner White wing från Spoetzl, Bridgeport 1, Couchtrippin från Lagunitas, Anchor Our barrel ale (serverat av en Christer Glenning-look-a-like), Freeride APA från Alaskan, Panda bear ale från Thirsty bear och slutligen Telegraph White ale.

De fyra svenskar som var kvar tog en bulle till City beer. Jag hann bara med två öl innan de stängde: Barrier reef Nut brown och från samma bryggeri Cutback kolsch. Jag skulle upp tidigt dagen därpå så det var bara att gå ''hem''. De andra fortsatte nog åtskilliga timmar.

Öl i San carlos

Denna mulna men behagliga dag var det suröl som hägrade. Jag fick ta Caltrain fyra mil söderut till den lilla staden San carlos. Planen var att sitta på restaurangen The refuge till själva surölsevenemanget började, men det var tyvärr fler som tänkt likadant. Så fullt där att en plan b snabbt fick tänkas ut. Nödlösningen hette Pudley’s där lunch och en öl intogs. The City från Calicraft.

Puben Ale arsenal hade alltså Sourfest och det var tur man var en av dem som hängde på låset. Annars hade det varit svårt med sittplats. Nu var det bara att sitta i baren och beställa... följande öl: Ale industries Mexi-belgo sour; mörkbrunaktig. Något tunn, chokladtoner, kanel. Syrligheten hamnar i skuggan av chilin. ''Starkt på läpparna'' och oroar magen likt stark mat eller sprit. Tahoe mountain Persimmon saison; söt för att vara med på ''Sourfest''. Mycket kolsyra, brödig eftersmak. Crooked stave Vieille; syra finns, men lite väl snäll IMO. Troublesome från Off color; värsta gose jag druckit (det säger väl inte så mycket), drar åt hefeweizenhållet. Inget för mig. Weltfreude från De struise; körsbärs/rödbets-röd, jordgubbsarom. Syrlig med smak av röda vinbär och nyklippt gräs. Balanserad. Crooked stave L’brett D’or; Riktigt bra ekfatslagrad suring.

Det fanns ingen mat att tillgå, men nu hade det lugnat ned sig inne på The refuge så man kunde äta. Det blev någon variant av cheese steak med vad jag gissar var Brodies Oyster tea stout; ganska gräddigt skum, kaffe i aromen. Mycket kolsyra för stilen. Bra kropp, söt och maltig.
De flesta ölen här var starka och jag hörde flera gäster som ville ha något lättare. En av dem fick svaret ...''for something lighter try Pranqster.''...

Jag gick tillbaka till Ale arsenal för en sista öl, Justin blåbær från Westbrook/Evil twin; arom av saffran. Rödaktig. Lite jästig, syrlig, svarta vinbär. Balanserad.
Det fick räcka med ölande för denna dag och jag tog tåget tillbaka till San francisco.

Öl i San francisco del VII-The mother of all tap takeovers

En lång spårvangstur i strålande solsken inledde dagen. Upp efter kajen till Fishermans wharf/North beach. På en diner intogs lunch/brunch.
Målet för denna relativt långa tur var Kennedy’s irish pub and curry-house som vi besökte för ett par år sedan. Jag hann bara med ett par öl där. Nitro Red chair från Deschutes; inte mycket arom. En väldigt besk humlekäftsmäll med ganska lång efterbeska. Pravda från Ninkasi; typisk ljus lagerarom. Mycket kolsyra och rätt brödig, men kanske lite obalanserad. Ska tydligen vara en tjeckisk pilsner.
Efter detta lilla besök en lång bussresa till den beryktade stadsdelen Hunters point.

Det kändes dock mer som att åka berg-och-dalbana. Galna backar, men även ''bra vyer''. En bryggerivisning hade bokats in på Speakeasy. Jag hade lite tid på mig innan visningen så jag tog en öl i deras mysiga bar. Big daddy; blygsam arom. Mycket kolsyra. Smakar som en humlebomb trots sina ''ynka'' 55 IBU. En riktig tung-krullare/knullare. God, men obalanserad. Hedin kom och hann beställa en öl innan den guidade turen skulle börja. Visningen var väl som de brukar m a o intressant.
Vi hängde kvar ett par timmar till drickandes: ''Bootlegger'', Black hand Chocolate milk stout från Black hand, The witness och Scarlett red rye.

''Berg-och-dalbanebussen'' tog oss till stadsdelen Russian hill och La trappe cafe där vi tog varsin öl i baren. För min del ett mystiskt öl vid namn Maminde (stämmer antagligen inte). Antagligen italienskt. Har ingen aning om bryggeri. Grrr!
Stället var för eurocentriskt för oss, så istället blev det en promenad till det närbelägna Kennedys igen.

Jag hade aldrig varit där kvällstid och det var verkligen som ett hellt annat ställe än på dagen/eftermiddagen. Där åt vi, och följande brygder intogs: Ninkasi Re new ale 2014 Alt pale ale, Silly Sour, Moesaic Session IPA från Black diamond och Marin Bluebeery ale.

En taxi tog oss sedan till den mycket livade baren Zeitgeist. Hasse och Gjölen var redan på plats. Där pågick en sjuhelvetes tap take-over. 64 (tror jag det var) Sierra nevadaöl. Nöjde mig med två. Tror de stängde sedan. Brown ale och O’Bryen’s rye. Skön promenad ''hem'' i den ljumna Kaliforniska natten.

Öl i San francisco del VI-Svordomar&en bryggeripub

Dagen inleddes med en promenad upp till Second street där lunch intogs på en food truck park under en bro. Det fick fart på den allt större magen, så jag fick halvspringa fram till halvflotta restaurangen Paragon som vi hade besökt ett par år tidigare. En lång bar med en del brygder från runtom i staten finns också.
Liksom sist intogs bara ett par öl. Get up offa that brown från Golden road och Pacific brewing Laboratory Hibiscus saison; Bärnsten/rosa i färgen. Smakar mer tysk veteöl än saison. Ett riktigt skumbananshelvete. Fy fan vad hemsk. Årets värsta öl?

Efter den våldtäkten av mina stackars smaklökar gick jag och vilade upp mig inför det tidiga och långa kvälls/nattskiftet.
Bryggeripuben Triple voodoo hade grand opening av sitt nya taproom/bryggeri på Third street. Frächt, modernt och högt till tak. En korv och en Witopia nöjde jag mig med innan en spårvagn togs västerut.

Sunkhaket Elixir var målet för denna tur. Anledningen till detta var att de skulle ha exklusiv (och exotisk) öl, dock bara en: Snake oil IPA som väl var helt ok. Bryggs tydligen av/hos Sudwerk.
Tydligen hade Urquell ett evenemang här, men varken jag eller någon annan tycktes bry sig. Det var trevligt och jag hade gärna suttit kvar längre, men tickers gotta tick.

Restaurangen Abbot’s cellar var som tur var relativt närbelägen.
I USA kan man ibland få en för-rätt som är ack så mättande. Så var ej fallet här, men den lilla portionen av pilgrimsmusslor med risotto var ytterst välsmakande. En hel del öl fanns också att tillgå. Detta var vad jag fick i mig vid den långa bardisken: 1903 Lager från Craftsman; fyllig, något söt välbryggd ljus lager. Vad man kan anmärka på är bristen av arom. Funkar för mig. Pivo pils från Firestone walker; mycket tunnare och beskare än föregående brygd. Ljusare, mer kolsyra. Ok ändå. Q4 harvest ''bock'' från Linden street; Jag har aldrig hört talas om cask bock, men någon gång ska väl vara den första. Gräddigt skum, ganska mörk, men långt ifrån en dunkelbock. Lite tunn kanske. Smakar blandsaft och som när man tuggar på malt. Kryddig eftersmak. Kurofune porter från Baird; saltlakrits, tjära och eukalyptus i dess mäktiga arom. Rökig, maltig, mustig, mint, torr. Chokladmalt? Riktigt bra. Möjligen den bästa asiatiska öl jag druckit. Mums! Mer från samma bryggeri: Red Rose Amber ale; träig och antagligen trött. Som natt och dag.

Jag tackade för mig och stegen styrdes tillbaka till Monks kettle som besökts ett par dagar tidigare. Bara en öl till hanns med innan tunnelbanan skulle sluta gå. Birra från Prairie; ljus och grumlig. Söt och syrlig arom. Både belgiska och tyska toner.

Gjölen, Hedin och Hasse var uppe på Amsterdam cafe som vi  besökte sist vi var i stan. Jag gjorde dem sällskap, men hann bara ta en öl innan de stängde. Beer Hop breakfast från Mikkeller.

Herr Nilsson gick till sängs medan vi andra tog en taxi ned till Mikkeller bar där ytterligare några brygder avslutade natten. För min del: Betelgeuze från Mikkeller/To öl, Ensorcelled från The rare barrel och Freewheel FSB.
På hemvägen åt vi pizza eller liknande.

Öl i San francisco del V-Ännu mer ost

Ännu ett ostevenemang stod på schemat denna behagligt soliga dag. Denna gång på ostbutiken/baren Mission cheese som vi besökte för ett par år sedan.

Som brukligt är vid ost/öl-provningar var det fem öl och fem ostar. Jag minns ej vad det var för ost, men det var två bärs var från Kalifornienbryggerierna Mill valley och det för mig helt okända Headlands samt en samarbetsbrygd som de hade gjort. Det var mer eller mindre bra pairings som denna ostbutik hade ordnat med. Ölen för sig var också bra har jag för mig.
Drakes Blonde ale fick agera bonusöl då ölen tog slut snabbare än ostarna.

Belåten och allmänt tillfreds med tillvaron strosade jag vidare till nästa hak som var den lilla men mycket trevliga bryggeripuben Cervecería de Mateveza. Jag antar att det spanska namnet ska locka de många latinos som bor i området. Vad dracks då? Jo: Delfina dark ale; god och maltig, men saknar kropp. Påminner i smaken om Harviestouns old ales, och det är ju inte fel. Salted caramel ale: koppar/mörkt bärnstensfärgad. Bra balans, söt och syrlig. Konstig. Enligt det trevliga personalen ska den fungera utmärkt till glass. Black lager; väldigt mörk. Maltig både i arom och smak. Hyfsat söt. Helt ok schwarzbier.

En spårvagn tog mig tillbaka till hotellet där det mycket taktiskt vilades inför kvällen för att få ut så mycket som möjligt av densamma. När mörkret åter hade fallit över staden begav sig undertecknad återigen ut. Denna gång till fots till stadsdelen Hayes valley och übertyska restaurangen Suppenküche. Jag antar att maten här var otroligt god, men nöjde mig med en öl: Aktien Zwick’l kellerbier från Bayreuther; serveras i stein/krus/krug som brukligt är i Bayern för stilen ifråga. Något sträv och lite träig. Äpplen i eftersmaken.

Jag styrde stegen tillbaka mot Market street där vi bodde, men det skulle bli ett långt stopp på The beer hall på Polk street. Galet mycket folk till att börja med, men det tömdes allt eftersom som tiden gick då det var en vanlig vardag. Anledningen till folksamlingen var antagligen att det pågick en Green flash/21a tap take-over som dock ej var fullständig, det fanns åtta fat med annan öl... plus ett par hundra flasköl. Ganska snart fick jag tag på en plats i baren där följande brygder kunde avnjutas: Hangar 24 Orange wheat; luktar lite som citrondiskmedel, ljus och grumlig, mycket citrus. Smakar nog mer citron än apelsin. Välbalanserad. Metropolis från Speakeasy; inte en ljus lager som man skulle kunna tro utan en välhumlad och smakrik california common med lång efterbeska. Green flash hade bryggt en sjuårs-jubileums-IPA till något hak vid namn Hamilton's i San diego som ej föll mig på läppen: Fruktig och ''kakig''. Hemskt sträv på alla sätt. Allmänt obehaglig beska. Tallulah XPA från Speakeasy; ser ut som fulöl. Kryddig arom, fyllig, men med underlig smak. Game of thrones #2 - Take the black stout från Ommegang: ''djupt maltig'' arom med vissa chokladtoner. Väldigt mörk. Fyllig, relativt mycket kolsyra, toner av mögelost. Verkligen inte illa. Slutligen Arctic Soirée från Grassroots (kan vara en samarbetsbrygd med Anchorage, den är i alla fall bryggd där); något syrlig arom, ''mörkt gyllene''. Tunn, citrus och ''brett''. Jag föredrar Arctic Saison framför denna. Inte dålig, men helt klart en besvikelse. Trevliga typer fanns att snacka med i baren. Sedan var det bara att kryssa hem mellan de drivor av hemlösa stackare som ''prydde vår del av stan''.

Öl i San francisco del IV-''Serves two''?Who is two?

Jag gick ut ganska tidigt, åt lunch på en pizzeria och till maten en Ballast point ''Pale ale'' i en genomskinlig/dimmig plastmugg. Något så oväntat som en kölsch med det namnet. Käket dödade den ganska ordentligt.

Målet för denna promenad var Anchor & hope som väl egentligen mer är en upscale restaurant än en pub. En lång bardisk finns dock med ett gäng intressanta brygder.
För min del blev det dessa: Chainbreaker från Deschutes; vit IPA. Välhumlad och allmänt smaskig. Hyfsat mycket kolsyra. Lång god eftersmak. Ksa från Fort point; smakar mest honung. För söt och riktigt illa. Resans värsta? Slutligen några öl från Almanac: Extra pale ale; mycket aromhumle, men fel sort ''i min bok''. Mycket bitterhumle, men ej tillräckligt med smakhumle. Var är balansen? Riktigt sträv. Biere de chocolat; Trots den låga alkoholhalten (5,5%) en riktig sippare. ''Stum'' chokladighet, ''maltig efterbeska'' Lite chokladpudding över  den... utan grädde. Lång eftersmak. Inte illa. Bourbon sour porter; låter verkligen inte gott i mina öron, men det var det verkligen. Inte direkt lambicsur utan mer balanserad. Någon smörton kan även upptäckas, som smälter väldigt bra in.
Trevlig personal.

Jag gick tillbaka till hotellet för en liten siesta. Trots det blev det inte så sent denna kväll bara City beer till de stängde med de nio upplänningarna (läs: lappjävlarna). The harlot 6% från Societe, Red poppy ale från Lost abbey, Kent lake kölsch från Iron springs, Hellion från Ritual, Piercing pils från Dogfish head. Sedan tackade jag för mig. Kul och trevligt var det. Skönt med in lugn dag då och då.

Öl i San francisco del III- Bryggeripubar&ost

Första delen av dagen bestod av en utflykt till den obskyra bryggeripuben Pizza orgasmica beläget i stadsdelen Richmond. I första hand en pizzeria, men de har en riktig och väl insutten bar. Enligt Rate beer bryggs deras bira där, men jag såg varken bryggeriutrustning eller kände någon ''maltdoft''... Fick iallafall i mig ett par av deras öl. Åt på vägen dit, så ingen pizza. Bärsen var: den lätta, snälla Kölsch och Peach pale ale 6,1%; mycket persika i både arom och smak. Välhumlad med mycket kolsyra. Det var väl ok. Jag åkte spårvagnen tillbaka ''hem'' och vilade lite inför kvällen.

En bryggeripub till skulle hinnas med. Denna gång Southpaw i The mission. Hann med en öl som var en samarbetsbrygd med Thirsty bear vid namn Gratzer; ljus, lite grumlig, lätt. Mycket oväntat en rököl... skulle man kunna tro. I själva verket en öl i den tidigare nästa utdöda stilen Grätzer. Helt ok bira i alla fall.

Hedin kom och hämtade mig för det var dags för ett ost/öl-evenemang på The Cheese school of San francisco. I det lilla klassrummet fick vi prova fem bärs (+ bonusöl) och fem ostar och para medan en ostdomare och en Master cicerone höll låda om vår mat och dryck. Mestadels väldigt intressant. Jag minns ej vad det var för ostar men här är de flesta av ölen: Firestone DBA, Lindemans Gueuze Cuvée rené, Walkers reserve från Firestone walker, Old stock ale från North coast färsk + en treårig specialversion av samma öl vid namn, Cellar reserve Brandy barrel och en två-årig Jolly rodger Bourbon barrel från Drakes. Trevligt.

Det blev en liten promenad tillbaka till Southpaw där något slags rökevenemang pågick. Några brygder till fick man i sig där. Nämligen dessa: Stone Smoked porter with Vanilla beans, Let it rauch från Beach chalet, och Griz’s lawnmower ale från San francisco brewers guild. Bra över lag antagligen.

Dagens sista stopp var Monks kettle som jag varit på några dagar tidigare. Natten/kvällen avslutades med Reality Czeck från Moonlight, Bad apple från Avery, Barbapapa från Pretty things. Bulle hem när de stängde. Ugh.

Öl i Berkeley del I-Sour and wet

Vi begav oss på förmiddagen med tunnelbana nordost till Berkeley. Precis som sist vi var på SFBW var det Sour sunday som hägrade.
Det  är en festival som hålls på bryggeripubarna Triple rock och Jupiter i de centrala delarna av denna studentstad. Ena hälften av festivalen på Jupiter hölls utomhus... i ösregn, dessutom fick man köa ganska länge ute i regnet för att komma ''in''. Nio av oss tio svenskar (jag var den enda som inte var från Uppland) som var på besök för SFBW hade hittat dit. Vad fick man i sig för godsaker då? Jo: Late for work från Marin, Farmers reserve 3 från Almanac, 2 Candle från Drakes, Puckersmith också från Drakes, Vieille artisanal saison Cranberry and spice från Crooked stave, Tartare från Bear republic och Just enough rope från Moonlight. Även några av Jupiters egna öl slank ned: Pilsener, Kolsch och Helles lager. Helt ok har jag för mig.

Vi tog en paus i festivalandet och besökte Bobby g's, precis som sist. Lite käk och någon öl (undrar vad!) fick man i sig.

På Triple rock-delen av festivalen var det mest europeiska suringar. Inte så intressant för oss m a o. Ett par fick man i sig iallafall. Friska från italienska Barley och Professor fritz briem Grodziskie. Även en av Triple rocks egna drack jag. Nämligen Tree frog ale. Det var säkert gott.

Jag drog lite tidigare än de andra. Men vi strålade samman på City beer för några öl till. För min del: Bang on! 5,3% från det för mig okända Gigantic, Loma prieta från Beachwood och Foam top cream ale, ävet den från Beachwood. Bra över lag har jag för mig.
Tror de andra drog vidare någonstans. För min del fick det räcka  för denna dag.

Öl i Oakland

Tredje dagen i Kalifornien skulle bli lugnare än de två första, men inte mindre rolig för det. Jag tog BART till det beryktade Oakland. Anledningen till denna utflykt var förstås öl/bryggerier.
Första stoppet var bryggeripuben den väl insuttna bryggeripuben Pacific coast brewing. Några bärs fick man i sig även på detta hak, nämligen: den tråkiga APAn Gray whale ale, Killer whale stout; kolsvart, maltig och len. Besk för stilen, men det kommer nog mer från malten än humlen. Helt ok. Slutligen Cherry killer whale; kolsvart, sötare och mer balanserad än ''originalet''.

Tvärs över gatan ligger ett Rosamundes (en varmkorvkedja) där jag åt en korv och till den en god Linden street Pilsner.

Nästa stopp var själva bryggeriet Linden street som låg en bit från centrum i ett industriområde. Ingen riktig pub utan bord och stolar utspridda i ett stort rum. Själva baren var utomhus, men under tak. Ganska mycket folk. Öl fanns det också: Urban peoples common lager, Old brick bitter, Hop candi från Dying vines som brygger hos Linden street.

På väg tillbaka till centrum stannade jag till på krogen Beer revolution, men det var så galet mycket folk att jag bara orkade med en öl, Woodfour Berliner weisse.

Inte långt därifrån ligger baren The trappist där det egentligen var minst lika mycket folk som på förra stället, men man lyckades genast få en plats i baren. Det var ett barrel-event som pågick, men även annat fanns på flaska. Trevliga och roliga gäster gjorde detta till en kväll att minnas, och ölen jag drack var riktigt bra också. Nämligen dessa: Shadows of their eyes och Wise guise. Båda från The rare barrel. Slutligen ett par Stillwaterbrygder som de bryggt tillsammans med franska bryggerier. Thriez / Stillwater The french connection - Blonde och Saint-germain / Stillwater The french connection - Ambrée. Bra grejor.
Det var länge sedan jag hade så kul. En riktig höjdarkväll helt enkelt. Smidigt att bara kunna ta tunnelbanan ''hem'' till stan efteråt.

Öl i San francisco del II-Många öl blev det

Ganska utvilad vaknade jag och begav mig ned till The mission för ett besök på Monks kettle. En schysst liten bar med intressant öl-lista som Jag/vi senare skulle återvända till. Vid det här besöket intogs följande: Rueuze från The bruery; något så ovanligt som en amerikansk gueuze. Ljus med mycket syra, både i arom och smak. Snustorr och god som vilket belgiskt exempel på stilen som helst. Crux från Monkish; väldigt ljus. Tvättmedel i aromen. Smakar konstgjort. Söt citron. Parfymaktig. En stor besvikelse. Hop house från Ommegang; halmgul med humlig arom. En helt ok belgoIPA med bra balans. Slutligen Coronado/Maui Hibiscus IPA; kopparfärgad, dålig arom för stilen. Tråkig, men inte dålig. Ganska lång efterbeska.

Tunnelbanan tog mig tillbaka till Soma och City beer där de övriga nio influgna svenskarna som också var på plats för San francisco beer week plus Samantha och Matt som var med kvällen innan satt och ölade. Fruity rebels från Cellarmaker/Berryessa, Why can’t IBU? från Stillwater, Small black från samma bryggeri och slutligen St. florian’s California common lager var vad som jag hann med.

Regnet vräkte ned när stegen styrdes ned till Concourse exhibition center. Där hölls den stora öppningsgalan med 80 representerade bryggerier från norra Kalifornien. Ungefär 85% av dessa hade jag nog hört talas om i alla fall. Mycket nytt fanns dock att prova. Löjliga mängder underlägg, klistermärken mm. fanns att plocka på sig om man kände för det. Vad blev det för öl då? Atom splitter från Pine street, Poppy jasper amber ale från El toro, Trumer Unfiltered keller pils, Strike Blonde ale, Lil' chief Lightfor från Sonoma springs, Mission bell sour wheat från Sonoma springs, Hop candi från Dying vines, Woodstock west från Altamont, Black bay milk stout från Pine street, Back in black från 21st amendment och Pacific brewing laboratory Hibiscus saison.
Mer om detta spektakel kan läsas HÄR.

Efteråt blev det en sväng förbi Jasper’s som även besöktes sist vi var i stan. En Mission Blonde ale slank ned här. En obrödig kölsch med en del nötighet.

Sista stoppet för denna hårda dag var Mikkeller bar där jag träffade ett par andra svenskar, antagligen bröderna Wallen. Bison Organic honey basil kan ha intagits här.
God natt!

Stort tack till Gyllenbock för lån av ena bilden.