När morgonen randades kom båten tillbaka till England och Birkenhead/Liverpool. En grisvarm dag hade vi framför oss när vi efter lite irrande hittade till vårt boende på en bakgata. Ett litet rum två trappor ned. Antagligen var det billigt. Vi sov ett par timmar innan butiken Ship in a bottle öppnade. En bit att gå, men det var värt med tanke på deras digra utbud. Christian som hade legat kvar på rummet och sovit var nu redo för att gå ut i hettan. The philharmonic dining-rooms (en del av Nicholson's-kedjan) låg väldigt nära hotellet. Där blev vi sittandes i cirka sex
timmar. Tyvärr var det alldeles för varmt att sitta på uteserveringen,
så det fick bli skinnfotöljer inomhus istället... utan AC... Blev det
någon öl då? Jo de här: Ginger jock från Strathaven, Belgarum från
Itchen valley; gyllene och välhumlad. Fläderblommorna gifter sig väldigt
bra med humlen. Mycket bra. Gladness från Growler: gäst''recension'' av
Christian: Honungen är stark med den här. Lagom besk. Det kunde varit
mer honung. Nicholson’s IPA från St. austell; välbalanserrad med toner
av blåmögelost. Relativt fyllig. 24 Carat gold från Liverpool organic,
Sunny republic Shark head; årets värsta öl. Sur och galet hemsk, vilket
jag påpekade, men den ska vara så enligt personalen, för det är cask
pilsner... omöjligt att dricka men än några klunkar av... eller att få
pengarna tillbaka. Antagligen infekterad eller något. Konstigt nog tog
jag en öl till, troligtvis för att få bort smaken av engelsk surhaj ur
munnen. Outlier english Craft lager fick avsluta vårt första och sista
besök på detta hak.
Vi tog halvtid med ''äcklig'' snabbmat och sömn på rummet. Kvälls-skiftet bestod till största delen av en utflykt. CAMRAs lokalavdenling för Merseyside samlades på den fantastiska puben Ship and mitre i Liverpool för en bussresa till den avlägsna stadsdelen Garston sydöst om centrum. Här satt vi några timmar på den väl insuttna puben The masonic (the masonic what?!). Christian och jag jobbade oss igenom alla fyra av deras casks och snackade med de trevliga CAMRAfolket. Ölen i fråga var: Two hats från Arkwrights, J.w. lees Bitter, Liverpool craft ''IPA'' och Streaker från J.w. lees. Ölen var väl överlag ok, men inte så mycket mer. Kul var det i alla fall.
Bussen tog oss tillbaka i kvällsmörkret till ''The ship''. De flesta skulle jobba dagen därpå, men inte de korpulenta svenskarna som var kvar tills stängningsdags. Tyvärr (eller som tur var kanske?) hann vi bara med en öl innan klockan ringde för kvällen. Mad hatter från Weetwood som jag tror smakade ganska bra. Pizza på hemvägen fick det bli. Den var inte god.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar