Det var ett tag sedan vi arrangerade någon provning, därmed hade väldigt mycket öl ansamlats i hemmet som skulle drickas upp. Vi var rätt många deltagare, men tack vare en klen insats kom vi inte igenom allt.
Inte mindre kul för det.
SessionIPA
S:t eriks Winter 13 poäng
Finn Session ale 13 poäng
Brewdog Indie 1 poäng
Inte så mycket vilken öl som var godast det var tal om här, utan vilken var minst tråkig/dålig.
IPA
Deer Bear Hop daddy 20 poäng
Harbour Little rock 6,3% 13 poäng
Little valley Python 11 poäng
Liverpool craft West coast pale 10 poäng
Den polska brygden inhandlades redan i januari och ändå sopade den banan med de engelska ölen. Imponerande... även om inte jag personligen tyckte att den var bäst.
Saison
Burning sky Anniversaire 14 poäng
Blaugies d'epeautre 10 poäng
Kimito Rhubarb sour 3 poäng
Den fantastiska men svindyra engelska brygden i topp. På förra provningen kom den bara tvåa.
H/S/V
Profesja Kolednik 13 poäng
Le naufrageur La Brigantin 6,5% 7 poäng
Beerbliotek Black ale chilli 7 poäng
Polskt i topp även här. Tyckte personligen bättre om quebecbrygden.
Imperial stout
Danderyds Viola 26 poäng
Great divide Chai Yeti 22 poäng
Troubadour 15 poäng
Nya carnegiebryggeriet Krakatau 15 poäng
Le bilboquet La corriveau impériale 12 poäng
Här gick åsikterna verkligen isär. Min favorit kom tex sist.
Tripel
Ardenne 35 poäng
Bink Double dry-hopped 35 poäng
De Graal 30 poäng
Struise Aestatis '15 27 poäng
L'arsenal L'orgasme 22 poäng
Beavertown/Alvinne Uptown monk 20 poäng
Monsregius Meridia 20 poäng
Tung klass där nog ett par deltagare gick in i väggen. Begriper mig inte alls på den svindyra samarbetsbrygden.
BSA
Val-dieu Grand cru 40 poäng
St-feuillien Grand cru 25 poäng
Vicaris Winter 25 poäng
À l'abri de la tempête Bombe de soleil 8,1% 22 poäng
Moinette Blonde 13 poäng
Lac saint-jean Gros mollet Lumber jack 11 poäng
Det ska va en grand cru i år tydligen. Goda men tunga pjäser.
fredag 15 juni 2018
torsdag 14 juni 2018
Öl i Lancashire del IV-Långsittning på The paramount (the paramount what?!)
Dags att bege sig hemåt, men det gällde så klart att ''maxa tiden'' och weatherspoons-puben Paramount öppnade tidigt så det var bara att slå sig ned där och försöka dricka så många öl som möjligt. Tony anslöt även efter ett tag och även lite mat hann vi få i oss. Ölen var iallafall för min del: Port of leith från Caledonian: len och läskande ESB som smakade brödkanter. Sterling från Mordue; ljus lager på cask. Antagligen serveras den med hjälp av sparkler (på ren svenska) då skummet är väldigt gräddigt. Inte så mycket kolsyra som man kanske skulle vilja ha i den här typen av öl. Hyfsat balanserad och något brödig. Ok öl. Riptide från det för mig okända walesiska bryggeriet Bragdy conwy; ska föreställa svartIPA, men är en riktig maltbomb med gräddigt skum. Väldigt torr. Tung för att vara en mellis. Rua från irländaska Brú; inte så röd, ser mer ut som en vanlig bitter. Smaken är dock mer vad man kan vänta sig av en irish red. Dock inget riktigt bett i beskan. Lite ''lacto'' i eftersmaken. Lo-res från Sixpoint; bärnstensfärgad med gräddigt skum. Väldigt blygsam beska för att vara detta bryggeri. Shindigger Session; ser ut som hefeweizen, men som tur var är det enda likheten. Bra beska även om humleprofilen inte riktigt är som jag vill ha den. I övrigt Lancashire ''pale ale'' från Phoenix och Seven bro7hers Water melon wheat beer.
Ok öl över lag. Såg ut som vilken '''spoon's''-pub som helst. OK mat i vanlig ordning, alltså bra för att vara detta land...
I vanlig ordning tåg till flygplatsen där ytterligare ett par exotiska ''IPor'' kunde lokaliseras. Seven Bro7hers India pale ale och Maltsmiths IPA från Caledonian. Den ena värre än den andra. Det verkade som ACn hade pajat på flygplatsen då det var galet varmt. Tur man kunde ''läska'' sig.
Därefter gick hemresan relativt smärtfritt.
Ok öl över lag. Såg ut som vilken '''spoon's''-pub som helst. OK mat i vanlig ordning, alltså bra för att vara detta land...
I vanlig ordning tåg till flygplatsen där ytterligare ett par exotiska ''IPor'' kunde lokaliseras. Seven Bro7hers India pale ale och Maltsmiths IPA från Caledonian. Den ena värre än den andra. Det verkade som ACn hade pajat på flygplatsen då det var galet varmt. Tur man kunde ''läska'' sig.
Därefter gick hemresan relativt smärtfritt.
måndag 11 juni 2018
Öl i Lancashire del III-Greater Lancashire
Blackpool tower |
Vän av ordning noterar naturligtvis att Manchester inte tillhört Lancashire sedan 70-talet, men jag är ''lite'' efter.
Varmt och soligt var det när vi kom fram och gick till ölbutiken Beer moth. Det var stängt fast det skulle vara öppet. Vägg-i-vägg ligger Tib st. tavern där jag satte mig och väntade. Helt ok mat och ett par inte så goda öl under tiden. Dobs best bitter från Exe valley och Pravha från Staropramen.
Fortfarande hade Beer moth inte öppnat ett par timmar efter utsatt tid. Jag hade tänkt bränna tusentals kronor där, nu blev det inte så.
Istället blev det shopping på Microbar som besöks vi varje besök i staden. Man kan även dricka här. Hockney pale från det för mig okända
Halvtidsvila på hotellet följde.
På kvällen strålade vi samman på väl insuttna Smithfield tavern där resten av aftonen tillbringades. Detta är lokala bryggeriet Blackjacks pub, men en hel del gästöl fanns också att tillgå. Jag fick iallafall i mig: Jabberwocky, Kowabunga från Cromarty, Kirkstall Framboise, Pavo från Squawk och Kokomo weekday från Good chemistry. Över lag välsmakande brygder.
lördag 9 juni 2018
Öl i Lancashire del II-Festival och bryggeripub
En hemsk frukost ingick på hotellet. Efter den fasan begav jag mig ut för att turfa i flera timmar. Jag kom till slut fram till bryggeripuben Bloomfield brewhouse där jag blev sittandes åtskilliga timmar och även gubbarna kom dit för mat och dryck.
Undertecknad intog: den brödiga Ansdell 47 double hopped, Elland Blonde; inte speciellt god eller ren på något sätt. Syrlig både i smak och arom. Export lager 4 eller 4,1%, oklart vilka som bryggt den. Ölet är rent, men brittisk i alkoholstyrkan vilket gör att det inte smakar så mycket. Beyond the pale från Elland; halmgul och sträv med brödig eftersmak. Dortmunder Union pils från DAB; klassisk pilsnerlook och en galen head retention på ren svenska. Inte så god pilsner. I övrigt även en Cubanisto från Anheuser-busch inbev.
Vi drog vidare norrut i solen och värmen. De gick ut på en pir medan jag hittade en pub på en bakgata som hade en skylt om craft beer eller liknande som lurade in mig där. Merry stripe pale ale 4% från det lokala och för mig helt okända West coast rock intogs.
Någon timmes sömn på rummet följde.
Vi möttes upp på festivalen som var sig lik. Jag intog dessa brygder under aftonen: Bright blade 3,9% från Wigan brew house, Pretoria från Wigan brew house, Funky monkey från Milk street och Fakir från Empire. Ett oerhört klent festivalande med andra ord, men det blev ju en del puböl under dagen.
Ingen bonusöl denna dag.
Undertecknad intog: den brödiga Ansdell 47 double hopped, Elland Blonde; inte speciellt god eller ren på något sätt. Syrlig både i smak och arom. Export lager 4 eller 4,1%, oklart vilka som bryggt den. Ölet är rent, men brittisk i alkoholstyrkan vilket gör att det inte smakar så mycket. Beyond the pale från Elland; halmgul och sträv med brödig eftersmak. Dortmunder Union pils från DAB; klassisk pilsnerlook och en galen head retention på ren svenska. Inte så god pilsner. I övrigt även en Cubanisto från Anheuser-busch inbev.
Wee! |
Här spelas det''League one''-fotboll. |
Vi drog vidare norrut i solen och värmen. De gick ut på en pir medan jag hittade en pub på en bakgata som hade en skylt om craft beer eller liknande som lurade in mig där. Merry stripe pale ale 4% från det lokala och för mig helt okända West coast rock intogs.
Någon timmes sömn på rummet följde.
Vi möttes upp på festivalen som var sig lik. Jag intog dessa brygder under aftonen: Bright blade 3,9% från Wigan brew house, Pretoria från Wigan brew house, Funky monkey från Milk street och Fakir från Empire. Ett oerhört klent festivalande med andra ord, men det blev ju en del puböl under dagen.
Ingen bonusöl denna dag.
onsdag 6 juni 2018
Öl i Lancashire del I-Festival och speakeasy
Efter att varit hemma och jobbat fyra dagar fick jag nog och stack till Arlanda igen. Denna gång med bröderna och Pütte.
Ett par brygder slank ned innan flyget skulle gå. Jack Lemon IPA från Nya carnegiebryggeriet (109:- för tre deciliter...) och den galet ljus-skadade Lucky Buddha.
Man kunde bara hoppas att ölen i England skulle vara bättre än så här...
Överraskande nog var ölet bättre redan på planet där en burk Northern trails från Mikkeller förgyllde tillvaron.
Arlanda-Manchester (och åt andra hållet) är min mest flugna sträcka.
Allt var sig likt när vi kom fram. I vanlig ordning bordades ett tåg på flygplatsens station och vi tog oss via Preston till Blackpool där ett par nätter skulle tillbringas.
Ett par öl blev det i hotellbaren. En Royal Lager och en annan som hette Royal Bitter tror jag. Bartendern visste bara att de brygdes av något bryggeri i Manchester. Inga märkvärdiga öl iallafall, men snorbilligt har jag för mig att det var.
De andra åt även i baren medan jag gick upp på rummet och vilade upp mig.
Anledningen/ursäkten till/för vårt besök i denna kuststad vars glansdagar känns avlägsna var Blackpool beer and cider festival. Tror dock ingen av oss fick i oss någon cider.
Denna hölls i en gammal tjusig byggnad ett stenkast från hotellet.
Gott om plats och sittplatser. Polettsystem var det som gällde. Band som spelade och självklart vill man ju ha en ölfestival på en heltäckningsmatta... This is England.
Vi slog oss ned och började rensa. Jag fick i mig: South island från det för mig okända Vale Of Glamorgan (VOG) beläget 39 mil söderut på Wales sydkust. Golden warrior från Empire, Toru från Lancaster brewery, Lancaster Amber 3,6%, Lancaster Blonde, Pegasus från Milton, Settle No.4 amber, Ribblehead bitter från Settle och Scrumdown från Potbelly.
Gubbarna gick till sängs medan undertecknad tog en sista öl på Albert's ale microbar.
Ett underligt ställe och det närmaste en speakeasy jag varit på. Man blev insläppt genom att trycka på en port-telefon. Själva puben var som ett stort vardagsrum med en liten bar vid ena väggen. Det fick räcka med en öl här, Northern monkey från 3 piers som verkligen inte var någon höjdare.
Det fick vara nog för denna dag.
Ett par brygder slank ned innan flyget skulle gå. Jack Lemon IPA från Nya carnegiebryggeriet (109:- för tre deciliter...) och den galet ljus-skadade Lucky Buddha.
Man kunde bara hoppas att ölen i England skulle vara bättre än så här...
Överraskande nog var ölet bättre redan på planet där en burk Northern trails från Mikkeller förgyllde tillvaron.
Dessa var inte längre giltiga,tur jag bara hade med mig en. |
Festival-lokalen. |
Arlanda-Manchester (och åt andra hållet) är min mest flugna sträcka.
Allt var sig likt när vi kom fram. I vanlig ordning bordades ett tåg på flygplatsens station och vi tog oss via Preston till Blackpool där ett par nätter skulle tillbringas.
Ett par öl blev det i hotellbaren. En Royal Lager och en annan som hette Royal Bitter tror jag. Bartendern visste bara att de brygdes av något bryggeri i Manchester. Inga märkvärdiga öl iallafall, men snorbilligt har jag för mig att det var.
De andra åt även i baren medan jag gick upp på rummet och vilade upp mig.
Anledningen/ursäkten till/för vårt besök i denna kuststad vars glansdagar känns avlägsna var Blackpool beer and cider festival. Tror dock ingen av oss fick i oss någon cider.
Denna hölls i en gammal tjusig byggnad ett stenkast från hotellet.
Gott om plats och sittplatser. Polettsystem var det som gällde. Band som spelade och självklart vill man ju ha en ölfestival på en heltäckningsmatta... This is England.
Vi slog oss ned och började rensa. Jag fick i mig: South island från det för mig okända Vale Of Glamorgan (VOG) beläget 39 mil söderut på Wales sydkust. Golden warrior från Empire, Toru från Lancaster brewery, Lancaster Amber 3,6%, Lancaster Blonde, Pegasus från Milton, Settle No.4 amber, Ribblehead bitter från Settle och Scrumdown från Potbelly.
Gubbarna gick till sängs medan undertecknad tog en sista öl på Albert's ale microbar.
Ett underligt ställe och det närmaste en speakeasy jag varit på. Man blev insläppt genom att trycka på en port-telefon. Själva puben var som ett stort vardagsrum med en liten bar vid ena väggen. Det fick räcka med en öl här, Northern monkey från 3 piers som verkligen inte var någon höjdare.
Det fick vara nog för denna dag.
tisdag 5 juni 2018
Extra stark parkbänksöl
Riktigt kyligt ute när vi hade årets första picknick i Solna. Som tur var ett par av ölen starka. S:t eriks Winter Session IPA, Aotearoa Pale Ale från Tuatara, Mélange No. 3 16,3% från The bruery och It’s always hazy in the bay från det för mig okända New world ales som Tom bjöd på. Över lag bra öl.
Efter fiaskomatchen var man inte så sugen på öl utan mer på att åka hem och värma sig.
Efter fiaskomatchen var man inte så sugen på öl utan mer på att åka hem och värma sig.
lördag 2 juni 2018
En annorlunda dag
Vi inledde dagen med en provning av lätt-& alkoholfri öl här hemma som resulterade i följande:
Grängesberg 3 poäng
Sofiero Lättöl 3 poäng
Pripps blå Lättöl 3 poäng
Burgenfels Non alcoholic 3 poäng
Det finns ju sån här öl som smakar hyfsat nuförtiden, ingen av dessa dock.
Mer flytande fasa blev det på Taco bar i centrum där vi käkade. Corona Extra (extra vad?) till maten.
Vi skulle senare till stan, men inte något ölrelaerat så jag åkte lite tidigare och gick på Akkurat för att få mig en riktig öl till livs i form av Saltaire Stout no 5.
Mötte upp sex andra filurer på den för mig okända restaurangen Peoples på Folkungagatan där det till min förvåning fanns exotisk öl. Lav Pivo från Carlsberg Serbia och Melleruds Utmärkta pilsner. Jag tyckte båda dessa var långt i från utmärkta. Maten var dock desto bättre.
Nästa stopp var Globen där vi gick på stå-upp, det var kul. Klart slut.
Grängesberg 3 poäng
Sofiero Lättöl 3 poäng
Pripps blå Lättöl 3 poäng
Burgenfels Non alcoholic 3 poäng
Det finns ju sån här öl som smakar hyfsat nuförtiden, ingen av dessa dock.
Mer flytande fasa blev det på Taco bar i centrum där vi käkade. Corona Extra (extra vad?) till maten.
Vi skulle senare till stan, men inte något ölrelaerat så jag åkte lite tidigare och gick på Akkurat för att få mig en riktig öl till livs i form av Saltaire Stout no 5.
Ännu en i den långa raden av roliga skåningar. |
Mötte upp sex andra filurer på den för mig okända restaurangen Peoples på Folkungagatan där det till min förvåning fanns exotisk öl. Lav Pivo från Carlsberg Serbia och Melleruds Utmärkta pilsner. Jag tyckte båda dessa var långt i från utmärkta. Maten var dock desto bättre.
Nästa stopp var Globen där vi gick på stå-upp, det var kul. Klart slut.
tisdag 29 maj 2018
MM&D
Muntra mässbesökare |
Under timmarna det lallades runt där provade undertecknad: The feisty foxes orange ale från Pine ridge, Little rocket man från Södra maltfabriken, Pax #lab 29 vienna lager, Hops' n helles från Kungsbryggeriet, Stockholm dry stout 4,7% från Kungsbryggeriet, Kungsbryggeriet Toasted lager 5,3%, Bubbly Jubbly från West coast beersmiths, Scala hibiskus från Pax, Brewers in arms II från Nils oscar/Beerbliotek, Lobkowicz Ale premium, Värmdö real ale, Hanscraft Sun downer new england IPA 6,2%, Tribeca Blueberry sour från Ugly duck, Tribeca Hoppy lager från Ugly duck, Ugly duck Ginger Sour, Fruitbooter från Wild beer, Erotiqa framboise de saison från Möllys, Vårflodens veteöl 4,5% från Gamla Enskede, Oud beersel Oude Faro, NKB Lingon lager, The red carol winter ale från Remmarlöv, Old timer från Wadworth, Bearded rabbit Modern lager samt Sidecar Orange Pale ale från Sierra nevada.
söndag 27 maj 2018
Öl i Quebec del XIV-Homeward bound
Mulet och lite snö i luften denna morgon när jag gick för att hänga på låset till Le Saint-bock. Tredje besöket på detta ställe som jag verkligen tyckte om. Något slags käk och så många öl som hanns med blev det. Pénitente, Sanguinaire 6,9%, La Malicieuse, Myrcène de glace från Glutenberg, Toupie från det för mig okända bryggeriet Microbrasserie Tadoussac beläget 47 mil nordost om Montreal och Tadoussac Double IPA. Har för mig att allt smakade väldigt bra.
Det hade blivit dags att dra sig hemmåt. Tog således bussen ut till flygplatsen där ett par sista brygder från Archibald intogs i form av Valkyrie och Ciboire. En god dunkelbock och en inte så märkvärdig IPA.
Ingen direkt sömn på planet till Paris så när jag väl kom dit blev det inget jagande efter öl.
Flyget därifrån till Arlanda var inte mycket att orda om.
Sammanfattningsvis var standarden på ölen som väntat hög. Förvånansvärt mycket svag öl med tanke på att det var vinter. Hade galen tur med vädret, det brukar vara svinkallt i Quebec om vintrarna, men nu var det under hela vistelsen varmare där än hemma. Folk var förvånansvärt bra på engelska och dessutom villiga att prata detsamma.
Det hade blivit dags att dra sig hemmåt. Tog således bussen ut till flygplatsen där ett par sista brygder från Archibald intogs i form av Valkyrie och Ciboire. En god dunkelbock och en inte så märkvärdig IPA.
Ingen direkt sömn på planet till Paris så när jag väl kom dit blev det inget jagande efter öl.
Flyget därifrån till Arlanda var inte mycket att orda om.
Sammanfattningsvis var standarden på ölen som väntat hög. Förvånansvärt mycket svag öl med tanke på att det var vinter. Hade galen tur med vädret, det brukar vara svinkallt i Quebec om vintrarna, men nu var det under hela vistelsen varmare där än hemma. Folk var förvånansvärt bra på engelska och dessutom villiga att prata detsamma.
torsdag 24 maj 2018
Öl i Quebec del XIII-Ännu en dag i Montreal
Jag var antagligen ganska tidigt på plats på Saint-Houblon som hade besökts ett par veckor innan. Redan satt det studenter (från universitetet som ligger runt hörnet) där och drack sprit som man gör måndagar...
Den trevliga bartendern serverade mig en galet flottig lunch och följande mer eller mindre goda brygder: Pale ale 100% brett, Brown ale, B'ill le Blond från Simple malts beläget fyra mil nordöst om Montreal och Mille iles Brown,
Jag tyckte standarden på ölen där var bättre vid mitt första besök, dessutom var det väldigt få påkopplade fat då det tydligen hade varit mycket folk där på helgen och druckit upp ölen för dem.
Sedvanlig halvtidsvila på rummet därefter.
Kvällen tillbringades helt och hållet på Bier markt i centrum som besöktes veckan innan. Helt ok mat, trevlig personal, många europeiska flasköl och trevliga gäster.
Någon europeisk öl var det naturligtvis inte tal om för min del, istället uteslutande kanadensisk dylik i form av Désirée IPA blonde från Archibald; ljus och lite disig. Någon ton av ''konservereringsmedel'' framförallt i aromen, men även i smaken. Vitpeppar i eftersmaken. Belle saison från À l'abri de la tempête; ''pilsnerlook'' med stark arom av cannabis. Ganska neutral smak, ren och inte speciellt stiltypisk. Helt ok öl dock. Brasse rouge des appalaches från Frampton, Mill street Original organic lager och La bonne aventure från Pit caribou. Trevliga brygder över lag.
Blev dessutom bjuden på en snaps av bartendern som tydligen inte tyckte man fått nog... det tyckte jag och gick ''hem'' och sov.
Den trevliga bartendern serverade mig en galet flottig lunch och följande mer eller mindre goda brygder: Pale ale 100% brett, Brown ale, B'ill le Blond från Simple malts beläget fyra mil nordöst om Montreal och Mille iles Brown,
Jag tyckte standarden på ölen där var bättre vid mitt första besök, dessutom var det väldigt få påkopplade fat då det tydligen hade varit mycket folk där på helgen och druckit upp ölen för dem.
Sedvanlig halvtidsvila på rummet därefter.
Kvällen tillbringades helt och hållet på Bier markt i centrum som besöktes veckan innan. Helt ok mat, trevlig personal, många europeiska flasköl och trevliga gäster.
Någon europeisk öl var det naturligtvis inte tal om för min del, istället uteslutande kanadensisk dylik i form av Désirée IPA blonde från Archibald; ljus och lite disig. Någon ton av ''konservereringsmedel'' framförallt i aromen, men även i smaken. Vitpeppar i eftersmaken. Belle saison från À l'abri de la tempête; ''pilsnerlook'' med stark arom av cannabis. Ganska neutral smak, ren och inte speciellt stiltypisk. Helt ok öl dock. Brasse rouge des appalaches från Frampton, Mill street Original organic lager och La bonne aventure från Pit caribou. Trevliga brygder över lag.
Blev dessutom bjuden på en snaps av bartendern som tydligen inte tyckte man fått nog... det tyckte jag och gick ''hem'' och sov.
lördag 19 maj 2018
Öl i Quebec del XII-Tillbaka i Montreal
Det hade blivit dags att bege sig tillbaka till Montreal med tåget. En hel del mäktiga vyer från tåget fick man sig till livs.
Väl framme begav jag mig till hotellet beläget i centrum denna gång. Fick man inte vägglöss där är man nog imun. Det var minst sagt slitet, men man får vad man betalar för.
Efter incheckningen bordades en buss som gick utanför dörren till ölbutiken Dépanneur peluso rachel. Ett galet stort utbud att botanisera bland. Det blev uteslutande quebecöl för min del.
Jag hade förköpt mig lite skulle det visa sig, så en rumsöl slank ned i form av Gros mollet från Lac saint-jean 45 mil nordöst om stan. Helt ok svart brygd.
Somnade strax därefter.
Jag vaknade efter uppskattningsvis ett par timmar och drog mot nordväst med tunnelbanan till bryggeripuben Etoh. Modernt ställe med en lång bar och över lag god öl.
Flertalet av deras öl intogs i form av: Avanaa; brown ale med arom av glass och mörk malt. Denna brygd var mer som en stout... vilket jag uppskattade. Maltig, men inte 100%igt ren i smaken. Dock bra för stilen.
Blanche citron-verveine; frisk i arom och smak. Smakar som en wit ska. Ganska söt. Jag fick låna en penna av tjejen bredvid i baren, men när hon stack blev det inga fler anteckningar, med dock helt ok bärs. Saison De minuit, Xl4, Blonde 5% och Dunkel. Det blev inte sent den kvällen.
Väl framme begav jag mig till hotellet beläget i centrum denna gång. Fick man inte vägglöss där är man nog imun. Det var minst sagt slitet, men man får vad man betalar för.
Efter incheckningen bordades en buss som gick utanför dörren till ölbutiken Dépanneur peluso rachel. Ett galet stort utbud att botanisera bland. Det blev uteslutande quebecöl för min del.
Jag hade förköpt mig lite skulle det visa sig, så en rumsöl slank ned i form av Gros mollet från Lac saint-jean 45 mil nordöst om stan. Helt ok svart brygd.
Somnade strax därefter.
Jag vaknade efter uppskattningsvis ett par timmar och drog mot nordväst med tunnelbanan till bryggeripuben Etoh. Modernt ställe med en lång bar och över lag god öl.
Flertalet av deras öl intogs i form av: Avanaa; brown ale med arom av glass och mörk malt. Denna brygd var mer som en stout... vilket jag uppskattade. Maltig, men inte 100%igt ren i smaken. Dock bra för stilen.
Blanche citron-verveine; frisk i arom och smak. Smakar som en wit ska. Ganska söt. Jag fick låna en penna av tjejen bredvid i baren, men när hon stack blev det inga fler anteckningar, med dock helt ok bärs. Saison De minuit, Xl4, Blonde 5% och Dunkel. Det blev inte sent den kvällen.
fredag 18 maj 2018
Öl i Quebec del XI-Stadsvandring
Ymnigt snöfall större del av denna dag när jag tog bussen till centralare delar av staden. Precis som dagen innan blev det ett besök på trevliga Ninkasi St-jean. Hann bara med ett par öl denna dag, Kapibouska och Cowkasi, båda från À la fût beläget tretton mil väster om Ville de quebec. Med tanke på vilka avstånd det här i detta land får det väl betraktas som lokala öl.
Nästa stopp var bryggeripuben Noctem med katt-tema. Intog en Kölsch 4% i baren i väntan på att dagens begivenhet skulle sätta igång. En rundvandring med provsmakning på några bryggeripubar var inbokad. Denna var tvåspråkig som tur var, men det var förvånande hur mycket franska jag förstod. Förutom undertecknad var det två franskspråkiga par och ett tvåspråkigt svensexegäng från Montreal.
Lite prat om bryggeriet och deras brygder samt en sampler med goda smakprov fick vi oss till livs innan nästa stopp som var La barberie. Där en IPA vid namn Karel intogs. Inte så märkvärdig har jag för mig.
Sista stoppet för den nu uppsluppna brokiga skaran var La Korrigane. Ganska mycket folk denna lördagkväll, men vi hade ett stort bord bokat. Ölen här för min del var: Kolsch, Cornik, Capitaine Chinook och Capitaine Newport. Jag blev kvar på detta ställe resten av kvällen där ölen inte var fantastiska. Stort plus var att det bjöds på diverse snacks på alla ställen. Bussen ''hem'' gick precis utanför dörren och äntligen hade det slutat snöa.
Kul eftermiddag/kväll. |
Nästa stopp var bryggeripuben Noctem med katt-tema. Intog en Kölsch 4% i baren i väntan på att dagens begivenhet skulle sätta igång. En rundvandring med provsmakning på några bryggeripubar var inbokad. Denna var tvåspråkig som tur var, men det var förvånande hur mycket franska jag förstod. Förutom undertecknad var det två franskspråkiga par och ett tvåspråkigt svensexegäng från Montreal.
Lite prat om bryggeriet och deras brygder samt en sampler med goda smakprov fick vi oss till livs innan nästa stopp som var La barberie. Där en IPA vid namn Karel intogs. Inte så märkvärdig har jag för mig.
Sista stoppet för den nu uppsluppna brokiga skaran var La Korrigane. Ganska mycket folk denna lördagkväll, men vi hade ett stort bord bokat. Ölen här för min del var: Kolsch, Cornik, Capitaine Chinook och Capitaine Newport. Jag blev kvar på detta ställe resten av kvällen där ölen inte var fantastiska. Stort plus var att det bjöds på diverse snacks på alla ställen. Bussen ''hem'' gick precis utanför dörren och äntligen hade det slutat snöa.
onsdag 16 maj 2018
Öl i Quebec del X-Quebec city
Denna morgon begav jag mig till Gare centrale varifrån ett tåg skulle ta mig de 26 milen nordost till Ville de quebec.
Tågresan gick smärtfritt, men det var inget snabbtåg direkt. Mitt boende låg reält ''off'', men bussförbindelserna i provinsens huvudstad visade sig vara utmärkta, så det störde inte nämnvärt.
Jag tog mig fram längst de slaskiga gatorna till Resto-pub ryna som även hade boende på övervåningen. Fint rum jämfört med det senaste i Montreal.
När bagaget lastats av intogs en öl i ''hotellbaren''. Joufflue från lokala Archibald som väl inte var någon höjdare.
Lokalinvånarnas engelskakunskaper var betydligt sämre här än i storstaden Montreal, men som tur var har man lärt sig lite franska på sina resor i Belgien och Frankrike så det var inget som inte gick att lösa.
Jag tog bussen till stadsdelen Saint-jean-baptiste och väl insuttna krogen Ninkasi St-jean där den trevliga personalen pratade engelska. Unibroue verkar vara huvudleverantör då de kändes överrepresenterade. Från dem; À tout le monde, Ninka rousse (som jag tror bryggs enbart för detta hak) och Lager blonde maison. Dessutom en ytterst välsmakande Boréale Noire 5%. Stout som smakar mycket rök. Riktigt bra.
Därefter blev det en bussresa ''hem'' till Saint-Sacrement där någon slags jättegod mat följde med från puben/restaurangen upp på rummet. Halvtidsvila följde.
Kvällen tillbringades på bryggeripuben Inox.
Country-''musik'' spelades på hög volym och det var monster trucks på alla TV-apparater... undrade vad jag hade hamnat på för ställe. Att folk leker med bilar kan man väl stå ut med, men musiken...
Som tur var visade det vara en jukebox, så det gick att åtgärda. Det var ganska kul att det blev som en kapprustning på stället mellan vi som gillade rock/metal och dans/countryfolket. Det var bara att proppa i deg så man slapp höra sån dynga.
Ölen då? jo följande intogs: Trouble-fête, La Brosse, IPA lager 5% (kan det vara IPL de menar?), Trois de pique och Sortilège. Den ena värre än den andra.
Jag tänkte gå till Ninkasi St-jean igen, men det var så galet mycket folk att bussen ''hem'' kändes mer lockande.
zzzzz
Tågresan gick smärtfritt, men det var inget snabbtåg direkt. Mitt boende låg reält ''off'', men bussförbindelserna i provinsens huvudstad visade sig vara utmärkta, så det störde inte nämnvärt.
Jag tog mig fram längst de slaskiga gatorna till Resto-pub ryna som även hade boende på övervåningen. Fint rum jämfört med det senaste i Montreal.
När bagaget lastats av intogs en öl i ''hotellbaren''. Joufflue från lokala Archibald som väl inte var någon höjdare.
Lokalinvånarnas engelskakunskaper var betydligt sämre här än i storstaden Montreal, men som tur var har man lärt sig lite franska på sina resor i Belgien och Frankrike så det var inget som inte gick att lösa.
Storslagen utsikt från fönstret på mitt rum |
Därefter blev det en bussresa ''hem'' till Saint-Sacrement där någon slags jättegod mat följde med från puben/restaurangen upp på rummet. Halvtidsvila följde.
Kvällen tillbringades på bryggeripuben Inox.
Country-''musik'' spelades på hög volym och det var monster trucks på alla TV-apparater... undrade vad jag hade hamnat på för ställe. Att folk leker med bilar kan man väl stå ut med, men musiken...
Som tur var visade det vara en jukebox, så det gick att åtgärda. Det var ganska kul att det blev som en kapprustning på stället mellan vi som gillade rock/metal och dans/countryfolket. Det var bara att proppa i deg så man slapp höra sån dynga.
Ölen då? jo följande intogs: Trouble-fête, La Brosse, IPA lager 5% (kan det vara IPL de menar?), Trois de pique och Sortilège. Den ena värre än den andra.
Jag tänkte gå till Ninkasi St-jean igen, men det var så galet mycket folk att bussen ''hem'' kändes mer lockande.
zzzzz
söndag 13 maj 2018
Öl i Quebec del IX-Stillsam dag
Det var mulet med några snöflingor i luften när jag tog mig till Gamla stan för lunch och jästa maltdrycker på Brasseurs de montréal. Alltså inte bryggeripuben som hade besökts veckan innan utan bryggeriets andra ställe.
Stora fönster och högt till tak gjorde detta ställe ljust. Inte överdrivet mycket lunchgäster, kanske för att maten (i mitt tycke) inte var speciellt god. Mer en restaurant än en pub, men det fanns en bar där följande ölintogs: L'orientale chi, L'ecossaise black watch, La Montréalaise Griffintown, La Belge Van derbull och Docker session IPA. Inga höjdarbrygder.
Jag tog mig tillbaka till hotellet för lite vila.
På kvällen blev det ett nytt besök på närbelägna bryggeripuben Le Cheval blanc som besöktes kvällen innan. Här smakade ölen bättre, Funk royal och Berliner Melon weiss, båda från Dunham.
Lugn afton då jag skulle upp ganska tidigt följande morgon.
Stora fönster och högt till tak gjorde detta ställe ljust. Inte överdrivet mycket lunchgäster, kanske för att maten (i mitt tycke) inte var speciellt god. Mer en restaurant än en pub, men det fanns en bar där följande ölintogs: L'orientale chi, L'ecossaise black watch, La Montréalaise Griffintown, La Belge Van derbull och Docker session IPA. Inga höjdarbrygder.
Jag tog mig tillbaka till hotellet för lite vila.
På kvällen blev det ett nytt besök på närbelägna bryggeripuben Le Cheval blanc som besöktes kvällen innan. Här smakade ölen bättre, Funk royal och Berliner Melon weiss, båda från Dunham.
Lugn afton då jag skulle upp ganska tidigt följande morgon.
torsdag 10 maj 2018
Öl i Quebec del VIII-Vita hästen
Jag hade lyckats glömma bagagevågen hemma och begav mig således flera stationer norrut till Walmart för att införskaffa en ny.
Därifrån åkte jag till centrum och åt lunch i ett food court. Till lunchen en Canada dry Blackberry ginger ale. Maten var god iallafall...
Gick sedan ned till bryggeripuben Les soeurs grises som besökts dagen innan. Nöjde mig dock med en öl denna gång, Glutenberg Rousse som väl inte var någon höjdare.
Bussen tog mig tillbaka till hotellet där jag vilade upp mig lite inför kvällen.
...som var tänkt att tillbringas på Station ho.st på Rue ontario. Bryggeriet Hopfenstarks (beläget fyra mil norr om stan) pub i Montreal. Deras wifi strulade dock så bara en brygd intogs tyvärr. Den underliga men goda Boson de higgs. Saison möter rököl som möter berliner weisse.
Som tur var fanns det en bryggeripub 700 meter därifrån, åt rätt håll dessutom. Le cheval blanc. Svart inredning, bra service, trevlig personal, god öl och ganska mycket folk för att vara en vanllig torsdagkväll.
En drös öl blev det även denna kväll, nämligen: Blonde, Stout 4%, Framboise 5%, Ambrée, Appaloosa, Darth lager (resans bästa öl. Antagligen den bästa baltic porter jag druckit), Glutenberg India Pale Ale, Glutenberg Pale ale américaine och Dunham Bière de table.
Därifrån var det inte långt att gå ''hem''. God natt!
Därifrån åkte jag till centrum och åt lunch i ett food court. Till lunchen en Canada dry Blackberry ginger ale. Maten var god iallafall...
Gick sedan ned till bryggeripuben Les soeurs grises som besökts dagen innan. Nöjde mig dock med en öl denna gång, Glutenberg Rousse som väl inte var någon höjdare.
Bussen tog mig tillbaka till hotellet där jag vilade upp mig lite inför kvällen.
...som var tänkt att tillbringas på Station ho.st på Rue ontario. Bryggeriet Hopfenstarks (beläget fyra mil norr om stan) pub i Montreal. Deras wifi strulade dock så bara en brygd intogs tyvärr. Den underliga men goda Boson de higgs. Saison möter rököl som möter berliner weisse.
Som tur var fanns det en bryggeripub 700 meter därifrån, åt rätt håll dessutom. Le cheval blanc. Svart inredning, bra service, trevlig personal, god öl och ganska mycket folk för att vara en vanllig torsdagkväll.
En drös öl blev det även denna kväll, nämligen: Blonde, Stout 4%, Framboise 5%, Ambrée, Appaloosa, Darth lager (resans bästa öl. Antagligen den bästa baltic porter jag druckit), Glutenberg India Pale Ale, Glutenberg Pale ale américaine och Dunham Bière de table.
Därifrån var det inte långt att gå ''hem''. God natt!
tisdag 24 april 2018
Öl i Quebec del VII-Le vestiaire gris
Ännu mer turfande denna förmiddag än den förra, bland annat på en öde ö.
Efter allt gående slog jag mig ned i baren på bryggeripuben Les soeurs grises (som INTE betyder de sura grisarna). Ganska mycket lunchgäster, hade ätit strax innan. Flertalet öl fanns att botanisera bland. Jag hällde i mig följande: Marquis de vaudreuil, La marguerite, Camélia, L'appât-si-noir och Ginger. God öl till humana priser. Svårare än så behöver det inte vara.
Efter den obligatoriska halvtidsvilan bordades en buss till stadsdelen La petite-patrie där väl insuttna men glest besatta puben Le vestiaire (garderoben) är belägen.
I vanlig ordning inmundigades flera öl. Denna afton: Saison enigma från L'hermite, Croix-noire 4,7% Des beaux prés, Dominus vobiscum blanche från det för mig okända bryggeriet Charlevoix beläget 36 mil nordväst om stan. Rousse douce från L'alchimiste. Allt smakade bra utom den sistnämnda.
Det fick räcka för denna dag.
Efter allt gående slog jag mig ned i baren på bryggeripuben Les soeurs grises (som INTE betyder de sura grisarna). Ganska mycket lunchgäster, hade ätit strax innan. Flertalet öl fanns att botanisera bland. Jag hällde i mig följande: Marquis de vaudreuil, La marguerite, Camélia, L'appât-si-noir och Ginger. God öl till humana priser. Svårare än så behöver det inte vara.
Radiohuset |
I vanlig ordning inmundigades flera öl. Denna afton: Saison enigma från L'hermite, Croix-noire 4,7% Des beaux prés, Dominus vobiscum blanche från det för mig okända bryggeriet Charlevoix beläget 36 mil nordväst om stan. Rousse douce från L'alchimiste. Allt smakade bra utom den sistnämnda.
Det fick räcka för denna dag.
söndag 22 april 2018
Öl i Quebec del VI-Ännu en bryggerifri dag
Dagen inleddes med lite Turfande i förstaden Longueuil och lite i Centrum. Inte särskillt mycket ölställen i Downtown, men ett är iallafall kedjan Bier markt som finns i tre provinser.
Jag besökte ett av deras hak i Toronto för några år sedan. Detta var liknande fast mycket större. Lite själ-löst kanske, men ganska ganska stort ölurval. Maten här var antagligen det godaste jag ätit i år så här långt. Beställde carbonara som tydligen inte hade något med pasta att göra, men fantastiskt gott var det iallafall. Till den goda maten, följande mer eller mindre goda öl: 1815 från det för mig okända Frampton brasse beläget 30 mil nordöst om Montreal. Big ben porter från Brasseurs du monde, Brise du lac från Archibald, Les trois mousquetaires Weizenbock.
Halvtidsvila på hotellrummet följde i vanlig ordning.
På kvällen besöktes vad jag först trodde var en bryggeripub, men det visade sig vara bryggeriet Siboires krog i Montreal. Mycket folk för en måndagkväll, men ändå gott om plats på detta stora ställe.
Drack sex av deras öl och tyckte de var bra över lag. Dessa var: belgiska alen Raison merveilleuse; något disig. Frisk med belgiska toner. Ren i smaken, om man nu kan ''säga'' det om ''belgisk'' öl. Riktigt bra belgisk sessionIPA.
Mrs.pepperpot; Grumlig. Vete fan hur man ska beskriva aromen, men det luktar inte illa iallafall. Ska föreställa en wit med rosepeppar. Inget jag hittar. Något metallisk. Drar åt hefeweizen som så många andra ''belgiska'' öl. Blir bättre när temperaturen ökar. Ok faktiskt.
Calvaire (pale ale); bärnstensfärgad, inte mycket till doft. Smakar väldigt engelskt, rena smaker vilket antagligen inte är det lättaste när man brygger en stil där det inte är mycket humle och alkohol att gömma felsmaker bakom.
Capricieuse; stilen är enligt tavlan på väggen ''americaine de ble'' (american wheat på ren svenska). Står på Rate beer som wheat ale. Jag tycker med det var som en helt ok wit. Lite mer kropp hade jag personligen velat ha, men detta är ett lätt öl och man får ta det för vad det är. Tydliga citrustoner utan att någon fruktskiva hängde på glasets kant. Ok öl.
Quaker stout; gräddigt beiget skum. Mycket mörk malt i aromen medan smaken domineras av kaffe. Svartmaltoch choklad i eftersmaken. Mums!
Ingénieuse (IRA); rubinfärgad maltig version av en ölstil jag sällan gillar. Ganska stiltypisk och välbalanserad.
Ölen var ok över lag. Servicen var bra så länge bartendern Julia jobbade, sedan gick de snabbt utför...
En stillsam afton.
Jag besökte ett av deras hak i Toronto för några år sedan. Detta var liknande fast mycket större. Lite själ-löst kanske, men ganska ganska stort ölurval. Maten här var antagligen det godaste jag ätit i år så här långt. Beställde carbonara som tydligen inte hade något med pasta att göra, men fantastiskt gott var det iallafall. Till den goda maten, följande mer eller mindre goda öl: 1815 från det för mig okända Frampton brasse beläget 30 mil nordöst om Montreal. Big ben porter från Brasseurs du monde, Brise du lac från Archibald, Les trois mousquetaires Weizenbock.
Halvtidsvila på hotellrummet följde i vanlig ordning.
Ölen var bättre än bilden |
Drack sex av deras öl och tyckte de var bra över lag. Dessa var: belgiska alen Raison merveilleuse; något disig. Frisk med belgiska toner. Ren i smaken, om man nu kan ''säga'' det om ''belgisk'' öl. Riktigt bra belgisk sessionIPA.
Mrs.pepperpot; Grumlig. Vete fan hur man ska beskriva aromen, men det luktar inte illa iallafall. Ska föreställa en wit med rosepeppar. Inget jag hittar. Något metallisk. Drar åt hefeweizen som så många andra ''belgiska'' öl. Blir bättre när temperaturen ökar. Ok faktiskt.
Calvaire (pale ale); bärnstensfärgad, inte mycket till doft. Smakar väldigt engelskt, rena smaker vilket antagligen inte är det lättaste när man brygger en stil där det inte är mycket humle och alkohol att gömma felsmaker bakom.
Capricieuse; stilen är enligt tavlan på väggen ''americaine de ble'' (american wheat på ren svenska). Står på Rate beer som wheat ale. Jag tycker med det var som en helt ok wit. Lite mer kropp hade jag personligen velat ha, men detta är ett lätt öl och man får ta det för vad det är. Tydliga citrustoner utan att någon fruktskiva hängde på glasets kant. Ok öl.
Quaker stout; gräddigt beiget skum. Mycket mörk malt i aromen medan smaken domineras av kaffe. Svartmaltoch choklad i eftersmaken. Mums!
Ingénieuse (IRA); rubinfärgad maltig version av en ölstil jag sällan gillar. Ganska stiltypisk och välbalanserad.
Ölen var ok över lag. Servicen var bra så länge bartendern Julia jobbade, sedan gick de snabbt utför...
En stillsam afton.
onsdag 18 april 2018
Öl i Quebec del V-Bryggerifri dag
Mulet när jag tog tunnelbanan åt nordväst och hamnade till slut i stadsdelen Petite italie där krogen Vices et versa är belägen. Det var dagtid och många småbarn där (och en dyngrak italienare). Intog följande brygder i baren: Franken durst från närbelägna Isle de garde: Disig, relativt smakrik och frisk. Riktigt bra ljus svag lager (3,8% tror jag den låg på). Dunham Propolis ''saison'' miel; ljus och något disig. Kände inte av någon honung (miel), belgiska toner, välbalanserad. Något mindre kryddig än vad saisons brukar vara. Klassificeras som en speciality grain. Riktigt god.
Bébé dragon från Les grands bois (storskogen?); ljus och mycket disig. ''Svettig'' humlearom. Lite tunn, men det är väl att vänta av en sessionIPA. God annars med trevlig humleprofil. Les Trois Mousquetaires (även kända som LTM) Blonde helles; klar och gyllene. Vet inte vad en utbildad öldomare skulle kalla det, men den smakar som vätskan burkchampinjoner ligger i. Någon slags odefinerbar julkrygga smakar det också. Gillade inte denna, inte ren i smaken. Isle de garde Saison brett 5,4%; gul, disig och vagt ''belgisk''. Jag brukar tycka brettsaisons är jättegott, den här drar dock för mycket åt hefeweizen-hållet för min smak.
La sottise 5,3% från Dunham; obalanserad, för mycket bitterhumle, annars helt ok. Ganska frisk.
Schysst ställe, med trots allt över lag helt ok öl. ~30 fatöl och en del flaskor.
När jag kom tillbaka till ''mina kvarter'' slank någon slags asiatisk mat ned på Pizza express. Denna sköljdes ned med Boréale Rousse. En ok amber ale.
Vilade upp mig på hotellet några timmar innan det var dags att ge sig ut igen.
Kvällen tillbringades på Bières et compagnie som jag hade besökt tidigare. Hade dock glömt att man var tvungen att beställa mat för att få dricka alkohol. Inget ont om maten, men hungrig var jag verkligen inte. Konstigt nog fick även öl plats i ''tjockmagen'' i form av: Smash hüll melon från Le trou du diable, Farnham 27 och Farnham 64. Lite ''hit'n miss'' över ölen.
Bättre skulle det bli på Pub pit caribou som är Pit caribous pub i Montreal. Själva bryggeriet är beläget 99 mil nordösterut vid Saint lawrenceviken. Inredningen påminde mig om Brewdog bars.
Session IPA de Lesseps och Gose IPA Du barachois. Fina grejor.
Vandrade därefter ''hem'' i det ymniga snöfallet och så var den dagen slut.
Bébé dragon från Les grands bois (storskogen?); ljus och mycket disig. ''Svettig'' humlearom. Lite tunn, men det är väl att vänta av en sessionIPA. God annars med trevlig humleprofil. Les Trois Mousquetaires (även kända som LTM) Blonde helles; klar och gyllene. Vet inte vad en utbildad öldomare skulle kalla det, men den smakar som vätskan burkchampinjoner ligger i. Någon slags odefinerbar julkrygga smakar det också. Gillade inte denna, inte ren i smaken. Isle de garde Saison brett 5,4%; gul, disig och vagt ''belgisk''. Jag brukar tycka brettsaisons är jättegott, den här drar dock för mycket åt hefeweizen-hållet för min smak.
La sottise 5,3% från Dunham; obalanserad, för mycket bitterhumle, annars helt ok. Ganska frisk.
Schysst ställe, med trots allt över lag helt ok öl. ~30 fatöl och en del flaskor.
Imperial piercing |
När jag kom tillbaka till ''mina kvarter'' slank någon slags asiatisk mat ned på Pizza express. Denna sköljdes ned med Boréale Rousse. En ok amber ale.
Vilade upp mig på hotellet några timmar innan det var dags att ge sig ut igen.
Kvällen tillbringades på Bières et compagnie som jag hade besökt tidigare. Hade dock glömt att man var tvungen att beställa mat för att få dricka alkohol. Inget ont om maten, men hungrig var jag verkligen inte. Konstigt nog fick även öl plats i ''tjockmagen'' i form av: Smash hüll melon från Le trou du diable, Farnham 27 och Farnham 64. Lite ''hit'n miss'' över ölen.
Bättre skulle det bli på Pub pit caribou som är Pit caribous pub i Montreal. Själva bryggeriet är beläget 99 mil nordösterut vid Saint lawrenceviken. Inredningen påminde mig om Brewdog bars.
Session IPA de Lesseps och Gose IPA Du barachois. Fina grejor.
Vandrade därefter ''hem'' i det ymniga snöfallet och så var den dagen slut.
lördag 7 april 2018
Öl i Quebec del IV-Fièvre de hockey
Var tidigt ute denna dag och skulle rekognosera inför nästa dag då jag behövde ett ställe som öppnade tidigt och som hade wifi.
Stället som skulle uppfylla dessa kriterier verkar ha bommat igen. Knallade istället runt lite i gamla stan och snubblade över Taverne gaspar som hade egen öl bryggd av Brasseurs de montreal som hade besökts ett par dagar tidigare. Det fanns fler exotiska brygder än den i form av: Mtl lager från samma bryggeri, Belle gueule rousse från Brasseurs rj och St-ambroise Cream ale. Ok öl över lag.
Jag tog bussen tillbaka ''hem'' och gick in på ett mexikanskt hak där det var tänkt att ta med mat och äta på rummet, men det fanns flertalet exotiska fulöl så det blev till att äta där och hälla i sig dessa brygder. 3 amigos som var ställets egna öl. Oklart var den var brygd, Molson Export ale, Molson Dry och Molson Canadian. Den ena värre än den andra som väntat.
Halvtidsvila följde på rummet.
Kvällen tillbringades på den extremt närbelägna bryggeripuben Le saint bock där följande mer eller mindre goda brygder intogs: Réincarnation Cassis shiraz, La Petite sanguinaire, La Réincarnation, Malédiction, Porter, École Buissonnière från Brasseurs rj, Millebois Houblon chinook hops och Farnham 35. Över lag bra öl. Jag gillar verkligen detta ställe. Mycket folk denna kväll då Canadians hade bortamatch som visades. Det var även någon slags gatufest utanför och gatan var avstängd för motorfordon. Mycket liv och rörelse.
Jag kastade dock in hand-duken relativt tidigt då dagen började tidigt för min del.
Stället som skulle uppfylla dessa kriterier verkar ha bommat igen. Knallade istället runt lite i gamla stan och snubblade över Taverne gaspar som hade egen öl bryggd av Brasseurs de montreal som hade besökts ett par dagar tidigare. Det fanns fler exotiska brygder än den i form av: Mtl lager från samma bryggeri, Belle gueule rousse från Brasseurs rj och St-ambroise Cream ale. Ok öl över lag.
Jag tog bussen tillbaka ''hem'' och gick in på ett mexikanskt hak där det var tänkt att ta med mat och äta på rummet, men det fanns flertalet exotiska fulöl så det blev till att äta där och hälla i sig dessa brygder. 3 amigos som var ställets egna öl. Oklart var den var brygd, Molson Export ale, Molson Dry och Molson Canadian. Den ena värre än den andra som väntat.
Halvtidsvila följde på rummet.
Kvällen tillbringades på den extremt närbelägna bryggeripuben Le saint bock där följande mer eller mindre goda brygder intogs: Réincarnation Cassis shiraz, La Petite sanguinaire, La Réincarnation, Malédiction, Porter, École Buissonnière från Brasseurs rj, Millebois Houblon chinook hops och Farnham 35. Över lag bra öl. Jag gillar verkligen detta ställe. Mycket folk denna kväll då Canadians hade bortamatch som visades. Det var även någon slags gatufest utanför och gatan var avstängd för motorfordon. Mycket liv och rörelse.
Jag kastade dock in hand-duken relativt tidigt då dagen började tidigt för min del.
torsdag 5 april 2018
Öl i Quebec del III-Boswell à boire
Jag utnyttjade ganska flitigt Montreals utmärkta kollektivtrafik även denna dag då en buss bordades till bryggeripuben Boswell. Det var tomt när jag kom dit, men fylldes upp ganska snabbt. Ölen då? Roggenbier: bärnstensfärgad och ganska maltig med vissa fruktiga toner. Smakar ''större'' än sina 4%.
Schwartzbier; Så gott som svart. Rökiga subtila toner, maltig men ändå balanserad. Beskan stannar kvar i munnen ett tag. Skolboksexempel av vad jag tycker en schwartz ska vara. En ölstil man ser alldeles för sällan för övrigt.
Chipotle brown porter; God, men väldigt kryddstark och rökig.
Altbier; Bärnstensfärgad med krämigt skum. Sötare än vad stilen brukar vara. Godisaktig med metalliska toner. Helt ok.
I övrigt: Kölsch och Café rico breakfast stout som jag inte orkade skriva något om.
Bra service och bra öl. Minns ej hur maten var då detta var en månad sedan.
Halvtidsvila följde.
Kvällen tillbringades på närbelägna bryggeripuben L'amère à boire som besökts första kvällen. Flera våningar och bra service. Ölen här denna kväll för min del var: Bière de mars, Montréal hell, Kazbek, Odense porter och Černá val.
Inte så extravaganta stilar, men väldigt bra och välbrygda öl. God natt!
Schwartzbier; Så gott som svart. Rökiga subtila toner, maltig men ändå balanserad. Beskan stannar kvar i munnen ett tag. Skolboksexempel av vad jag tycker en schwartz ska vara. En ölstil man ser alldeles för sällan för övrigt.
Chipotle brown porter; God, men väldigt kryddstark och rökig.
Altbier; Bärnstensfärgad med krämigt skum. Sötare än vad stilen brukar vara. Godisaktig med metalliska toner. Helt ok.
I övrigt: Kölsch och Café rico breakfast stout som jag inte orkade skriva något om.
Bra service och bra öl. Minns ej hur maten var då detta var en månad sedan.
Halvtidsvila följde.
Kvällen tillbringades på närbelägna bryggeripuben L'amère à boire som besökts första kvällen. Flera våningar och bra service. Ölen här denna kväll för min del var: Bière de mars, Montréal hell, Kazbek, Odense porter och Černá val.
Inte så extravaganta stilar, men väldigt bra och välbrygda öl. God natt!
måndag 2 april 2018
Öl i Quebec del II-La cuvee D'hiver
Väldigt nära hotellet låg restaurangen Saint-Houblon. Inte en bryggeripub som jag hade fått för mig. Själva bryggeriet Saint-Houblon ligger några mil norrut på fastlandet (Montreal ligger på ön Île de montréal).
En bar fanns det iallafall. Bara att slå sig ned där och hälla i sig: Sour passion, Stout à l'avoine, Super citron verveine från Simple malt, Les trois mousquetaires Gose och från samma bryggeri Pale ale américaine.
Bra öl.
Ingen halvtidsvila denna dag då festivalen La cuvee D'hiver drog igång i stadsdelen Petite bourgogne. Första gången jag varit på ölfestival i en kyrka. Många besökare och utställare var utklädda (?) till präster/munkar/nunnor. Väldigt liten festival, men för mig som aldrig satt min fot i denna provins förr var det mesta helt okänt.
Öl blev det i form av: Dr. mobilo aquafest från Les grands bois, Cherry revue från Beau's, Gose à l'argousier från St-pancrace, Les trois mousquetaires Rousse, Dépareillée Chéri-chérie, Rhus typhina från La memphré, Capitaine simcoe från Le trou du diable, Gose-sur-mer från Le naufrageur, Bretterave från Sutton/La memphré, Desrochers d. beezz ip - Winter harvest, Foudre från Le trou du diable, Saison d'la chasse från Le naufrageur, St barnabé från Le naufrageur och Goupille V2 5,6% från Noire et blanche.
Inte långt från festivalen var bryggeriet Brasseurs de montreal beläget. Lika bra att passa på när man ändå var i närheten. Till min stora förtjusning hade de en egen mild på fat vid namn London ruby. Det smakade inte mild, bara illa.
Åkte hem och sov istället för att fortsätta öla mer.
En bar fanns det iallafall. Bara att slå sig ned där och hälla i sig: Sour passion, Stout à l'avoine, Super citron verveine från Simple malt, Les trois mousquetaires Gose och från samma bryggeri Pale ale américaine.
Bra öl.
Fräls! |
Ingen halvtidsvila denna dag då festivalen La cuvee D'hiver drog igång i stadsdelen Petite bourgogne. Första gången jag varit på ölfestival i en kyrka. Många besökare och utställare var utklädda (?) till präster/munkar/nunnor. Väldigt liten festival, men för mig som aldrig satt min fot i denna provins förr var det mesta helt okänt.
Öl blev det i form av: Dr. mobilo aquafest från Les grands bois, Cherry revue från Beau's, Gose à l'argousier från St-pancrace, Les trois mousquetaires Rousse, Dépareillée Chéri-chérie, Rhus typhina från La memphré, Capitaine simcoe från Le trou du diable, Gose-sur-mer från Le naufrageur, Bretterave från Sutton/La memphré, Desrochers d. beezz ip - Winter harvest, Foudre från Le trou du diable, Saison d'la chasse från Le naufrageur, St barnabé från Le naufrageur och Goupille V2 5,6% från Noire et blanche.
Inte långt från festivalen var bryggeriet Brasseurs de montreal beläget. Lika bra att passa på när man ändå var i närheten. Till min stora förtjusning hade de en egen mild på fat vid namn London ruby. Det smakade inte mild, bara illa.
Åkte hem och sov istället för att fortsätta öla mer.
söndag 1 april 2018
Öl i Quebec del I-Dieu du ciel
Jag började dagen med en promenad till restauranten Bières et compagnie. Här var man tvungen att beställa mat för att bli serverad alkohol. Så var det väl i Sverige också för 30 år sedan? Jag har aldrig varit med om det förr i alla fall. Var inte speciellt hungrig, men hällde i mig en god soppa. Ölen som intogs var: Isa des chutes från Boréale: gyllene och klar. Humlig fin arom med bra balans. Mycket citrustoner och lagom besk. Bra sesionIPA.
Boréale Blanche; inte mycket till arom. Smakar lite apelsin, antagligen från skivan som satt på glaset. Ganska mycket kolsyra. Någon obehaglig träig ton stör.
Mille iles Rousse irlandaise; i mörka änden av rubinfärgad. smakar mer som en dry stout eller liknande. Mycket rostad malt i smaken. Inte särskillt typriktig men ändå god på sitt sätt.
IPA du nord-est från Boréale; New england-mums. Dock har den ett bra bett av beska och smakar inte bara passionsfruktjuice. Grym helt enkelt.
Saison de la tondeuse från Loup rouge (Röda vargen?); Ljus och klar, luktar tvättmedel. Citrus och lite ''parfymisk'' i smaken. Stiltypisk smak trots blygsamma 4,5%.
Vox Stout, Kaffeversionen från det för mig okända Vox populi (Folkets röst); luktar som en blandning mellan kaffe och mörk choklad. Kolsvart. Doften går igen även i smaken med mycket choklad och tydliga toner av torkade kaffebönor. Skolboksexempel på en kaffestout. Riktigt bra.
Glutenberg Blonde; Inte så märkvärdig egentligen, men antagligen den bästa glutenfria öl jag druckit.
Slutligen en Pilsner des mers från Boréale.
Över lag bra öl får man säga.
På väg tillbaka till hotellet inhandlades någon form av förtäring som intogs på rummet tillsammans med en alkoholfri Great jamaican Ginger beer.
Efter åtskilliga timmars vila gick jag till vad som är stans näst mest berömda bryggeri (efter Molson), Dieu du ciel! I det närmaste fullsatt på den lilla puben, men det fanns en ledig plats i baren där jag slog mig ned och intog följande öl: Saison du Plateau; ljus och disig. Söt och kryddig arom. Välhumlad för stilen med toner av citrus. Ett välbalanserat och utmärkt exempel på en saison.
L’allegorie de la taverne; ljus och någolunda klar. Träigt med tydliga toner av vätskan som svamp på burk ligger i (konserveringsmedel?). Sträv och allmänt hemsk. Det absolut sämsta jag druckit från detta annars så bra bryggeri.
Grand messe; Altbier har aldrig varit en favorittyp av öl för mig och det kunde inte ens DDC ändra på. Bärnstensfärgad, obalanserad och väldigt besk för stilen. Viss strävhet och lång efterbeska. Tjänar på att få värmas upp lite.
Dessutom Résurrection och Route 1. Bra Porter och APA.
Trevligt men litet ställe och över lag bra öl.
På hemvägen slank jag in på bryggeripuben Le saint-bock som var belägen nästan vägg-i-väg med hotellet. Birra a 2 Ans! pilsner saaz fick avsluta denna dag.
Boréale Blanche; inte mycket till arom. Smakar lite apelsin, antagligen från skivan som satt på glaset. Ganska mycket kolsyra. Någon obehaglig träig ton stör.
Mille iles Rousse irlandaise; i mörka änden av rubinfärgad. smakar mer som en dry stout eller liknande. Mycket rostad malt i smaken. Inte särskillt typriktig men ändå god på sitt sätt.
IPA du nord-est från Boréale; New england-mums. Dock har den ett bra bett av beska och smakar inte bara passionsfruktjuice. Grym helt enkelt.
Saison de la tondeuse från Loup rouge (Röda vargen?); Ljus och klar, luktar tvättmedel. Citrus och lite ''parfymisk'' i smaken. Stiltypisk smak trots blygsamma 4,5%.
Vox Stout, Kaffeversionen från det för mig okända Vox populi (Folkets röst); luktar som en blandning mellan kaffe och mörk choklad. Kolsvart. Doften går igen även i smaken med mycket choklad och tydliga toner av torkade kaffebönor. Skolboksexempel på en kaffestout. Riktigt bra.
Glutenberg Blonde; Inte så märkvärdig egentligen, men antagligen den bästa glutenfria öl jag druckit.
Slutligen en Pilsner des mers från Boréale.
Över lag bra öl får man säga.
På väg tillbaka till hotellet inhandlades någon form av förtäring som intogs på rummet tillsammans med en alkoholfri Great jamaican Ginger beer.
Efter åtskilliga timmars vila gick jag till vad som är stans näst mest berömda bryggeri (efter Molson), Dieu du ciel! I det närmaste fullsatt på den lilla puben, men det fanns en ledig plats i baren där jag slog mig ned och intog följande öl: Saison du Plateau; ljus och disig. Söt och kryddig arom. Välhumlad för stilen med toner av citrus. Ett välbalanserat och utmärkt exempel på en saison.
L’allegorie de la taverne; ljus och någolunda klar. Träigt med tydliga toner av vätskan som svamp på burk ligger i (konserveringsmedel?). Sträv och allmänt hemsk. Det absolut sämsta jag druckit från detta annars så bra bryggeri.
Grand messe; Altbier har aldrig varit en favorittyp av öl för mig och det kunde inte ens DDC ändra på. Bärnstensfärgad, obalanserad och väldigt besk för stilen. Viss strävhet och lång efterbeska. Tjänar på att få värmas upp lite.
Dessutom Résurrection och Route 1. Bra Porter och APA.
Trevligt men litet ställe och över lag bra öl.
På hemvägen slank jag in på bryggeripuben Le saint-bock som var belägen nästan vägg-i-väg med hotellet. Birra a 2 Ans! pilsner saaz fick avsluta denna dag.
torsdag 22 mars 2018
Öl i Frankrike
Det var dags för den alltid så efterlängtade ''Årets soloresa''. För första gången utanför Europa.
På Arlanda värmde jag upp med 1664 från Kronenbourg. Bättre än jag minns den.
Nästa stopp var den för mig exotiska flygplatsen Charles de gaulle i Paris. Glatt överaskad av att hitta så många exotiska öl där.
... därmed inte sagt att ölen var speciellt bra. De var iallafall: Grisette Blanche och Grisette Blonde. Båda från St-feuillien. Intrépide IPA från Demory, La parisienne Blanche, La parisienne Blonde och Indigo IPA grån det för mig okända Deck & donohue.
Åtskilliga timmar senare landade jag i Montreal, Quebecs största stad, tillika Kanadas näst största. Quebec är den största provinsen (Nunavut är visserligen större, men det är ett territorium och ingen provins) och har näst störst befolkning i landet. För $10 (~66kr) kom man in till själva stan med buss.
Mitt hotell hade verkligen oslagbart läge så det var nära busshållplatsen.
Efter incheckningen begav jag mig med tunnelbana norrut till ölbutiken Veux-tu une bière?. Stort sortiment med åtskilligt man aldrig hört talas om, men det visade sig att man inte kunde betala med utländska kort...
Inte långt därifrån fanns ett snabbköp där man kunde det. Några lokala brygder blev det, men ingen monstershopping.
Jag åkte tillbaka till hotellet och dumpade av det lilla som iallafall följt med tillbaka.
En Promenad på ~20 minuter bort låg bryggeripuben Réservoir där en Gose genièvre blev första öl i Nordamerika på ett par år för mig.
Det fanns inget wifi där så det var bara fortsätta vandringen.
Nästa stopp var Northstar som i första hand besöktes för att spela flipper, men en exotisk fulöl i form av Labatt 50 slank ned iallafall mellan svordomarna över förlorade kulor. Ingen wifi här heller.
Ett par sista bärs fick jag i mig på trevliga bryggeripuben L’amère à boire belägen ett stenkast från hotellet. Éléphant polotmavé och Müesli. Bra grejor.
Det hade varit en väldigt lång dag och det fick räcka så.
På Arlanda värmde jag upp med 1664 från Kronenbourg. Bättre än jag minns den.
Nästa stopp var den för mig exotiska flygplatsen Charles de gaulle i Paris. Glatt överaskad av att hitta så många exotiska öl där.
... därmed inte sagt att ölen var speciellt bra. De var iallafall: Grisette Blanche och Grisette Blonde. Båda från St-feuillien. Intrépide IPA från Demory, La parisienne Blanche, La parisienne Blonde och Indigo IPA grån det för mig okända Deck & donohue.
Åtskilliga timmar senare landade jag i Montreal, Quebecs största stad, tillika Kanadas näst största. Quebec är den största provinsen (Nunavut är visserligen större, men det är ett territorium och ingen provins) och har näst störst befolkning i landet. För $10 (~66kr) kom man in till själva stan med buss.
Mitt hotell hade verkligen oslagbart läge så det var nära busshållplatsen.
Efter incheckningen begav jag mig med tunnelbana norrut till ölbutiken Veux-tu une bière?. Stort sortiment med åtskilligt man aldrig hört talas om, men det visade sig att man inte kunde betala med utländska kort...
Inte långt därifrån fanns ett snabbköp där man kunde det. Några lokala brygder blev det, men ingen monstershopping.
Jag åkte tillbaka till hotellet och dumpade av det lilla som iallafall följt med tillbaka.
En Promenad på ~20 minuter bort låg bryggeripuben Réservoir där en Gose genièvre blev första öl i Nordamerika på ett par år för mig.
Det fanns inget wifi där så det var bara fortsätta vandringen.
Nästa stopp var Northstar som i första hand besöktes för att spela flipper, men en exotisk fulöl i form av Labatt 50 slank ned iallafall mellan svordomarna över förlorade kulor. Ingen wifi här heller.
Ett par sista bärs fick jag i mig på trevliga bryggeripuben L’amère à boire belägen ett stenkast från hotellet. Éléphant polotmavé och Müesli. Bra grejor.
Det hade varit en väldigt lång dag och det fick räcka så.
tisdag 20 mars 2018
UBWF
Varken frun eller jag hade varit på Uppsala Beer&Whiskey Festival förut så det var på tiden. Olle och 'fia var också med.
I två hallar på Fyrishov fanns diverse bryggerier och destillerier representerade.
Vi lallade rund där i flera timmar smakandes på: & a brew från Pangpang, Sahlins Pilsner, Sälens Pale ale, Redlight ale från Brlo, Jädraöl Spero från Jädraås, Gotlands Berliner weiss Fläder, Lännabruk Ekologisk IPA, Sju brunnars brown ale från Gamla Enskede, The pushy parrots tropical Pale ale från Pine ridge, Operation Simcoe från lokala Upp brewing, Perraborracha från spanska Barbas, Jädraöl Gävle lager från Jädrås, Bruukki Kiri IPA från det för mig okända finska Kimito brewing, Sahlins English pale ale, Slottskällans Summer ale från Coppersmiths, Finn Easter porter, Kahoots från Brass tacks, Jädraöl Påsköl från Jädraås, Rayo de Soslayo från Barbas, Högsbo session från West coast, Opus orange Pale ale från Upp brewing, I´ll be bock-not! grapeful blood från Geflebockens bryggeri, Tack o bock! från från Geflebockens bryggeri, Orbaden riviera från Smash organic, Nya göteborgs Easter ale, Nya göteborgs Lakrits, GóAPA från Nya göteborgs, Brave hop SvartIPA från Loch lomond och The rise and fall of the burning bock från Geflebockens bryggeri.
Trevlig liten festival det där.
I två hallar på Fyrishov fanns diverse bryggerier och destillerier representerade.
Vi lallade rund där i flera timmar smakandes på: & a brew från Pangpang, Sahlins Pilsner, Sälens Pale ale, Redlight ale från Brlo, Jädraöl Spero från Jädraås, Gotlands Berliner weiss Fläder, Lännabruk Ekologisk IPA, Sju brunnars brown ale från Gamla Enskede, The pushy parrots tropical Pale ale från Pine ridge, Operation Simcoe från lokala Upp brewing, Perraborracha från spanska Barbas, Jädraöl Gävle lager från Jädrås, Bruukki Kiri IPA från det för mig okända finska Kimito brewing, Sahlins English pale ale, Slottskällans Summer ale från Coppersmiths, Finn Easter porter, Kahoots från Brass tacks, Jädraöl Påsköl från Jädraås, Rayo de Soslayo från Barbas, Högsbo session från West coast, Opus orange Pale ale från Upp brewing, I´ll be bock-not! grapeful blood från Geflebockens bryggeri, Tack o bock! från från Geflebockens bryggeri, Orbaden riviera från Smash organic, Nya göteborgs Easter ale, Nya göteborgs Lakrits, GóAPA från Nya göteborgs, Brave hop SvartIPA från Loch lomond och The rise and fall of the burning bock från Geflebockens bryggeri.
Trevlig liten festival det där.
fredag 16 mars 2018
Från Norrmalm till Tele2 via broarna i Gamla stan
Det var dags för fotbollspremiär på Tele2arena. De andra gubbarna samlade styrkorna på annat håll medan jag kom med tåget från Uppsala.
Gick/turfade till arenan och gjorde ett depåstopp på en pizzeria på Götgatan mindre god pizza och ölen var ''sådär'', Bryggmästarens Pale ale från Åbro.
Tre programenliga poäng inkasserades.
Tunnelbanan tog oss vidare till Slussen och Akkurat där frun satt och väntade.
God mat och ett par liter öl intogs här. För min del Scapa special från det för mig okända skottska bryggeriet Swannay, Vintersportöl från Skebo, Berliner raz från Brekeriet, Pretty pale ale från O/o och Nils oscar Granat. Goda öl över lag.
Gubbarna drog vidare medan frun och jag åkte hem. Kul dag.
Gick/turfade till arenan och gjorde ett depåstopp på en pizzeria på Götgatan mindre god pizza och ölen var ''sådär'', Bryggmästarens Pale ale från Åbro.
Tre programenliga poäng inkasserades.
Herregud det är dimmigt |
Tunnelbanan tog oss vidare till Slussen och Akkurat där frun satt och väntade.
God mat och ett par liter öl intogs här. För min del Scapa special från det för mig okända skottska bryggeriet Swannay, Vintersportöl från Skebo, Berliner raz från Brekeriet, Pretty pale ale från O/o och Nils oscar Granat. Goda öl över lag.
Gubbarna drog vidare medan frun och jag åkte hem. Kul dag.
onsdag 14 mars 2018
En kul kväll i Uppsala
Minns inte varför, men Majsan bjöd i alla fall på visning/provning på Uppsala brygghus som huserar i Slottskällans gamla lokaler på Märstagatan.
Där bjöds det förutom på goda mackor även friskt på på hela sortimentet. Det enda som var nytt för mig var Imperial winter stout som smakade helt ok.
På provningen träffade vi ett trevligt brödrapar som undrade om vi ville följa med hem och prova nordkoreansk öl (vilken raggningsreplik!). Ett extremt svårt landstick att få, så klart ville vi det. Taedonggang 11 hette den och var väl antagligen en brown ale. Jag var iallafall glatt överraskad.
Den ena brodern bodde i närheten av den relativt nyöppnade ''biskopen'' dit vi gick. 33:e puben i kedjan jag besöker för övrigt. Ett par öl hann vi med innan de stängde. För min del Black spot gose från Tempel/Mikrofonbryggeriet och Barefoot Saison från Amundsen. Inte särskillt imponerande brygder, men det var ändå jättetrevligt och dyrt. Det fick räcka för denna dag.
Där bjöds det förutom på goda mackor även friskt på på hela sortimentet. Det enda som var nytt för mig var Imperial winter stout som smakade helt ok.
På provningen träffade vi ett trevligt brödrapar som undrade om vi ville följa med hem och prova nordkoreansk öl (vilken raggningsreplik!). Ett extremt svårt landstick att få, så klart ville vi det. Taedonggang 11 hette den och var väl antagligen en brown ale. Jag var iallafall glatt överraskad.
Den ena brodern bodde i närheten av den relativt nyöppnade ''biskopen'' dit vi gick. 33:e puben i kedjan jag besöker för övrigt. Ett par öl hann vi med innan de stängde. För min del Black spot gose från Tempel/Mikrofonbryggeriet och Barefoot Saison från Amundsen. Inte särskillt imponerande brygder, men det var ändå jättetrevligt och dyrt. Det fick räcka för denna dag.
torsdag 15 februari 2018
Räddarna i nöden
Vi åkte till Uppsala för att gå på en parmiddag. Jag ville även hinna gå på bolaget för att få med någon lokal brygd med hem. Eftersom det var lördag blev det några timmar mellan ''gröna skyltens'' stängning och tills dess att vi skulle vara på plats. ''Som vanligt'' blev det ett besök på Ångkvarn som fick ha hand om oss. Även Hedin kom dit och ''svingade en bägare''. För min del intogs: Mosaic lager, Porter, Hallonsaison, Kortfilmsfestival från lokala Jackdaw och Monkish från Bearded rabbit. Bra öl över lag. Under tiden vi satt här ringde värdinnan och meddelade att en av deras ungar spytt ned sig och att vi ej längre var välkomna. Tur vi inte hade åkt enda från Haninge bara för den sakens skull då...
Nästa stopp var Taps där en uppfriskande Gose margarita 4% från Edge intogs.
Hedin kom då på den lysande idén att vi skulle ha parmiddag med henne och Lasse istället. Han stod ändå och lagade mat. Den smakade väldigt bra och en bunt mer eller mindre goda öl intogs till i form av Snakehead IPA från Uppsala Brygghus, Fatamorgana Omnipollo, Sippin' into darkness från Hoppin' frog/Lervig och Poppels Double oatmeal stout.
Ett stort tack till dessa två som styrde upp situationen. Riktigt kul/trevligt.
Nästa stopp var Taps där en uppfriskande Gose margarita 4% från Edge intogs.
Hedin kom då på den lysande idén att vi skulle ha parmiddag med henne och Lasse istället. Han stod ändå och lagade mat. Den smakade väldigt bra och en bunt mer eller mindre goda öl intogs till i form av Snakehead IPA från Uppsala Brygghus, Fatamorgana Omnipollo, Sippin' into darkness från Hoppin' frog/Lervig och Poppels Double oatmeal stout.
Ett stort tack till dessa två som styrde upp situationen. Riktigt kul/trevligt.
fredag 9 februari 2018
Orka gå ut
Var gör man när vintern är som mörkast och kallast? Man öppnar upp! Här är lite brygder som intagits den senaste tiden:
SvartIPAn Blackcyl från Trzech kumpli: svart med långlivat ljusbrunt skum. Luktar som svartIPor gör mest plus chokladtoner. Bra kropp och fin balans mellan humle och malt. Något kemisk eller metallisk eftersmak. Riktigt bra. Betyg: 87/100.
Surölet Ribesium nigrum arcanum från Szałpiw: ölet är rött med syrlig och torr, nästan lambicaktig arom. Hög syra med drag av svart vinbärs-saft. Riktigt god. Betyg:88/100.
Belgiska alen De Ranke Hop harvest: Ljus och disig. Stort skum som lämnar fina skumgardiner. Doftar fenoliskt. Ganska mycket kolsyra med toner av äpplen. Smaken drar för mycket åt hefe-weizen hållet för min smak. Betyg: 73/100.
Grängesbergs Lättöl från Spendrups: ser ut som vilken filtrerad ljus lager som helst. Luktar sött och säd (grain), Söt med toner av formfranska. Allmänt hemsk och lättdrucken. Betyg: 9/100.
DIPAn Jjj från Moor: stiltypiskt utseende. Doftar jättegott. Fruktig arom. Relativt välbalanserad och väldigt god. Frisk. Betyg 84/100.
Barley winet De verloren zoon #3: nästan svart öl. Doft av sprit och whiskeyfat. Helt klart brittisk i stilen. söt, spritig och maltig. Ok bira. Betyg: 78/100.
...plus dessa öl som bara tickades: Martens Lager 3.5%, Mocha Marlin från Ballast point, Suomi 100 vuotta juhlaolut från Olvi, Achel Extra Bruin.
Allt detta konsumerades inte på en dag, utan två, med ett par veckors mellanrum.
SvartIPAn Blackcyl från Trzech kumpli: svart med långlivat ljusbrunt skum. Luktar som svartIPor gör mest plus chokladtoner. Bra kropp och fin balans mellan humle och malt. Något kemisk eller metallisk eftersmak. Riktigt bra. Betyg: 87/100.
Surölet Ribesium nigrum arcanum från Szałpiw: ölet är rött med syrlig och torr, nästan lambicaktig arom. Hög syra med drag av svart vinbärs-saft. Riktigt god. Betyg:88/100.
Belgiska alen De Ranke Hop harvest: Ljus och disig. Stort skum som lämnar fina skumgardiner. Doftar fenoliskt. Ganska mycket kolsyra med toner av äpplen. Smaken drar för mycket åt hefe-weizen hållet för min smak. Betyg: 73/100.
Grängesbergs Lättöl från Spendrups: ser ut som vilken filtrerad ljus lager som helst. Luktar sött och säd (grain), Söt med toner av formfranska. Allmänt hemsk och lättdrucken. Betyg: 9/100.
DIPAn Jjj från Moor: stiltypiskt utseende. Doftar jättegott. Fruktig arom. Relativt välbalanserad och väldigt god. Frisk. Betyg 84/100.
Barley winet De verloren zoon #3: nästan svart öl. Doft av sprit och whiskeyfat. Helt klart brittisk i stilen. söt, spritig och maltig. Ok bira. Betyg: 78/100.
...plus dessa öl som bara tickades: Martens Lager 3.5%, Mocha Marlin från Ballast point, Suomi 100 vuotta juhlaolut från Olvi, Achel Extra Bruin.
Allt detta konsumerades inte på en dag, utan två, med ett par veckors mellanrum.
tisdag 6 februari 2018
Öl i Gdansk del IV-En oväntad resa
Hemresedagen hade kommit och Dykus bjöd på årets värsta öl på rummet, fruktölet Melonowe från det för mig okända (och numera ökända) bryggeriet Soczysta solaris beläget nio mil väster om stan. Den var kändes inte infekterad, men var ändå helt odrickbar. Något har gått väldigt fel här. Bara att hälla ut.
Vi gjorde ett nytt försök att bli serverade på bryggeripuben Trójmiejski lubrow. Förhoppningsvis skulle det gå bättre måndag förmiddag än fredag kväll. Lunch intogs och till den några öl:Wejherale, Piwniczne och Gagat. Maten (pasta) var ok, men ölen... inte så mycket.
En lokalbuss tog oss vidare till flygplatsen där ett par ''parkbänksvältare'' intogs i form av Debowe Mocne från Kompania piwowarska och Warka Strong.
Det var meningen att vi skulle landa i Nyköping, men där var det snöstorm så vi flög till Arlanda istället. Vår skjuts stod och väntade i Nyköping...
God natt för denna gång.
Vi gjorde ett nytt försök att bli serverade på bryggeripuben Trójmiejski lubrow. Förhoppningsvis skulle det gå bättre måndag förmiddag än fredag kväll. Lunch intogs och till den några öl:Wejherale, Piwniczne och Gagat. Maten (pasta) var ok, men ölen... inte så mycket.
En lokalbuss tog oss vidare till flygplatsen där ett par ''parkbänksvältare'' intogs i form av Debowe Mocne från Kompania piwowarska och Warka Strong.
Det var meningen att vi skulle landa i Nyköping, men där var det snöstorm så vi flög till Arlanda istället. Vår skjuts stod och väntade i Nyköping...
God natt för denna gång.
måndag 5 februari 2018
Öl i Gdansk del III-No crap on tap
Jag tog en Lech Ice shandy i väntan på att Dykus som var utslagen efter gårdagens bravader skulle kvickna till. Det hjälpte inte.
Då Tony var på museum slutade det med att jag fick själv gå på bryggeripuben Piwna där tre av deras fyra öl provades. Pils, American wheat och Dry stout. Bra grejor och i mitt tycke det bästa bryggeri som besöktes under denna resa.
Efter en rekordtidig halvtidsvila hade unge herrn kvicknat till och vi var i fas igen.
Kvällen inleddes på källarpuben Labeerynt som liksom Degustatornia och Pułapka fokuserade på ny polsk öl. Där gick det ett par timmar, Tony kom även och anslöt. Det skålades i följande öl: Sesyjny samuraj från det för mig okända Piwne podziemie beläget 67 mil sydöst om Gdansk, nära Ukraina. Muffin från Piwojad, Bard från Profesja och Pan ipani från Trzech kumpli. Uteslutande bra öl, polackerna levererar verkligen.
I samma kvarter fanns en pizzeria som hade en skylt om ''LOCAL BEER''. Vi skulle ju ändå äta så varför inte kombinera? Stark, men god pizza som säkert bidrog till de ynka två kilon som jag gick upp under denna tur. Den utlovade lokala ölen kom från Browar Amber ett par mil sydväst om stan, så hyfsat lokalt helt klart. Större delen av kvällen gick åt att avverka ölen som fanns och som var: Johannes, Chmielowy, APA, Neptun, Naturalny, Browarne lager. Jag gillade inte någon av dem. Det var dock antagligen billigt.
Tony gick i vanlig ordning och ''knoppade'' medan vi andra gick till Degustatornia dar vi var kvällen innan. Darz bór från Gościszewo och Maja Sour pale ale från Olimp. Skönt att avsluta med ett par goda öl iallafall.
Då Tony var på museum slutade det med att jag fick själv gå på bryggeripuben Piwna där tre av deras fyra öl provades. Pils, American wheat och Dry stout. Bra grejor och i mitt tycke det bästa bryggeri som besöktes under denna resa.
Efter en rekordtidig halvtidsvila hade unge herrn kvicknat till och vi var i fas igen.
Kvällen inleddes på källarpuben Labeerynt som liksom Degustatornia och Pułapka fokuserade på ny polsk öl. Där gick det ett par timmar, Tony kom även och anslöt. Det skålades i följande öl: Sesyjny samuraj från det för mig okända Piwne podziemie beläget 67 mil sydöst om Gdansk, nära Ukraina. Muffin från Piwojad, Bard från Profesja och Pan ipani från Trzech kumpli. Uteslutande bra öl, polackerna levererar verkligen.
I samma kvarter fanns en pizzeria som hade en skylt om ''LOCAL BEER''. Vi skulle ju ändå äta så varför inte kombinera? Stark, men god pizza som säkert bidrog till de ynka två kilon som jag gick upp under denna tur. Den utlovade lokala ölen kom från Browar Amber ett par mil sydväst om stan, så hyfsat lokalt helt klart. Större delen av kvällen gick åt att avverka ölen som fanns och som var: Johannes, Chmielowy, APA, Neptun, Naturalny, Browarne lager. Jag gillade inte någon av dem. Det var dock antagligen billigt.
Tony gick i vanlig ordning och ''knoppade'' medan vi andra gick till Degustatornia dar vi var kvällen innan. Darz bór från Gościszewo och Maja Sour pale ale från Olimp. Skönt att avsluta med ett par goda öl iallafall.
söndag 4 februari 2018
Öl i Gdansk del II-Uteserveringspremiär
På programmet denna dag stod en utflykt till grannstaden Sopot belägen fjorton kilometer åt nordväst. Pendeltåget dit tog 30-40 minuter i den strålande solen.
Vi gick ut på europas längsta träpir som sträcker sig ut i Gdańskbukten. Ute på den finns ett turistigt cafe där vi tog varsin öl på uteserveringen. För min och Tonys del Żywiec Porter. Inte så ofta man dricker baltic porter i Östersjön.
Nästa stopp var stora bryggeripuben Browar Miejski Sopot där vi blev sittande några timmar. Till maten följande öl: Kurortowe, Pils, Ciemne, Plazowe och English Brown. Den ena värre än den andra.
Tåget tog oss tillbaka till Gdansk där det handlades diverse snacks till rummet innan en snabb Frelka från Absztyfikant slank ned på Pułapka som hade besökts kvällen innan. Tror det var en APA.
Halvtidsvila följde.
Degustatornia hette stället där Dykus och jag tillbringade större delen av kvällen. Riktigt schysst bar med inriktning på moderna polska bryggerier. Brygderna där var för min del: Wilk Experimental polish IPA, Wilk Salted caramel milk stout, Wilk Trappist single, Parritapa från Pinta, PAPA Americano från Maryensztadt, Brew note från Trzech kumpli och Podroze kormorana Witbier från Kormoran. Bra öl över lag och trevliga gäster/personal.
En sista öl hade vi i oss och det fick bli på Pułapka där en god APA vid namn Szałpiw Kociamber avslutade denna trevliga dag.
Vi gick ut på europas längsta träpir som sträcker sig ut i Gdańskbukten. Ute på den finns ett turistigt cafe där vi tog varsin öl på uteserveringen. För min och Tonys del Żywiec Porter. Inte så ofta man dricker baltic porter i Östersjön.
Alarm-Owe i farten igen. |
En gång iallafall |
Halvtidsvila följde.
Galet trött ser det ut som |
En sista öl hade vi i oss och det fick bli på Pułapka där en god APA vid namn Szałpiw Kociamber avslutade denna trevliga dag.
torsdag 1 februari 2018
Öl i Gdansk del I-Äntligen en resa
Efter fyra månaders landsarrest var det dags att äntligen ge sig ut i stora världen (nåja).
Jag och Dykus träffade Tony som satt och väntade på Skavsta. The Queen's pale ale från Coppersmith's intogs där.
Själva flygturen var inte mycket att orda om. När vi landade i Gdansk tog det lång tid att få ut biljetter till den buss som skulle ta oss till själva stan. Harnaś Jasne pełne från Carlsberg Polska hann jag med under denna väntan. Överraskande bra ljus lager i regnet.
Efter att det checkats in på hotellet stack jag själv ut för att leta reda på ölbutiken Sklepzpiwem.pl som var belägen i stadsdelen Zaspa, en bra bit från centrum/gamla stan där vårt hotell var beläget. Mörkt och regnigt var det, men det skulle visa sig vara värt mödan. Hyfsade priser och ett stort utbud där väldigt mycket var okänt för mig. Kall öl fanns också till skillnad mot här hemma.
När min väska äntligen dumpats på rummet stack vi ut och käkade på turistiga bryggeripuben Brovarnia gdańsk där en i mitt tycke ok middag intogs. Levande musik fanns, men inte så hög volym att man inte kunde prata. Ganska mycket folk denna fredagkväll, men inga problem att få ett bord. Ölen var Jasne (en helles av den sämre sorten) och American pilsner. Den smakade mer som en APA. Helt ok.
Tony gav upp medan vi ''ungtuppar'' drog vidare till en annan bryggeripub vid namn Mini browar trójmiejski lubrow nära stationen. Där var servicen dock så usel att ingen öl hann komma fram till oss innan vi ledsnade på att vänta.
På gatan hotellet låg fanns även utmärkta baren Pułapka där resten av kvällen istället tillbringades. Mycket folk, men ändå var servicen felfri. Ölen som avslutade denna dag var: Pracownia Tap lager cascade, Czarna wołga från Artezan, Skowyt traktorzysty 4,5% från Harpagan/Podgórz, Sydnej från Ziemia obiecana och Rycerz från Gościszewo. Över lag bra öl uteslutande från bryggerier jag aldrig hört talas om.
Jag och Dykus träffade Tony som satt och väntade på Skavsta. The Queen's pale ale från Coppersmith's intogs där.
Själva flygturen var inte mycket att orda om. När vi landade i Gdansk tog det lång tid att få ut biljetter till den buss som skulle ta oss till själva stan. Harnaś Jasne pełne från Carlsberg Polska hann jag med under denna väntan. Överraskande bra ljus lager i regnet.
Efter att det checkats in på hotellet stack jag själv ut för att leta reda på ölbutiken Sklepzpiwem.pl som var belägen i stadsdelen Zaspa, en bra bit från centrum/gamla stan där vårt hotell var beläget. Mörkt och regnigt var det, men det skulle visa sig vara värt mödan. Hyfsade priser och ett stort utbud där väldigt mycket var okänt för mig. Kall öl fanns också till skillnad mot här hemma.
När min väska äntligen dumpats på rummet stack vi ut och käkade på turistiga bryggeripuben Brovarnia gdańsk där en i mitt tycke ok middag intogs. Levande musik fanns, men inte så hög volym att man inte kunde prata. Ganska mycket folk denna fredagkväll, men inga problem att få ett bord. Ölen var Jasne (en helles av den sämre sorten) och American pilsner. Den smakade mer som en APA. Helt ok.
Tony gav upp medan vi ''ungtuppar'' drog vidare till en annan bryggeripub vid namn Mini browar trójmiejski lubrow nära stationen. Där var servicen dock så usel att ingen öl hann komma fram till oss innan vi ledsnade på att vänta.
På gatan hotellet låg fanns även utmärkta baren Pułapka där resten av kvällen istället tillbringades. Mycket folk, men ändå var servicen felfri. Ölen som avslutade denna dag var: Pracownia Tap lager cascade, Czarna wołga från Artezan, Skowyt traktorzysty 4,5% från Harpagan/Podgórz, Sydnej från Ziemia obiecana och Rycerz från Gościszewo. Över lag bra öl uteslutande från bryggerier jag aldrig hört talas om.
måndag 22 januari 2018
Öl!
Det korta varslet innan denna provning höll nog ned deltagarantalet, men vi var iallafall några stycken som värmde oss i vinterkylan med följande starka brygder.
Lambic
Oud beersel Vandervelden 135 5 poäng
Mikkeller Spontanlychee 4 poäng
Stockholm Cuvee alexandria '15 0 poäng
Vi inledde med att få oss ett surfix. Två goda, en mindre god.
Saison
Brewdog Abstrakt 19 '15 4 poäng
De ranke De dottignies 3 poäng
Jackdaw/Alvinne Kongero '15 2 poäng
Senast jag hade denna vinnande skotska brygd med på en provning vann den också.
Barley wine
Garage project Hellbender '16 7 poäng
Nynäshamns Bötet '16 6 poäng
Kinn Ivar aasen '15 3 poäng
Fjäderholmarnas Heavy fuel 2 poäng
Välbalanserat vinnaröl från ett av bryggerierna som besöktes förra året.
Vi mäktade inte med några bonusöl denna dag.
Lambic
Oud beersel Vandervelden 135 5 poäng
Mikkeller Spontanlychee 4 poäng
Stockholm Cuvee alexandria '15 0 poäng
Vi inledde med att få oss ett surfix. Två goda, en mindre god.
Saison
Brewdog Abstrakt 19 '15 4 poäng
De ranke De dottignies 3 poäng
Jackdaw/Alvinne Kongero '15 2 poäng
Senast jag hade denna vinnande skotska brygd med på en provning vann den också.
Barley wine
Garage project Hellbender '16 7 poäng
Nynäshamns Bötet '16 6 poäng
Kinn Ivar aasen '15 3 poäng
Fjäderholmarnas Heavy fuel 2 poäng
Välbalanserat vinnaröl från ett av bryggerierna som besöktes förra året.
Vi mäktade inte med några bonusöl denna dag.
söndag 21 januari 2018
Öl i fredags
Knäckte några exotiska brygder efter jobbet härom dagen.
Finkbräu Alkoholfri öl från Lindenbrauerei Unna: Klassisk pilsnerlook, luktar som alkoholfri öl brukar göra. Tunn med toner av bröd och lite majs. Alltför söt och obalanserad. Obefintlig beska. Betyg: 8/100.
Finkbräu Pils 2,1% från Lindenbrauerei Unna: Klar och ljus med måttligt skum. Doftar ''hembrygd'' och lite pepparkakor. Ganska smaklös, något brödig eftersmak. Betyg: 19/100.
Buxton Extra Stout '16: Kolsvart med brunt skum, i aromen hittade jag väldigt mörk choklad och kaffe. Snustorr. Smakar kakao med någon vaniljton i eftersmaken. Betyg: 90/100.
Finkbräu Alkoholfri öl från Lindenbrauerei Unna: Klassisk pilsnerlook, luktar som alkoholfri öl brukar göra. Tunn med toner av bröd och lite majs. Alltför söt och obalanserad. Obefintlig beska. Betyg: 8/100.
Finkbräu Pils 2,1% från Lindenbrauerei Unna: Klar och ljus med måttligt skum. Doftar ''hembrygd'' och lite pepparkakor. Ganska smaklös, något brödig eftersmak. Betyg: 19/100.
Buxton Extra Stout '16: Kolsvart med brunt skum, i aromen hittade jag väldigt mörk choklad och kaffe. Snustorr. Smakar kakao med någon vaniljton i eftersmaken. Betyg: 90/100.
onsdag 17 januari 2018
Värmande provning
Vi hade en liten provning i lördags där panelen kom fram till följande:
Imperial stout
Amager Maureen 13 poäng
The kernel Imperial brown stout london 1856 10,1% '14 12 poäng
Nacka Daniela's rakija 6 poäng
North coast Old rasputin 6 poäng
White pony Holy molasses 5 poäng
Danskarna visar än en gång vart skåpet ska hänga. Vinnarbrygden var helt kanon.
Barley wine
Hantverksbryggeriet Baronen '16 9,3% 10 poäng
Hantverksbryggeriet Baronen French oak '15 10 poäng
Fjäderholmarnas Heavy fuel 4 poäng
Kinn Ivar aasen '15 0 poäng
Storslam för Västmanlands stolthet. Jag brukar gilla deras öl, synd att det är så glest mellan nyheterna bara.
Exotiska bonusöl delades det också på i vanlig ordning. Denna gång: Gamla enskede God jul 2,2%, Bryggmästarens Vinterbrygd 5,2% från Åbro och Sahlins Belgian dubbel.
Imperial stout
Amager Maureen 13 poäng
The kernel Imperial brown stout london 1856 10,1% '14 12 poäng
Nacka Daniela's rakija 6 poäng
North coast Old rasputin 6 poäng
White pony Holy molasses 5 poäng
Danskarna visar än en gång vart skåpet ska hänga. Vinnarbrygden var helt kanon.
Barley wine
Hantverksbryggeriet Baronen '16 9,3% 10 poäng
Hantverksbryggeriet Baronen French oak '15 10 poäng
Fjäderholmarnas Heavy fuel 4 poäng
Kinn Ivar aasen '15 0 poäng
Storslam för Västmanlands stolthet. Jag brukar gilla deras öl, synd att det är så glest mellan nyheterna bara.
Exotiska bonusöl delades det också på i vanlig ordning. Denna gång: Gamla enskede God jul 2,2%, Bryggmästarens Vinterbrygd 5,2% från Åbro och Sahlins Belgian dubbel.
tisdag 9 januari 2018
Recensioner
Lite recensioner från den senaste tiden:
Tripeln Herbe à détourne från Dieu du ciel; gyllene och nästan klar. Doftar ''belgiskt'', kryddigt och alkohol. Smakar starkt, men ej på ett obehagligt sätt. Inte så mycket beska, men ganska lång eftersmak. Inte för söt som jag upplever öl i denna stil ofta är. Mycket bra. Betyg 90/100.
Oud beersel Oude geuze vandervelden 135; ser ut som en pilsner, stiltypisk arom, mycket syra som sig bör, med viss sötma. 6,5 väl dolda %. Betyg:82/100.
APAn St.eriks Citra pale ale; gyllene och klar. Luktar lovande med humlig arom. Mycket citrus i smaken. För snäll och tam. Betyg: 56/100.
Pale alen ÖPA från Öregrund; bärnstensfärgad, aromen är klassiskt brittisk. Något brödig. Väldigt brittisk, men inte på ett bra sätt. Sträv, tråkig och omodern. Betyg: 53/100.
Dubbelbocken Samichlaus Classic från Eggenberg; färgen är bärnsten, sötma och alkohol i aromen. Väldigt söt, skulle må bra av några år på lagring. Ändå god och inte så spritig man skule kunna tro med sina 14%. Betyg: 87/100.
Sierra nevada Northern hemisphere wet hop IPA; bärnstensfärgad med en snabbt försvinnande skumkrona. Humlig härlig arom. En frisk välhumlad IPA, med skapligt humlebett. Betyg: 81/100
Tripeln Herbe à détourne från Dieu du ciel; gyllene och nästan klar. Doftar ''belgiskt'', kryddigt och alkohol. Smakar starkt, men ej på ett obehagligt sätt. Inte så mycket beska, men ganska lång eftersmak. Inte för söt som jag upplever öl i denna stil ofta är. Mycket bra. Betyg 90/100.
Oud beersel Oude geuze vandervelden 135; ser ut som en pilsner, stiltypisk arom, mycket syra som sig bör, med viss sötma. 6,5 väl dolda %. Betyg:82/100.
APAn St.eriks Citra pale ale; gyllene och klar. Luktar lovande med humlig arom. Mycket citrus i smaken. För snäll och tam. Betyg: 56/100.
Pale alen ÖPA från Öregrund; bärnstensfärgad, aromen är klassiskt brittisk. Något brödig. Väldigt brittisk, men inte på ett bra sätt. Sträv, tråkig och omodern. Betyg: 53/100.
Dubbelbocken Samichlaus Classic från Eggenberg; färgen är bärnsten, sötma och alkohol i aromen. Väldigt söt, skulle må bra av några år på lagring. Ändå god och inte så spritig man skule kunna tro med sina 14%. Betyg: 87/100.
Sierra nevada Northern hemisphere wet hop IPA; bärnstensfärgad med en snabbt försvinnande skumkrona. Humlig härlig arom. En frisk välhumlad IPA, med skapligt humlebett. Betyg: 81/100
måndag 8 januari 2018
''Årskrönika''
Året har i vanlig ordning varit fyllt av öl och en del resor. 52 dagar tillbringades utomlands.
Stad Bättre eller sämre än väntat Skulle jag återvända
Malmö Som väntat Nej
Lund Ungefär som väntat Ja
Köpenhamn Lite bättre Antagligen, så galet dyrt bara med DKR
Auckland Mycket bättre Japp
Hamilton Mycket sämre Verkligen inte
Beijing *Se nedan Tveksamt
Wellington Bättre Jo,då. Det är ''en bit'' att åka bara.
Christchurch Marginellt sämre Visst
Dunedin Klart sämre Antagligen
Bryssel Lite sämre När?
Gent Lite bättre Nej
Liverpool Ännu bättre Jo,då
Chester Ganska mycket bättre När!?
London Om möjligt ännu bättre Bara en tidsfråga
Berlin Besser Alltid värt ett återbesök
München Väldigt mycket bättre Jo
Diverse hålor i Bayern Vad man kunde vänta sig Nein!
Uppsala Stan har verkligen ryckt upp sig Nästa månad
Halmstad Klart bättre Bara HBK studsar tillbaka så
Norrköping Man vet vad man får Absolut
Karlstad Ungefär var man kunde vänta sig Nej, det får räcka så
Jönköping Reäl uppryckning har skett Bara J-södra studsar tillbaka så
Årets bästa öl: Mild aromas from havanna från Nacka, Lervig Barley wine Bourbon 13%, Rollberg Rauchbier, Money blend från American solera och Never Never Forever Forever 5,7% från The veil.
Årets värsta kommersiella brygder över 3,5%: Öring från Orsholms brygghus och Tönnebro från Bollnäs nya microbryggeri och Coppersmiths Saison.
Årets provning: den HÄR.
Årets matpris för ölställen: Flugwerk i Feldkirchen, Bayern.
Årets ölögonblick: Antagligen när vi satt på uteserveringen på bryggeripuben Scotts brewing i Oamaru i Nya zeeland. Solen strålade och det turkosa Stilla havet bredde ut sig framför oss medan folk här hemma antagligen skottade snö med ömmande ryggar.
Tidigare år: 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
Årets resmål: Auckland
Årets skithål: *Beijing. Motivering: Första gången jag sätter min fot i en diktatur. Det märktes inte minst på internetcensuren. Sjukt störande. Ölmässigt var det dock en glad överraskning.
Årets pub: Taphouse, München
Någonstans i nya zeeländsk obygd. |
Någonstans i Bayern |
Malmö Som väntat Nej
Lund Ungefär som väntat Ja
Köpenhamn Lite bättre Antagligen, så galet dyrt bara med DKR
Auckland Mycket bättre Japp
Hamilton Mycket sämre Verkligen inte
Beijing *Se nedan Tveksamt
Wellington Bättre Jo,då. Det är ''en bit'' att åka bara.
Christchurch Marginellt sämre Visst
Dunedin Klart sämre Antagligen
Bryssel Lite sämre När?
Gent Lite bättre Nej
Liverpool Ännu bättre Jo,då
Chester Ganska mycket bättre När!?
London Om möjligt ännu bättre Bara en tidsfråga
Berlin Besser Alltid värt ett återbesök
München Väldigt mycket bättre Jo
Diverse hålor i Bayern Vad man kunde vänta sig Nein!
Uppsala Stan har verkligen ryckt upp sig Nästa månad
Halmstad Klart bättre Bara HBK studsar tillbaka så
Norrköping Man vet vad man får Absolut
Karlstad Ungefär var man kunde vänta sig Nej, det får räcka så
Jönköping Reäl uppryckning har skett Bara J-södra studsar tillbaka så
Årets bästa öl: Mild aromas from havanna från Nacka, Lervig Barley wine Bourbon 13%, Rollberg Rauchbier, Money blend från American solera och Never Never Forever Forever 5,7% från The veil.
Årets värsta kommersiella brygder över 3,5%: Öring från Orsholms brygghus och Tönnebro från Bollnäs nya microbryggeri och Coppersmiths Saison.
Lund |
Årets provning: den HÄR.
Årets matpris för ölställen: Flugwerk i Feldkirchen, Bayern.
Årets ölögonblick: Antagligen när vi satt på uteserveringen på bryggeripuben Scotts brewing i Oamaru i Nya zeeland. Solen strålade och det turkosa Stilla havet bredde ut sig framför oss medan folk här hemma antagligen skottade snö med ömmande ryggar.
Tidigare år: 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
Årets resmål: Auckland
Årets skithål: *Beijing. Motivering: Första gången jag sätter min fot i en diktatur. Det märktes inte minst på internetcensuren. Sjukt störande. Ölmässigt var det dock en glad överraskning.
Årets pub: Taphouse, München
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)