Öl i Rågsved

Tog cykeln på tåget till Älvsjö denna soliga dag. Därifrån turfade jag ned till ''Drogsved'' och Pizzeria oasen där Tom och Johan mötte upp. En god pizza och en inte fullt lika god öl i form av Mariestads Dunkel från Spendrups fick agera lunch.

Vi rörde oss upp en våning till det legandariska Oasen där Hembryggarna hade sin höstölsträff. Temat för dagen var ''öl från år 2050'' och hur hembryggarna förutspådde vad som dricks om 35 år. Svängarna hade tagits ut och det var framför allt kul historier bakom ölen. Dock var det endast sexton öl med. Så kanske det var för drygt tio år sedan. Jag inbillar mig at hembryggning blir allt populärare, något som inte märktes här.

Folkets val

Guld: The totally original stout Jonathon Mckeever, Benjamin Tallmadge
Silver: Ascension IPA II, IPA Jonathon Mckeever, Benjamin Tallmadge
Brons: I scream, Modifierad öl Jonas Carlfjord, Eva Davidson

Storslam för de (för mig) okända amerikanerna.
Öl i Stockholms hedersomnämnande till Soylent grøn Ohristian Olsson, Arne Lärksäter, Roger Lärksäter och Lars Wåhlstrand och CBC XPA American pale ale Conny Larsson.

Efteråt drog vi till Katarina ölcafe som jag inte varit på tidigare. Några relativt lokala brygder intogs här, Gamla enskede Dubbel EPA, Södra maltfabrikens Ekologisk lager och Savant från Modernist. Det smakade bra.

Sista stoppet var på ytterligare ett hak jag inte besökt tidigare, Brewdog bar på Ringvägen, inte så långt från Katarina ölcafe. En hel drös öl fick vi i oss här. För min del Lizard bride från Brewdog, B.S. IPA från Sthlm brewing, Bro-dog från Cap, Brew by numbers 02|14, Hello, my name is Holy moose från Brewdog och slutligen Spectra trifecta från Founders. Det mesta smakade bra. Kul dag med grabbarna.

Öl i Jordbro

Jag vaknade hemma hos Elmik en lördag och gick ned till den lokala fyllpizzan för att hämta någon slags mat. Häpnadsväckande nog hade de bytt huvudleverantör som nu var Åbro istället för Carlsberg Sverige. Stället hade dessutom renoverats. Några exotiska öl fanns till och med. En Skotten hann jag med innan maten blev färdig.
Vi hade på fredagskvällen börjat plöja den gamla tvserien Taken, något som fortsatte på lördagförmiddagen.

Lite öl provades också.

IPA

Marble Earl grey 4 poäng
Kaapse Carrie 3 poäng
Oppigårds Indian tribute 3 poäng
Torpedo 3 poäng
Modus hoperandi 3 poäng
Ramses betty wang 1 poäng
Duggan Number 9 1 poäng
Muskoka Mad tom 0 poäng
Nääs 0 poäng

Min favorit-brygeripub levererar. Full pott för Manchesters stolthet.

Frun som inte är något större fan av IPA kom senare och vi träffades nere på ovan nämnda fyllpizza då hon också ville äta.
En Bron Pale ale fick det bli denna gång.

När vi väl fortsatte att titta på taken intogs en god bonusöl i form av Fuller’s Vintage ale 2015.

Nackamässan

Ingen rast och ingen ro. Efter jag kommit hem från Toronto och fått sova några timmar var det dags för ännu en upplaga av SBWF. Det blev dock bara en dag för mig detta år. Medan jag gick runt och minglade med alla mer eller mindre trevliga/roliga människor slank följande öl ned: First light golden ale från sydafrikanska Devil’s peak, från samma bryggeri Silvertree saison, Fourpure Session IPA, Källartrollet från Gotlands, Lilla ölfabriken (Malmö) Session-lakrits, Ginko’s pilsner från Åre bryggcompagni, Gaucho - golden ale från Öde i Bandhagen, Nausta Vete india pale ale, Svinninge bullet från Nils oscar, St eriks X1 hoppy lager, Midas golden pilsner från halländska Imperiebryggeriet, Southern pale ale från ekeröbryggeriet Nordic kiwi brewers, Danderyds Pale ale, Södra Blueberry, Joars skvattram från Hantverksbryggeriet, Ponto S.I.P.A. från Pizza port, Orange haze från Amundsen, Wermlands IPA och Boohai red ale från Crazy mountain.

I vanlig ordning avslutades kvällen på Akkurat på hemvägen där en Ruby doux från Skebo avslutade. Det smakade bra har jag för mig.

Öl i Ontario del XIV-I love this bar

Sista dagen gällde det att bli så ''fucked up'' som möjligt för att kunna slockna på planet. Ett låshäng på ''hostelbaren'' borde kunna ordna det. En hel drös öl intogs således i ett någolunda tempo. Corne du diable från Dieu du ciel, Lone pine IPA från Sawdust city, Hearts Collide från Rainhard som jag besökte ett par veckor innan. Grivoise de Noël från Le trou du diable, Refuge från Rainhard, 504 pale ale från Liberty village, New zealand red ale från Kilannan och Moralité från Dieu du ciel. Gott alltihop.
Detta är ett riktigt guldställe, bartendern lät mig bestämma musiken i baren (ingen metal tilläts, men ändå grymt).

För riktiga karlar

Det var smidigt och billigt att ta sig till flygplatsen. Bara att ta tunnelbanan till ändhållplatsen och sedan en buss, allt till priset av en vanlig polett.
Jag var ute i hyfsad tid och tog en Mad & noisy hops & bolts från Creemore springs. Antagligen deras bästa öl.

Vid gaten fanns även en bar där tre snabba från Molsoncoors hälldes ned. Rickards Dark, Rickards Red och Rickards White. Den ena värre än den andra.

Nästa stopp var Reykjavik där vädret nu var precis som man föreställer sig att det ska vara på Island, regn och galen blåst m a o. Paraplyet låg i det incheckade bagaget, det hade dock ändå inte hjälpt nämnbart då regnet kom från sidan istället för uppifrån som ju är brukligt.
Liksom på vägen till Toronto åkte jag in till centrum och turfade i åtskilliga timmar, något som gjorde att jag inte fick jetlag. Otroligt.
På Keflavik hann jag med någon enklare mat och två fruktöl från Ölgerðin Egill skallagrímsson, Sólbert Brómber och Sólbert Sítrus.
Sammanfattningsvis är jag nöjd med resan och glatt överraskad över standarden på ölen i Ontario. Trodde det skule bli segt att vara själv så länge (det var inte meningen från början), men det gick bra för det mesta. Förvånansvärt hur lite amerikansk öl man såg.

Öl i Ontario del XIII-Ännu en dag på Danforth

Denna öldag liksom den förra lämnade jag inte gatan. Satt i ''hotellbaren'' inmundigandes Broken hipster från Indie alehouse, Fireside ESB från Collingwood, Sour kraut lager från Neustadt springs, Pale ale från Black oak och Hops and robbers IPA från Double trouble. Väldigt blandad kvalite på de ölen.

Jane ringde och meddelande att hon hade slutat jobba för dagen och jag gick ut i regnet/blåsten. Vi sågs på Allen's där den godaste fläsk-kotletten undertecknad någonsin ätit intogs. Till den utmärkta maten den nordamerikanska/kanadensiska varianten Guinness Extra stout som ligger på 5%, Sleeman Clear 2.0, Sleeman Cream ale. Käket var klart bättre än ölen även om Guinnessen passade väldigt bra till.
Damen skulle upp och jobba dagen därpå så vi gick åt varsitt håll.

...och åt mitt håll låg ju bryggeripuben Louis cifer som hade besökts kvällen innan. Ett gäng öl blev det även här: Big rig Raspberry ginger, Red fox ale från de för mig okända MacKinnon brothers, American brown ale och Belgian wit som var deras egna.

En sista öl i baren på boendet fick avsluta denna dag på Danforth avenue. Le sang d'encre från Le trou du diable. Jag har för mig att det smakade bra.

Öl i Ontario del XII-Happy birthday to me

Det var mulet denna dag när bussen tillbaka till Toronto gick och när den var framme strilade regnet ned ganska ordentligt.
Jag fick ta tunnelbanan till Donland station i Greektown där mitt boende låg runt hörnet. Det var inte vilket boende som helst utan The only cafe som förutom en bar med ett par hundra ölsorter även har ett cafe och ett vandrarhem på övervåningen. Ett riktigt guldställe skulle det visa sig. Det var inte riktigt tid för incheckning så jag tog en god suröl i baren i form av Swamp fly från det för mig okända ontariobryggeriet Northwinds.

Det var inte så många dagar kvar på min vistelse så det hade blivit dags att handla öl att ta med hem. Ontario likt Sverige har ett nätverk av monopolbutiker kallade LCBO. Stans bästa (som väl får sägas vara motsvarande den på Norrlandsgatan) låg inte direkt runt knuten, men det gjorde inte så mycket då jag hade fixat skjuts av Jane (som jag träffat veckan innan) som kom och hämtade mig. $123 stannade ölnotan på. Som tur var tillåter Iceland air två incheckade väskor utan extra avgift.
Efter att Jane lämnat mig vid The only cafe med min tunga last (självklart fanns det ingen hiss) och att den släpats upp till rummet åkte hon hem och lämnade bilen, åkte kommunalt tillbaka och vi sågs i baren där jag tog två goda lokala öl i form av Rabbit of caerbannog och Fallen idol. Båda från Indie alehouse på andra sidan stan.

Vi drog oss mot centrum längst med Danforth avenue och gled i på ett kinahak där middag intogs. Ingen höjdarmat, men det fick duga. Inte långt därifrån ligger den stora bryggeripuben Louis cifer där Dark horse lager från Thornbury, Original sin blonde ale och Irish dry stout intogs.

Vi skiljdes åt och jag avslutade kvällen på livliga The only cafe där en Skyfall från Indie alehouse fick bli dagens sista brygd.

Öl i Ontario del XI-Niagarafallen

Denna dag begav jag mig med buss söderut de nitton milen till gräns-staden Niagara falls där en massa kasinon och turister kantar gatorna. Soligt och varmt var det i vanlig ordning. Boendet låg väldigt nära buss-stationen så det var bara att kasta av väskan och bege sig till fots till den stora turistiga bryggeripuben Niagara brewing company. Den trevliga personalen Servarade följande öl medan en trubadur underhöll på uteserveringen: Premium lager; ljus, bubblig och helt harmlös. Cream ale; bärnstensfärgad, ofiltrerad, frisk, lite söt men inte för mycket. Någon godiston står också att finna. Kanske bästa cream ale jag druckit. Amber eh!; ljus för stilen och ganska lättdrucken. Battle field brown; stiltypisk färg. Rätt söt maltig arom. Maltig med brända och kaffetoner. Oktober faust från Brimstone; bärnstensfrgad. Brödig med brända toner. Hyfsat balanserad, 4,5%.

Jim Carrey ser du väl?

Tvärs över gatan ligger Movieland waxmuseum. Inte samms sak som Madame tussauds som vi tidigare besökt i 'Vegas och Amsterdam. Detta var desto billigare att gå in på, men figurerna var bedrövliga. Som tur var stod det namnskyltar bredvid dem...
Jag fick nog och gick ned till själva vattenfallen inte långt därifrån. Riktigt mäktigt faktiskt. Horder av turister denna soliga söndag.
Det fick bli en promenad tillbaka till boendet för några timmars vila.
När mörkret fallit över den lilla staden begav jag mig ut till bryggeripuben Taps där Belgian wit, Red cream ale, Niagara's best blonde ale och Mr. huff persuasion pilsner intogs. Inga vidare öl, men deras musslor rekommenderas. En trubadur med stor förkärlek till Tom Petty förgyllde tillvaron.

Mån''förmörkelse''

Ett sista ölstopp på hemvägen på den nästan tomma baren Old crow där en Hard luck lager från torontobryggeriet Great lakes avslutade kvällen.

Öl i Ontario del X-Bar-runda courtesy of Spearhead

Soligt i vanlig ordning när jag för tredje gången tog mig ned till Wvrst där ett par öl intogs i baren. Nämligen Top hat ale från Snowman, luktar typ maltigt. Tror det ska föreställa glutenfri (hirs) bitter. Hemskt sträv och obehaglig. Väldigt bränd. Riktigt nasty.
Albert 3; väldigt ljus och klar. Tydliga belgotoner och tydlig beska. Den var ok.
Det fick räcka som första halvlek och jag åkte ''hem'' och vilade upp mig.

Batterierna hade laddats upp ordentligt inför kvällen. Sista evenemanget på Toronto beer week för min del. Det lokala fantombryggeriet Spearhead anordnade en krogrunda på ställen som har deras öl på fat.
Ett gäng på cirka sexton pers samlades i stadsdelen Palmerston på trevliga Victory cafes soliga uteservering där middag intogs. Till maten några öl, nämligen 10w30 från Neustadt, Hawaiian style pale ale och Sam roberts band session ale båda från Spearhead.

Nästa stopp var den lilla, mörka och väl insuttna puben The cloak and dagger. Där satte vi oss på innergården där det bjöds på något grillat. En Rhine stone cowboy kölsch från calgarybryggeriet Big rock fick räcka för mig. Mycket ljus, även mycket kolsyra. Svamp både i smak och arom. Inte gott.

Därefter vinkades en massa taxibilar in på gatan utanför och det bjöds på en resa till den stora baren Dukes refresher. Ett par öl intogs där, Paradox dark light ale från Big rock och Moroccan brown ale från Spearhead.

På sista stoppet Stout som jag besökt ett par gånger tidigare bjöds det på ännu mer mat. Vi var kvar där tills de stängde. Även här fanns en innergård som vi tillbringade lite tid på. De öl som avslutade denna kväll var Louis cifer ESB, Spearhead Belgian stout och Mill street Lemon tea beer. Skönt att ha gångavstånd ''hem'' efter denna roliga kväll. Stort tack till alla inblandade (som om de skulle kunna svenska).

Öl i Ontario del IX-La fièvre du hockey

Det går bra nu Mongoliet!

Det var länge sedan mitt hockeyintresse hade sina glansdagar, men ett besök på Hockey hall of fame i Toronto mäktade jag dock med denna förmiddag. Helt klart bättre än väntat och ett besök kan rekommenderas.
Efteråt intogs någon form av grekisk lunch i en foodcourt i samma hus som Hall of fame. Inte specielt gott.
Åkte tillbaka till hotellet och vilade upp mig lite innan kvällen.
...som inleddes på Bqm ossington där en god Canuck pale ale från det lokala Great lakes gjorde en kycklingburgare sällskap.

 

Modoröv

Anledningen till besöket i den här delen av stan var bryggeripuben Bellwoods dit jag kom i ''grevens tid''. Inte lång tid efter min ankomst var kön för att komma in rätt lång ut på trottoaren. Dock inte mycket till trängsel där inne. Det finns även en uteservering med tak.
Jag satte mig i baren och drack följande goda öl: Wizard wolf session ale; ganska ljus och disig. Blygsamt maltig arom. Lättdrucken och välhumlad. Paper tiger #1; ljus med mycket kolsyra. Ren och ganska lätt lager. Lite brödig och välbalanserad. Farmhouse Classic; inte så kryddig som öl i denna stil brukar vara, men god ändå. Bra balans. Ett par gästöl blev det också, Saison du tracteur från Le trou du diable; luktar som det brukar göra i brygghus. Diffus belgisk smak och mycket kolsyra. Sweet n sowr från Oast house; ljus med lite fruktig arom. Träig och väldigt syrlig, men på ett helt annat sätt än tex en berliner weisse. Mycket kolsyra, len eftersmak.

Jag begav mig hemåt, men gjorde ett depåstopp på den galet stora (fyra våningar?) bryggeripuben 3 brasseurs/The 3 brewers som låg på gångavstånd från hotellet. Tyvärr var ölen inte i närheten så goda som Bellwoods. De var i alla fall: Blonde; ljus och filtrerad (antar jag). För söt och fenolisk. Usch. Dagens värsta helt klart. IPA; underlig arom. Obalanserad. Behöver mer smakhumle (eller mindre bittergiva). Ändå antagligen deras bästa. Lite spritig trots blygsamma 6%.
Köpte med en pizza på hemvägen för att rensa ur smaken från deras öl. God natt.

Öl i Ontario del VIII-segeröl

Dags för ytterligare ett besök på Wvrst som besökts veckan innan. Alla öl som fanns på festivalen då fanns fortfarande kvar. Det fanns även bra wifi där så man kunde se gamla hederliga Allsvenskan och fira tre poäng med följande öl: Sinister minister från Brimstone, Black willow från Old flame, Rabbit’s foot IPA från Outspoken, Grandstand från Left field och Liquid swords IPA från Manantler. Mest välhumlade brygder, mer ''hit-'n-miss'' på dessa öl än de jag drack vid mitt första besök där. Halvtidsvila följde.

Kvällen tillbringades helt och hållet på den välfyllda och centralt belägna baren Bar hop. Åt på vägen dit så fokuset var helt inställt på alla deras fatöl. Chill winston grisette från det lokala Great lakes; ''style: grisette''. Jag trodde det var ett franskt bryggeri, men tydligen är det kanadensiska för saison. Ljus och disig. Fenoliska toner drar ned helhetsintrycket som för många andra öl i samma stil. Viss kryddighet finns dock som sig bör. Blak katt från County durham; snyggt guinessliknande öl som till att börja med mest smakar kaffe (lite för mycket för min smak), men blir mer maltig och bättre balanserad när den värms upp. Durham ESB; rubinfärgat öl som smakar blandsaft. Lite för söt och obalanserad. Det är nog en svår stil att brygga skulle jag tro. Slutligen Starke från Amsterdam; gyllene och filtrerad (antagligen), smakar dock mer och bättre än vanlig fulöl. Friskare på något sätt. Citrus i arom och smak med vissa majstoner.
Ok öl över lag denna kväll. Denna dag dracks bara ontarioöl.

Öl i Ontario del VII-Bryggerivisning och ostevenemang

Ännu en solig dag då jag begav mig till bryggeriet Steam whistle för en underhållande visning. Guiden slet av flaskor direkt från flasklinan som vi fick att dricka (direkt ur flaskan som djur). Garanterat det färskaste öl man drucket om man inte räknar grönöl/hembrygd. Cool grej i alla fall. Inte så märkvärdig öl (de gör bara en sort), men kul bryggerivisning. En ofiltrerad version av ölet fanns att smaka efteråt. Det smakade betydligt mer/bättre. Gick därefter på det största foodcourt jag sett och åt väldigt god soppa i närheten av bryggeriet. Åkte därefter hem och vilade upp mig inför den tunga kvällen.

Det hade blivit dags att röra på sig. Ett öl och ost-evenemang stod på schemat. Bara att ta spårvagnen till Beer bistro där några representanter från det lokala fantombryggeriet Shillow svarade på frågor och minglade med oss gäster. Själva eventet ägde rum på uteserveringen och i ett anslutande rum. Uteservering och sol låter ju inte fel, men stället är omgivet av skyskrapor så skuggan är kompakt. Även David, Shauna och Kole som jag träffat på tidigare var här. $20 var priset för detta evenemang, då fick man fem ölpoletter (de verkade inte ha något samband och jag fick fem poletter två gånger av olika medarbetare) och all ost man kunde äta. Shillow har egentligen bara två öl, men här fick vi även smaka några experimentbrygder. Bandwagon Raspberry pale ale var helt klart min favorit. Knowledge is porter och Beer snob belgian rye var väl inga höjdare.
Efteråt fortsatte jag och David i baren med följande mer eller mindre goda brygder: St. ambroise Oatmeal stout; svart som synden med ett vackert gräddigt skum. Metallisk och ''omaltig'' för stilen. Black oak Nut brown; Trevlig maltig arom, brun som namnet antyder. Ren och balanserad.  En nyans av rök och cigarr. Sweetgrass Golden ale; underlig arom. Halmgul. Smakar konstigt  med. Citrus, mest grapefrukt, något brödig. Hyfsat balanserad. Vet inte vad jag ska tycka om den här. Naughty neighbour från Nickel brook; smakar mer än 38 IBU. Bra balans dock. Michigan awesome hatter från New holland; luktar halstablett. Rubin/brunröd. Antagligen lite trött. Solstice d’eté aux Framboises från Dieu du ciel; ser ut som ett glas saft. Nyplockade hallon i aromen. Mycket syra, men inte så mycket lacto som andra berliner weisses ofta har. Jordiga toner och väldigt mycket vildhallon i smaken. Otroligt ''tart''. Hela 5,9%. Bästa öl jag druckit i denna stil. L'ours från Le trou du diable var syrlig och god och Head stock india pale ale från Nickel brook. En mycket trevlig kväll. Nattbuss ''hem''. Gäsp.

Öl i Ontario del VI-Get well you irish stout

Solen strålade även denna dag så det var solglas och kortbyxor på återigen. För en gångs skull behövde man inte åka något utan det var gångavstånd till schysta Stout irish pub. Den trevlige bartendern serverade Auburn ale från Camerons; maltig med något fruktiga toner, men mest malt. Smaskens! St-ambroise Apricot wheat ale; söt och fruktig arom. Smakar likadant utan överraskningar. Lite persika finns där också. Stout’s own baby blonde från det lokala Great lakes brewing; ljus och lättdrucken med toner av kanel. Från samma bryggeri Audrey hopburn; ljuvlig arom. Bärnstensfärgad humlebomb med belgotoner. Obalanserad men god ändå. Goda öl över lag.
Jag vandrade så smått hemåt i den gassande eftermiddags-solen och fick med mig en påse poutinechips från något snabbköp som intogs på hotellrummet. Väldigt goda. Bättre än själva maträtten poutine faktiskt.
Detta var en av resans få halvtidsvilor. Mycket upp-piggande.

Som vanligt tog jag spårvagnen västerut för kvälls/nattskiftet, denna gång till Dundas street. Åt något mexikanskt på The garrison. Det var nästan ok.
Huvudmålet för denna tripp var sunkhaket Get well. En ganska mörk bar i gatuplan med ett gäng gamla arkadspel och till min förtjusning även ett par flipperspel. Det blev ett par vändor på dem och följande öl innan det var dags att bege sig av hemåt. Nämligen Stratford Pilsner, Nickel brook Uber berliner weisse, Country bumpkin från Oast house, Couch surfer från Indie alehouse, Silversmith Black lager, den fruktansvärda Old style pilsner från Molson, Mellifera från Le trou du diable, Mojo Citra rhubarb wheat (blev bjuden på den för de ville ha ''kunder/gäster som mig''), Charcoal porter från Innocente, och från samma bryggeri Conscience. Över lag bra grejor. Typ en pizzeria finns längst bak i lokalen. Helt ok slices har jag för mig.

Öl i Ontario del V-Missad visning

Solen strålade som vanligt när jag tog spårvagnen till College street. Inledde med en ''tallrik'' av nationalrätten poutine på ett gatukök. Målet för utflykten var en bar vid namn Emmet ray, men de uppgifter undertecknad hade om deras öpperttider hade inte så mycket med verkligheten att göra. Försökte istället med bryggeripuben Habits/Folly. Dörren var öppen men inte själva stället... inte heller Burdock som hade besökts kvällen innan eller Bellwoods. Till slut kom jag fram till Bier markt på King street som var öppet. En stor källarpub med en massa öl och tysk mat. Ingen mat för mig denna gång, men väl MacLean's Farmhouse blonde ale och Audible ale från Redhook (en av mycket få amerikanska öl som intogs under denna resa). Inga höjdare.

Jag hade en tid att passa denna dag. Tyvärr hade man tagit fel på en timme och därmed blev det ingen visning på Mill street brewery för min del.
Bara att slå sig ned i baren och börja rensa med andra ord. Till den goda maten (cesarsallad antagligen) Don valley bench, Cobblestone stout, Stock ale, Nightmare on Mill street pumpkin, Belgian wit, Oktoberfest och 100th Meridian. Medelbetyget får väl bli ''helt ok''. En glad överraskning. Bryggeriet har för övrigt sedan mitt besök likt många andra bryggerier blivit uppköpta av AB inbev eller vad de heter just nu.
Roligare än så blev det inte denna dag. Bara att ta bussen hem och lägga sig.

Öl i Ontario del IV-Rundvandring och hembryggarspektakel

En senare start på den här öldagen än vanligt då guidad stadsvandring i stadsdelen The junction stod på programmet. Något jag vanligtvis inte brukar gå på, men den här skulle inkludera två bryggerier som man inte hade kommit till annars.
Det skulle visa sig att jag var den ende som hade skrivit upp sig vilket innebar mer fokus på dessa bryggerier och mindre på annat. Bra av guiden att var flexibel.
Första stoppet var således Junction Craft brewing där Tracklayers ''kolsch'' och Local option lager förgyllde tillvaron. Bra musik på det här ställe där en vinylspelare spelade gammalt fint vax. Mer som ett garage än en pub, men jag gillade det. Fokus främst på tyska öltyper och det gjorde de bra.

Ungefär en och en halv kilometer därifrån var nästa ölstopp på Rainhard brewing, även det mer garage än pub. Men vad gjorde det när ölen smakade så pass bra som de gjorde. Setting sun och Armed n citra fick jag i mig där.

Guiden ''släppte av mig'' vid Junction craft då det fanns tid och plats för ytterligare en brygd, Bavarian festbier.

Det hade blivit dags för ett hembrygdsevenemang som liksom stadsvandringen var del av Toronto beer week. Det skulle äga rum på den närbelägna  bryggeripuben Indie ale house... trodde jag.
Tydligen var det där de har sitt pilotbryggeri... i en annan del av denna stora stad. Som tur var räckte det med att ta en buss i uppskattningsvis tio minuter för att komma dit.
I denna lagerlokal hade man alltså bryggt 24 brygder ihop med (lokala?) hembryggare.
Jag träffade Karen från dagen innan och det trevliga paret bakom bloggen Toronto booze hound.
Följande mer eller mindre goda brygder intogs: S.O.S., The derby, Ocean beach,Vamoose, Northern dancer, Monroe crescent, Summer rose. Verkligen hög klass på dessa brygder. Det hjälpte nog att hembryggarna hade brygt på ett ''riktigt'' bryggeri med en professionell bryggare skulle jag tro.

Jag gick därefter ned till bryggeripuben Burdock för att avsluta denna långa dag. Ölen var överraskande bra även där. För min del Peach & apricot berliner, Summer stout och american wheat beer. Ett liveband underhöll, men det var i ett annat rum än baren och det kostade inget att komma in för det.
Spårvagn ''hem''. zzzzz...

Öl i Ontario del III-Våga vägra Zwanze

Planen denna Zwanze day var att hänga på låset på Barvolo och på så vis få en plats. Det var lättare sagt än gjort. Istället för att öppna 12 var det 15 som gällde. Folk stod redan dock i kö utanför när jag kom dit strax innan 12slaget. Man var tvungen att boka själva Zwanzeölet innan för $28 (!). För det fick man uppskattningsvis 1-2 dl och ett cantillonglas. Inget undertecknad nappade på, men för mig var grejen att det var ett surölsevenemang samtidigt.
Jag pallade dock inte att stå i kö i några timmar utan öl. Gick istället till bryggeripuben The 3 brewers på samma gata. Del av en kedja som vi besökte i Lille för många år sedan. Jättestort ställe med minst tre våningar. Två öl hann man med. White; ganska mörk för stilen. Även om det helt klart är en wit finns toner av hefeweizen tyvärr. Brown (ale?); väldigt bränd och obalanserad. Den var bara ''för mycket''.

Tillbaka till Barvolo så där kön hade växt till sig ytterligare. Träffade Karen från dagen innan och Ferris från Rate beer i kön. Cirka 40 minuter tog det att ta sig in. Väl inne insåg man hur litet stället var, hur lång kön till baren var, att man skulle köpa poletter för att få öl och hur galet trångt det var.
Jag kanske älskar öl, men inte lika mycket som jag hatar trängsel och att köa. Stack ut och inte många steg ut på gatan öppnade sig skyarna reält. Hade dock paraply men det blåste sönder ganska omgående.
Jag sökte skydd på en asiatisk restaurang av något slag där en Alexander keiths IPA från nova scotiabryggeriet Oland gjorde den galet starka maten sällskap. Ljus som fulöl. Luktar äppeljuice. Alltför tam för att kallas IPA tycker jag. Ganska mycket äppeljuice över smaken med.

Nästa stopp var baren/kvarterskrogen Spirits på en bakgata inte långt därifrån. En hel drös exotiska brygder fanns att inta här, vilket jag gjorde.
Pompous ass från det lokala Great lakes; mörkt bärnstensfärgad. Välbalanserad med toner av läsk(?!). Underligt, men helt ok.
Stationmaster’s stout från Junction craft; Väldigt maltig, något kryddig med toner av senap. Tung för att vara en mellis.
Lug tread ale från Beaus; ser ut som vilken fulöl som helst (inte så konstigt då det är en kölsch). Fruktyoghurt i aromen, alldeles för söt, som saft. Illa.
Creemore springs Premium lager; egentligen inget speciellt eller heller för den delen felsmaker, men efter ölen innan smakar det riktigt bra.
Tankhouse ale från Mill street; bärnstensfärgad trevlig APA. Snäll, men ändå bra.
Conductors ale från Junction craft; ''brändaktig'' arom. Smakar bränt knäckebröd som Hedin skulle sagt. Antar att karamellmalt har något med saken att göra. Viss sötma finns också.
Eephus oatmeal brown ale från Left field; som Coca-cola i färgen. Maltig arom och smak med chokladtoner. God.

På hem vägen gick jag förbi Bar volo för att se om det lugnat ned sig. Det hade det.
Nu kunde man i lugn och ro avnjuta två utmärkta suröl från Quebec. Exorciste aux mûres från Dieu du ciel, Oude blanche Cerises från Le trou du diable och slutligen Dunham Berliner mango weiss. Pizza intogs  på hemvägen och bidrog antagligen att jag gick upp sju kilo på denna resa.

Öl i Ontario del II-Two festivals, one liver

Dagen innan var en skaplig uppvärmning inför resans egentliga syfte, Toronto beer week.
Denna dag stod två festivaler på schemat den första på Wvrst i centrum som har korvar som sin specialitet. Detta hak ligger en trappa upp och man kan sitta och titta ut över gatan nedanför genom de stora fönstren. Väldigt likt Rosamundes som finns på olika platser i USA som jag nog tycket är strået vassare vad det gällde korvarna.
Temat för festivalen var nya Ontariobrygerier. Tror inte jag hade hört talas om ett enda av dem. Bärsen som provades under denna första sittning var: Black willow från Old flame, Cocoa woman från Blood brothers, Telephonique från Silversmith, Old tomorrow Canadian pale ale, Common loon trån Bobcaygeon, Windward belgian wheat Stone City ales, Tropic thunder från Brothers, Harbinger APA från Descendants.
Över lag överraskande hög nivå på ölen med tanke på att det bara var helt färska bryggerier.

Efter det besöket blev det en sällsynt bussresa till nästa festival på källarbaren C'est what? Annars var det mest spårvagn och tunnelbana som gällde under vistelsen i Kanadas största stad. Tror det var gratis entre där också. Snorbilliga smakprov. $1 styck och då skall till-läggas att kanadadollarn har sett sina bästa dagar. Bara ontarioöl här med, men konstigt nog lite sämre över lag än på Wvrst. Ölen som konsumerades här var: Joan’s Dark Secret 4% från Neustadt springs, Durham Fresh hops, Clifford APA, Limp puppet 3,8% från torontobryggeriet Great lakes, Armed n citra från Rainhard, Innicente Root beer porter (WTF?), Great Lakes Citraddiction, De sista fem ölen var krogens egna, men bryggs på County durham; Coffee porter 5,8%, Steve’s dreaded chocolate ale 5,6%, Mother puckers ginger wheat 5,3%, Caraway rye 5,4% och Homegrown hemp ale 4,5%. Träffade Karen här som även hon var ganska aktiv under beer week. Sammanfattningsvis två bra evenemang. Synd att båda var på samma dag bara. Inga sömnproblem efter den tunga dagen.

Öl i Ontario del I-Sol och öl

Solen gassade på rätt friskt denna dag. 29 grader är inget man är bortskämd med i september här hemma.
Jag letade upp den relativt nyresta Börje Salming-statyn som står invid Air canada centre varefter jag gick ned till vattnet där den jättestora och något turistiga bryggeripuben Amsterdam brewhouse är belägen. En visning var inbokad men jag var på plats i god tid för att hinna gå igenom brygderna i förväg i utomhusbaren.
Först 416 Local lager; halmgul och sprudlande. Der är väl en sån här dag ljus lager ska drickas. Nja, inte helt hemsk.
Sweetwater Squeeze blood orange radler; ser ut som en blandning av apelsinjuice och apelsinsaft. Luktar som en berliner weisse. Smaken är lite åt det hållet med, men det är absolut en (imperial) radler. Mycket kolsyra. Lite besviken på att den var så stiltypisk. Ändå antagligen den bästa radler jag druckit.
Natural Blonde lager; ljus, lättdrucken och ren. Väldigt snäll, bara att hälla ned.
Downtown brown; en väldigt maltig rubinfärgad brygd med fint skum.
Cruiser all day pale ale; ser ut som vilken fulöl som helst. Grapefruktaktig humlearom. Mycket citrus och barr i smaken. Uppfriskande. Inte illa.
Big wheel; även denna bärnstensfärgade amber ale var väldigt stiltypisk. Brittisk så det förslår.
18 hands; något grumlig och ljus. Doftar belgisk jäst och fruktyoghurt. Mycket belgiska toner, fruktig.
Visningen var ingen av de bättre jag varit på. Ölen var helt ok över lag. Galet att en så pass stor och turistig bryggeripub inte har wifi.

Jag gick vidare i eftermiddags-solen och åt vingar på något snabbmats-ställe innan jag satte mig i baren på Beer bistro. Side launch Dark lager; arom av tvättmedel. Stiltypisk färg. Helt ok, men lite tråkig kanske.
Uber från Nickel brook; berlinerweisse som är stiltypisk  på alla sätt och vis med toner av äppeljuice.
Sass on the side från Shillow; mörk för stilen (brown ale) med parfym frukt och malt i aromen. Söt och något metallisk med toner av blandsaft och malt, men ändå bra balans.
Square nail pale ale; bärnstensfärgad obalanserad öl som behöver mer smakhumle.
slutligen Mill street Coffee porter, Saint of circumstance från Collective arts, från samma bryggeri Rhyme and reason, det fantastiska surölet L’ours från Le trou du diable, Le cheval blanc från Brasseurs rj.
Träffade den trevlige lokale ölnörden David på detta hak och delade lite öl med honom. God mat på detta ställe.

Öl i tre länder på en dag

(Nej, det är inte ett gästinlägg av Gyllenbock)
Som vanligt dags att lämna landet när hösten kommer smygande. Och som vanligt var man tvungen att ta sig till Arlanda först.
Denna flygplats är inte den ölöken den har varit. Mest tack vare baren vid gate 1 på Terminal 5.
Tre relativt snabba öl intogs där; Eriksberg Pärlan från Carlsberg Sverige, Avenyn Ale och från samma bryggeri High five!

 

En väldigt inzoomad isländsk flagga.

Tror jag lyckades slumra till lite på planet till Reykjavik.
Precis som sist vi var på Island var vädret så bra som det kunde med tanke på det geografiska läget.
Jag hade ganska många timmar till nästa flyg skulle gå så det fick bli en t-o-r-tripp till stan med flygbussen.

Turfade runt i den isländska huvudstaden och stannade till på ett ställe och åt något underligt men gott. Till maten en lättöl, eller pilsner som de säger på Island. Egils Pilsner. Kanske inbillning, men jag tyckte det smakade ännu värre än vad (ful-) lättöl brukar göra här hemma.

Jag fick syn på Frederiksen ale house där några öl släckte min törst. Crabbie’s Strawberry & lime ginger beer (kände mig väldigt manlig när jag beställde den), Icelandic toasted porter från Einstök och Viking Lager. Mer än så fanns det inte tid för.

Väl tillbaka på flygplatsen dracks det ännu bättre öl i form av två svarta fatöl från Borg brugghus, Myrkvi nr. 13 och Garún Icelandic (imperial) stout Nr. 19. Det var vad man hann med innan nästa flight.

Lyckades få lite sömn även på detta plan innan det landade i Toronto.
Jag tog vad som väl får beskrivas som en motsvarighet till Arlanda Express in till centrum där tunnelbanan togs till hotellet.

Incheckad och upp-packad var jag inte särskillt trött konstigt nog. Klockan var inte heller särskillt mycket så jag gick till det närbelägna och utmärkta Stout irish pub. Efter en King Pilsner från Thornbury gjorde tröttheten sig påmind och jag gick hemmåt men slank in på The irv på vägen för en avslutande Side launch Pale ale. Det satt fint. Inte fel att gå och lägga sig därefter.

Öl i Falkenberg

Dags för ännu en bortaresa. För första gången på åtta år för min del organiserat. Jag och Tom bordade bussen ganska tidigt denna morgon, och så var den rullande festen som supporterbussar ofta är på väg söderut. En del exotiska brygder hade vi givetvis med oss att avnjuta på bussen, nämligen: Muren från Barlingbo, Quadraceratops från Brooklyn och Great white från Gotlands. ''Sådär'' får väl bli det samlade omdömet om de ölen.

En paus togs vid det stora köpcentrat A6 i Jönköping. Där smet ett antal av resenärerna in på bolaget för att bunkra upp lite inför resten av dagen.
Färden fortsatte och följande brygder intogs: Nolltresex från det för mig oprovade Jönköpings bryggeri, Barn owl Imperial brown ale från Alameda och Austmann Sjokolade & kirsebærporter. Bra öl över lag.

Väl framme i Falkenberg var det tänkt att vi skulle inhandla lite bärs från Folkared på bolaget. De stängde dock redan 14:00 så då slapp man släpa på dem.
Istället lokaliserades en exotisk öl på en pizzeria, Ichnusa från Heineken Italia. Riktigt blask, men den slank ned den med.

Matchen var ett riktigt målkalas där de flesta bollarna hamnade i rätt nät. Stämningen i bussen hem var verkligen på topp och segern firades med Ashtray heart från Evil twin. Riktigt gott. Stort tack till Dickson Etuhu. Utan honom hade det nog inte blivit fullt lika festligt.

Öl i Ulvsunda

Främjarna hade ställt till med oktoberfest i sin föreningslokal i västerort. Vi hade aldrig varit med förr, men där fanns allt jag kunde önska mig av en dylik tillställning, korvar, trevliga gäster, surkål och mer eller mindre exotisk öl. De goda ölen här var Andechser Spezial Hell, Andechser Doppelbock, Tropic sneeze från Brewski, Sigtuna Christmas Lager och Rådanäs Porter. Jag kan rekommendera ett besök nästa år.

Ett ölstopp till skulle det bli denna dag, nämligen på vår firmafest. Det mest exotiska som bjöds här var alkoholfri Estrella. Antagligen bäst så då man skulle jobba dagen efter.

Den oändliga provningen del XV-Bra skit

Provningen som aldrig verkar ta slut fortsatte i fredags med följande flighter:

Saison

Belgoo Saisonneke        14 poäng
Nómada Tundra        11 poäng
Eem Dark            9  poäng
Lion à plume Métisse        7  poäng
Brooklyn 1/2ale        7  poäng

Värt att notera är att vinnarölet är ett mellanöl. Inte illa av La binchoise.

Suröl

Rodenbach Vintage'12    11 poäng
Emelisse WLAB#2        10 poäng
Struise Ypres'10        5  poäng
Tempel Gehenna        4  poäng

Gammal är äldst.

Stout

Crazy mountain Snowcat        15 poäng
Butchers CBS            11 poäng
Mikkeller BGBBAT            10 poäng
Squawk Bean Brothers Espresso    9  poäng
Kongebryg IV            5  poäng

Burkölet från Colorado överraskade och tog panelen med storm. Skönt att man har en burk kvar... fast personligen gillade jag nog Mikkellers tequilafatlagrade brygd bättre.

Rököl

MacFannybaw            16 poäng
Snab Roock            13  poäng
Caldera Urbock            11 poäng
Alaskan Smoked porter'12        10 poäng
De molen Bloed, zweet & tranen        0  poäng

Det fantastiska vinnarölet från kentuckybryggeriet Against the grain.

Quadrupel

Préaris        17 poäng
Kolding Jonas 1    11 poäng
St.bernardus 12    10 poäng
Epe Rein        9  poäng
Struise XXXX    7  poäng

Vinnarölet från det för mig okända Vliegende paard var nog ett av de bästa ölen i denna stil som kommit i min väg.

Öl i Gävle

Förra veckan var det dags för årets tredje, men inte sista bortaresa. Siktet var inställt på Gävle när vi fem grabbar (läs gubbjävlar) i våra värsta år trängde in oss i Stefans Cheva. Exotisk bärs fanns naturligtvis i bagaget. På vägen upp en välsmakande Texas ranger från Mikkeller. En rivstart med andra ord.

Vi stannade på en badplats där det grillades och badades, och till den goda maten ett par goda öl. IPAn Carrie från Kaapse, Marky Ramone’s hoppy pilsner från Lervig.

Ytterligare en god brygd i bilen till nya Gavlevallen var Slottskällans Rökporter. Matchen slutade inte helt rättvist 1-2, men desto gladare var vi.

Ett par bra segeröl i bilen fanns att tillgå i form av franska Cuvée d'oscar från Craig allan och supergrumliga Bæver double white IPA från Ægir/Beavertown.
En mycket kul dag då vi till och med hade tur med vädret.
Inga sura miner på...

Främjarpicknick

Dags för Främjarnas årliga picknick i Tanto. Vi hade aldrig varit på den tidigare så det var hög tid. Galet trevligt med roliga någolunda likasinnade ölentusiaster. Det bjöds friskt på allt möjligt tvärs över borden. Jag fick bla i mig ett par goda öl i form av Stone Imperial Russian stout och Fathom IPL från Ballast point.
Tack till alla deltagare för en mycket kul eftermiddag.

Där efter ett improviserat besök på OT för en VitsIPpA från Nynäs. Det var väl en witIPA antar jag. Gott och välhumlat var det i alla fall.
Slutligen ett glas Moose juice från Skebo; ljus med vackert skum (för en real ale). Underlig beska, smakar ''kemiskt''. Antagligen Skebos värsta hittills.

Den oändliga provningen del XIV-En himla massa öl

Trevlig, men blytung provning. Det blev lite manfall på slutet.

Belgisk ale

De ranke Père noël            12 poäng
Van ecke Hommelbier        11 poäng
Lost abbey Saints devotion (brettad)    11 poäng
Monks Orange ale            9  poäng
Maenhout Hoppa hontas        9  poäng
Viven Blond            8  poäng

Bra öl som avnjöts i solen

S/V/H

Mikkeller Texas ranger        20 poäng
Mont-blanc Triple epices        17 poäng
Against the grain/Stillwater Tall tale    16 poäng
Ramses Notenkraker            16 poäng
Stallhagen Dark Honey        11 poäng
Stallhagen Honungsöl        9  poäng

Ålands stolthet fast förankrat i botten.

Imperial porter

Ægir Lynchburg natt'11        12 poäng
Mikkeller FTVT'12            10 poäng
Põhjala Öö            10 poäng
Wisby Oaked porter            8  poäng
To øl Black ball            6  poäng
All in brewing/Lervig        6  poäng   
Qvänum Ekfatslagrad porter Aquavit    6  poäng
Babeleir                2  poäng

Ægir var lika bra som jag minns den. Fantastisk.

Imperial stout

Stone Russian        13 poäng
Avery UJS            12 poäng
Fiftyfifty Eclipse HWR    11 poäng
Korenaar Sans pardon    9  poäng
Wild beer Wildebeest        9  poäng
Emelisse White label        9  poäng
The kernel IBSL 1856        6  poäng
Stone Chai            4  poäng
Loverbeer Papëssa        4  poäng
Thumbs up Declaration of war    3  poäng

Bra grejor som antagligen gjort sig bättre om ett halvår.

Den oändliga provningen del XIII-Man får inte vad man betalar för

Ännu en provning där vi var ute efter att hitta det perfekta sommarölet... eller? Ingen fullpoängare hittades, men dock en del bra öl.

Baltic porter

Gänstaller/Närke/De molen B&HMSB    4 poäng
Bronkhorster Nightporter        2 poäng
Stallhagen            2 poäng

Helt ok öl i denna mörka lagerkategori.

Barley wine

Sierra nevada Bigfoot            5 poäng
Clownshoes Crunkle sam        5 poäng
Brooklyn Monster            4 poäng
De prael Mary            4 poäng
Hantverksbryggeriet Baronen        3 poäng
Beer valley HTA            3 poäng
Ducato L’ultima Luna'10        2 poäng
Stone Old guardian            1 poäng
Baladin Xyauyu Kentucky'11        0 poäng

Mest anmärkningsvärt var nollpoängarens pris. 538kr/liter för detta fjortonprocentiga diabetesframkallande monstrum.

Öl i skogen

Lasse och jag begav oss på brokebackmaner (dock utan hästar) rakt ut i vildmarken. Vi hade inga speciella planer, bara snacka lite skit över ''några'' kalla. När första ölen öppnades öppnades även skyarna. Som tur var fanns ett tak/halv stuga att sitta under/i. Bärsen som intogs var: Bånsen brown ale från Balingbo, Reale in kilt från Birra del borgo/Brewdog, Lindisfarne scotch ale från Ægir, Hanssens Experimental Raspberry och Mathias Dahlgren Påsköl från S:t Eriks. Bra öl över lag, synd på vädret bara.

Den oändliga provningen del XII-Trio provar triplar

Ett Star trek-maraton hölls i Jordbro förra månaden, och var kan passa bättre än att trycka i sig ett gäng triplar att värma sig med då det ju som bekant är kallt i rymden?

Tripel

De schans        8 poäng
Boelens klok    8 poäng
Klein Duimpje DBT    7 poäng
De kievit Zundert    6 poäng
Ter Dolen        3  poäng
La rulles        2 poäng
St. Bernardus    2 poäng
Othmar         0 poäng

Samtliga bärs från Belgien eller Nederländerna. Mycket bra vinnaröl.

Öl i Nederländerna del VII-Butcher’s tears

Lite molnigt till att börja med, men det sprack upp och det blev ännu en solig och varm dag. Vi inledde med lite turfande i stadsdelen Buitenveldert innan spårvagnen tog oss till centrum och Arendsnest igen. Där blev vi sittandes ganska länge, sippandes på: Smokey honey från Two chefs, Naar de Haaien 6,6% från Ramses, Willibrord Amber från  De leckere, Drenkeling från det för mig okända Pampus, Otter S.B. från Snab,  Klein duimpje Sweet blackberry milk stout, Salty dick från Oedipus, Emmer Witte och Laurier porter, båda från Be+er.
Ett trevligt besök med god korv/ost och ojämn nivå på ölen.

En dessert intogs på gatan i form av varsin belgisk våffla. Ett måste vid varje besök i dessa trakter.
Vi tog sedan spårvagnen till stadsdelen Oud-zuid för ett besök på bryggeriet Butcher’s tears som har svensk bryggmästare/bartender, utbildad på Ludvika. Stället ligger undangömt längst in i en återvändsgränd, men är väl värd ett besök med tanke på standarden på ölen. Tyvärr stänger de redan klockan 21. Bärsen som jag hann med var i alla fall The last possession, La condition humaine IV, Saison En enfer, Trial and terror, Karperbier och Tensta bitter. Önskar att vi hade åkt dit lite tidigare. Nu fick man kasta i sig biran för att hinna med så många som möjligt.
Vi skulle upp 4:15 nästa morgon och jag hade inte packat så på sätt och vis kanske det var bra att det inte var öppet längre...
En mycket trevlig resa var det i alla fall. Det finns fler städer i Nederländerna som jag gärna utforskar och Amsterdam är ju svårt att få nog av. Så, på återseende.

Öl i Nederländerna del VI-Hot in the city

Mycket varmt denna dag och vi sökte skydd på Madame tussaud's där det fanns AC. Ganska likt den som besökte förra året i Vegas med den stora skillnaden att det alla kändisar var uppblandade med (för oss) okända holländare.
Efteråt blev det en spårvagnstur till stadsdelen Zuideramstel varifrån det turfades tillbaka till centrum. På vägen hamnade vi på en uteservering där ett par öl i skuggan gjorde gott. ’t Ij IPA och Mannen liefde från Oedipus. Bra grejor.

Efter ytterligare en stunds promenad uppenbarade sig ett pancake house. Det skulle bli vårt första besök på ett dylikt. Turistigt, inte så billigt, men gott. Till maten det sötsliskiga lättölet Heineken Oud bruin.

Det första riktiga ölstoppet för dagen var på bryggeripuben De bierfabrik. Hela sortimentet gicks igenom, Puur, Nero och Rosso. Den ena värre än den andra.

Resten av dagen tillbringades på guldhaket Beertemple där jag med lite hjälp av Majsan drack följande öl Eastbound and brown från Palo alto, Hop valley Vanilla Infused Porter, Oil piers Robust porter från Surf, Santa clara valley/Palo alto ''Kolsch'', Nice rack IPA, Killer Rabbit ISA (India Session Ale) och Pin-up porter. Alla tre från det för mig okända Southern oregon. Det blev en tidig kväll. Spårvagn ''hem''.

Öl i Nederländerna del V-Utflykt och tröja

Denna regniga dag gick vi genom Amsterdams cannabisdoftande gränder till Centraalstationen där ett tåg norrut bordades. En utflykt till staden Den helder nio mil norrut stod på dagens schema.
Lunch intogs på Njoy som verkade vara en korsning mellan cafe och lunchrestuarant. Maten var mycket god, ölen jag tog till inte specielt bra. Noord-hollands Stout hette den i alla fall. Efter käket hade regnet slutat och solen tittade så småningom fram.
Så varför besöker man då denna obskyra håla? Jo, det finns ett museum med en ubåt som man får gå ombord på. Aldrig fel med ett ubåtsbesök. Tvärs över vägen ligger den stora vallen som hindrar landet från att bli översvämmat.
Efter museet återvände vi till Amsterdam samma väg vi kom.
Väl framme i huvudstaden var första stoppet Beertemple som även besökts dagen innan. En varsin öl tog vi här.

Nästa stopp var klassiska guldstället Arendsnest. Trångt och varmt var det så vi gick ned en våning där det fanns både AC och sittplatser. God ost och korv gjorde Liquid bacon från De prael sällskap. Helt ok rököl.

Bryggeriet Jopen beläget i Haarlem, cirka fyra mil öster om Amsterdam har nyligen slagit upp portarna till ett taproom, (eller proeflokaal som de säger där nere) i huvudstaden. Här blev vi sittandes i flera timmar provandes både deras egna och ett gästöl. För min del Jopen/Kilderkin Dark gerste No.1, Braukunstkeller Pale ale, Tulpomania, Paas xx blond och Gerstebier. De tre sista var deras egna.

Sista ölstoppet för dagen var Craft & draft där vi med kvitton från de tre tidigare haken kunde inkassera varsin tröja. En god Dodo från det lokala Oedipus avslutade kvällen och vi kunde vandra tillbaka till hotellet.

Öl i Nederländerna del IV-Shopping

 Efter att  vi ätit någon form av frukost begav vi oss med tåg till Amsterdam Centraal, en resa som tar drygt två timmar och 20 minuter. Därifrån vidare med spårvagn till stadsdelen Westlandgracht där vårt hotell var beläget. När än på dygnet man gick in eller ut därifrån satt det folk/hotellgäster i trädgården och rökte på.
Vi lastade av oss det mesta innan vi gick tillbaka till centrum och åt på en diner på vägen. En bra bit att knalla så man var väl värd en öl på Beertemple. För min del Reinheitsgenot från High water.
Runt hörnet är butiken De bierkoning belägen både jag och frugan shoppade loss.
Spårvagnen tog oss tillbaka till hotellet där vi vilande upp oss en stund innan kvällen drog igång på allvar.

Hela kvällen satt vi på det relativt nyöppnade Craft and draft som var på typ gångavstånd från boendet. Det är en bar, men i ett hörn av den finns även en liten ölbutik där lite mer öl inhandlades för att tas hem. Man kan även dricka ölen på plats, men till de högsta corkage fees jag varit med om, så det rekommenderas inte. Ännu en korv/ost bricka beställdes in och till den följande öl: Saturday’s porter från det för mig okända grekiska Septem, Wreckless från engelska Redwillow; en välhumlad APA med kaktoner. La calavera från Pontino, Arcobräu Zwicklbier, Lagonda IPA från Marble, Mama från Oedipus; halmgul, luktar gammalt. Toner av godis och malt. Lite träig. Ingen typisk APA (som den klassificeras som). Godare än det låter. Wedding rauch från Ducato; kopparfärgad med rökig suraktig arom. Smakar rökigt med toner av svavel. Slutligen Brew by numbers 01|06; Ljus och lite disig. Besk för att vara en saison, men dock  balanseras det upp med smakhumlen.
Goda öl över lag och vi gick belåtna hem genom den ljumna hollandsnatten.

Öli Nederländerna del III-Barhopping i Maastricht

Vad bra att man kan gå åt andra hållet med.

Ännu mer regn denna dag, i alla fall till att börja med. Jag gick ut med mitt paraply och turfade lite medan Majsan tog sovmorgon.
Efter några timmar träffades vi på gatan nedanför lägenheten och handlade lite frukost som intogs med stort välbehag.
Frun irrade runt i jakt på en bankomat medan jag tog ett par bärs på vad som mest kändes som en lunchrestaurang fast med bar. Fruitesse från Liefmans; bartendern försökte servera den med is i! Som väntat ett väldigt sött barnöl. Minst sagt lättdrucken. Vedett Extra ordinary IPA från Duvel moortgat; något disig med en fin barrarom som även återfinns i smaken. Hyfsat frisk och balanserad. Den var ok.

Inte långt därifrån finns ett litet hak vid namn ’T pothuiske där varsin öl intogs i väntan på  att det skulle sluta regna. För min del en surfolköl (ett ord man inte hör varje dag), Mestreechs aajt från Gulpener.

Därefter gick vi tillbaka över floden till hotellbaren De poshoorn där god lunch sköljdes ned med en inte så god Gulpener Pilsner, men som ändå passade helt ok till maten.
Halvtidsvila uppe i lägenheten följde.

Några timmars vila gjorde oss gott och vi gick ut för att möta limburgskvällen.
Den väl insuttna krogen Take one låg bara ett stenkast från boendet. Servicen var usel så vi nöjde oss med varsin öl, annars hade vi antagligen suttit där ännu och väntat på att få beställa.
För min del Zuidwester ur pilsch från det för mig okända Scheveningen.

Det fick bli De gouverneur som vi hade varit på kvällen innan istället. Servicen är inte fantastisk här heller, men när man väl får någons uppmärksamhet är de väldigt trevliga och hjälpsamma. Följande sextett ale från den närbelägna Belgien och god men underlig mat avslutade denna dag: Malheur 6; Tydliga belgotoner i både arom och smak, bra balans. En helt ok 'singel''.
Vlaamsche leeuw Tripel från Van steenberge; kloraktig arom, smakar mest vitpeppar. spritigare än de flesta triplar, men har ändå någon slags balans mellan humlen och jästsmaken. Inget för mig.
Dulle griet från Scheldebrouwerij och slutligen en trio från Paljas som jag aldrig tidigare hört talas om; Blond; halmgul, välbalanserad med mycket kolsyra. Stiltypisk belgisk ale. IPA; bra bärnstensfärgad välhumlad belgoIPA och Bruin; söt till att börja med, men beskan framträder mer när ölet värms upp. Den föll mig verkligen på läppen. Helt klart ett bryggeri att hålla ögonen på. Bra öl över lag och ännu en trevlig kväll.

Öl i Nederländerna del II-Ersättningsbuss®n.

Vi begav oss söderut denna dag, eller försökte i alla fall. Det var tydligen spårarbete så man fick ta tåget till Utrecht och därifrån buss till ’s-Hertogenbosch/Den bosch och slutligen tåg därifrån till Maastricht längst söderut i Nederländerna, inklämt mellan Belgien och Tyskland. Tur att det är ett litet land. Det motsvarar faktiskt  bara 9% av Sveriges yta.
Väl framme i Maastricht gick vi till lägenheten som hyrts mitt i smeten och kastade av väskor och annat onödigt. Inte många meter därifrån slank vi in på en irländsk pub och tog varsin öl. För min del Kill your darlings från Thornbridge.

Stegen styrdes sedan till den lilla baren De knijnspiep där varsin öl intogs i väntan på att regnet skulle avta. Jag drack en god belgisk ale i form av Chouffe Soleil.

God lager.

Inte så långt därifrån hittades ett ställe med wifi (så man kunde se Allsvenskan), god mat och en massa bärs vid namn De gouverneur där vi slog oss ned i den långa baren. Vi kvar till det äntligen slutat regna. Följande jästa maltdrycker intogs: Gulpener Biologisch ur-hop, Sezoens Blond från Martens, Martens Pils, Limburgse witte från Brouwerij Sint jozef, Texels [tessells] Wit, från samma bryggeri Eyerlander och slutligen Tumulus 800 från det för mig okända De kale ridders. Vitt skiljd nivå på alla dessa öl. Mätta och belåtna vandrade vi ''hemmåt'' i den ljumna sommarkvällen.

Öl i Nederländerna del I-Overijssel

Dags för ett nytt öläventyr, denna gång med frun för första gången på några år.
Vi fick gå upp i svinottan för att hinna till Arlanda. Flygturen ned till Amsterdam/Schiphol var inte mycket att orda om. Därifrån togs tåget till den pittoreska staden Zwolle. Klockan var inte så mycket så vi strosade runt i stan och turfade lite.
Mycket varmt denna dag, så vi flydde in på den stora grolschkrogen De vier jaargetijden för lunch. Ett par exotiska brygder lyckades lokaliseras, Kornuit från Grolsch och Korenwolf wit från Gulpener. Den senare passade mycket bra en sommardag som denna.

Det egentliga målet var restauranten Bapas där vi slog oss ned i skuggan på uteserveringen. Väldigt varmt trots skuggan. Bara att svalka sig med öl helt enkelt. För min del det lokala Zwolse Pils från Hettingabier, Rodenbach Rosso, Hunebed Blond från Groningse bierbrouwerij. Inga höjdaröl direkt.

Det hade blivit dags att checka in på hotellet och därefter vila ett par timmar på det alldeles för varma rummet.
Någolunda utvilade gick vi tillbaka Bapas för middag och ett par öl till. Hop art från Vandestreek, Donkerd från Texels. Två utmärkta öl till någon form av ost/chark-bricka. Den första av många dylika vi skulle smälla i oss under denna resa. Mycket gott.

Öl från Arrakis?

Inte långt därifrån ligger en bar med det underliga namnat In de buurt som vi blev sittandes på resten av kvällen inmundigandes Himbeer från ’t ij/Oedipus, Wiggle från Tender Brutus, Saison 5 och Pandora, alla tre från det för mig okända bryggeriet Maximus som tydligen kan sina grejor. Trevligt och gott. En överraskande bra första dag.

Den oändliga provningen del XI-Humle och belgiskt

En liten men tung provning jobbade vi oss igenom i lördags.

IPA

Chinook            14 poäng
Ella            11 poäng
Mandarina bavaria        9  poäng
Pioneer            5  poäng
Maenhout Hoppa hontas    4  poäng
Kopparbergs Ricky's    1  poäng

Storslam av Brewdog som tog de fyra första platserna. Alla de ölen från deras senaste IPA is dead single hop-fyrpack.

BSA

De leite Cuvée mam’zelle        4 poäng
John martin Diabolici        4 poäng
Bernard Bohemian ale        3 poäng
Mohawk CGC            3 poäng
Piraat Triple hop            3 poäng
Stringers Furness abbey        3 poäng
Cathedral square/Hebrew St.lenny’s    3 poäng
Barlingbo Helgedomen        2 poäng
Monks Blend #11            2 poäng

Cuvée mam’zelle var mycket bra och drar lite åt surölshållet. Rekommenderas starkt.

Öl i Uppland's bro

Ett midsommarfirande utan stång blev det i år. Denna gång i Upplands bro av alla ställen. En provning klämde vi in mellan all god mat också.

Saison

Siren/Prairie Ratchet blended    16 poäng   
Logsdon Seizoen bretta        15 poäng
Pretty things Jack d’or        13 poäng
Belgoo Saisonneke            12 poäng
Dupont Cuvee dry hopping        12 poäng
Dupont Bio            11 poäng
Jandrain-Jandrenouille IV          9 poäng
Nómada Tundra               5 poäng
By the horns Vive la brett           4 poäng
Lion à plume Métisse           3 poäng   

Vinnarölet var en gusher, vilket vanligtvis gör att man ju blir misstänksam. Det här var dock väldigt gott.

Tom och jag cyklade iväg till en sjö där han badade. Man var väl inte så frestad att hoppa i direkt. ''Avnjöt'' istället en Komandor brew från Le coq på en klippa/sten.

Bonusöl

När vi återvände till själva huset delade vi på följande bonusöl: Anything gose från Mohawk, Dugges Easter Brown ale, Spontanbasil från Lindemans/Mikkeller, Tennent’s  Gluten free 1885 Lager från Wellpark (Innis&Gunn) och St. bernardus Tripel.
En trevlig heldag på landet.