Öl i Virginia del V-Roanoke

Soligt när vi började vår färd norrut. Efter 30 mil var det dags för ett lunchstopp i Salem VA (OBS detta är ej ''häx-salem''). Bryggeripuben vi egentligen skulle gå på hade brunnit så istället gick vi på Mac and bob's Restaurant på samma gata. Inte världens modernaste inredning, maten var inget vidare men servicen gick inte att klaga på. Jag intog Coal miners dodder från det för mig okända lokala Parkway brewing company och Son of a peach från R.j. rockers. Jag var inte så förtjust i någon av dem.

Ja det är banken!

Nästa stopp var en mil österut på Soaring ridge craft brewers i Roanoke där jag blev avsläppt. Gubbarna åkte och checkade in. Ett överraskande stort avlångt ställe med stor uteservering i solen. Det var dock på tok för varmt för mig, jag slog mig ned i baren istället och hällde i mig: Tinker creek Kölsch, The ridge fizz, White daisy, White top white ale, Hoptical dream IPA och Virginia creeper. Inte så märkvärdiga öl över lag.
Verkligt avslagen stämning här denna varma söndag. Eventuellt var det något evenemang kvällen innan.

I solnedgången gick jag till centrum och Deschutes utpost i Virginia. En liten, men ganska mysig pub med trevlig personal och god öl. De stängde tidigt, men jag hann iallafall med Marionberry lavender sour, Da shootz! och Thai chili ginger sour.
Sen var det bara att gå hem genom den behagliga vårkvällen och lägga sig på vårt stora men slitna hotell.

Öl i North carolina del VI-Tre bryggerier,men bara en visning

Denna mulna dag började med att jag mötte upp medresenärerna på Noda brewing company på Tryon street där det var visning som vi hade bokat in oss på. Ett stort typiskt amerikanskt ställe med en stor trädgård och parkering i anslutning.
En helt ok visning. Inget kök fanns, men en utmärkt food truck stod utanför så man fick fylla på tjockmagen. Flera öl hanns även med i form av Cavu, Layover lager, Super jam, Woody & wilcox hop experiment (undrar vilken), Woody & wilcox’s hop experiment #15 Mandarina bavaria och Par 4. Inte så märkvärdiga öl.

Visning på Noda

Lite priser på Olde mecklenburg

Det var även en annan visning denna dag på andra sidan stan på The olde mecklenburg brewery dit vi åkte bil. Men det var ingen visning trots att vi hittade någon lapp där på stället om att det skulle vara det. De gör allt för att verka tyska här på vad jag misstänker är ett av delstatens största bryggerier. I en stor ölhall slog vi oss ned och åt något väldigt tyskt, minns inte vad, men det var säkert gott. En stor biergarten fanns också, men regnet hängde i luften så det fick vara. Ölen för min del var Capt jack pilsner, Munzler's vienna lager, Copper altbier och Früh bock. Inte fantastiska brygder.

Gubbarna åkte vidare någonstans medan jag gick till Sugar creek brewing company ett stenkast därifrån och slog mig ned i den moderna baren och blev sittandes resten av dagen. På tvn gick en säsong av The office som jag inte sett. Lilla julafton m a o. Raspberry white, Pilsner 4,8%, Pale ale, Porter, Mocha java porter och Snake chaser red ale. Bra öl över lag.
Det fick räcka så för denna dag.

Öl i North carolina del V-SKOJ

Ett par dagar tidigare hade jag varit och ''recat'' på det lite udda stället Common market och det visade sig att det serverades alkohol löjligt tidigt och att det fanns klockrent wifi. Anledningen till detta var att det var allsvensk fotboll som stod på schemat. Matchen gick åt helvete och jag fick trösta mig med följande brygder: Sycamore Strawberry lemonade gose, Green hornet från New holland, Key lime pie gose från Westbrook, Sunshine gose från det för mig okända lokala Birdsong brewing co, Copperline amber ale från Carolina Brewery, Bonedagger APA från Burial (som vi besökte för fem år sedan) och Juicy IPA-Version 3 från Untitled art. Ok öl över lag.
I baren satt en annan snubbe som började snacka med mig i halvtid. Han var där för att ta några öl innan jobbet (som man gör) och var riktigt trevlig. Timmarna gick och vi stack hem till honom och hans frus hus som var väldigt nära. Jag tog en halvtidsvila på deras soffa och hängde sedan med till hans jobb vilket var en ganska stor restaurang i närheten med tre våningar. Han hade kul kollegor.

Utsikt från Peculiar rabbits tak/terass.

Ett band på Legion, med en Shatner-look-a-like på sång.

På det här stället fanns ett överraskande stort ölsortiment som jag dök ned i. Fick i mig: Pineland pale ale från Railhouse, Carolina light från Southern range, Red oak Amber lager, Shiner Lemon pils, Zest-a-peel från Triple c (som vi var på dagen innan) och Snowdrift vanilla porter från Leinenkugels. Inga vidare öl, men väldigt kul.

Behaglig väderlek

Jag och en annan gäst gick sedan vidare till närbelägna Legion brewing. En Project pils fick räcka där. Ett band spelade där och sångaren såg ut som William Shatner.

Började dra mig hemåt med buss och tog ett depåstopp på Rí rá precis som kvällen innan. Hop, drop ‘n roll IPA från Noda avslutade denna långa, underliga men framför allt roliga dag. God öl.

Öl i North carolina del IV-Funny day

Soligt och varmt även denna dag när jag tog en buss till Craft tasting room and growler shop som låg hyfsat centralt till.
Det var inte bara fatöl här utan det fanns även ett hyfsat urval av flaskor/burkar. Ölen på fat räckte dock mer än väl för mig. Jag minns inte hur maten var, men servicen var i alla fall med amerikanska mått mätt dålig.
Bärs då? Jo jag fick i mig: Seed spitter från det för mig okända Tarboro Brewing company beläget 38 mil väster om Charlotte. Triple c Dry irish stout; stabil och välbalanserad dry stout utan att ha det där lilla extra. V scale vanilla porter från Blue blaze brewing; chokladaktig arom, metallisk med toner av svartmalt. Jag hittar ingen vanilj. Piece of wit från Rusty bull; någolunda stiltypisk med viss kryggighet. Slutligen Bandito från Noda; helt vanlig ljus lager med någon citruston. Väldigt lätt. ''Drickes med fördel en dag som denna'' (som svensk högsommar). Uteslutande öl från ''the carolinas'' här för mig.

Inte så långt därefter mötte jag upp Pütte på 7th street varifrån the Funny bus avgår.
Det är en rundtur i staden som åker förbi dess sevärdheter och historiska platser. Skillnaden mot vanliga sådana turer som finns i de flesta större städer är att det är en ståuppare som är guiden samt att alkoholförtäring ombord uppmuntras. Nästan lika kul som det låter. Vi var såklart väl förberedda och hade med oss förtäring. För min del Silent night imperial stout från Mother earth och Vienne från Council.

Vad vi inte visste innan var att bussen stannade på Heist brewery för pisspaus. Vi var inte så nödiga utan hetsade i oss varsin Lilikoi dreams istället. Alltid lika trevligt att få besöka ett bonusbryggeri.

När chauffören kört tillbaka alla glada människor till 7th street gick vi till den närbelägna bryggeripuben Rock bottom. De hade dock bommat igen för gott ~ någon vecka tidigare. Istället tog vi spårvagnen i rusningstrafiken till Triple c brewing company på Hatcher street.
Ganska litet, men det fanns en ganska stor uteservering på baksidan. Även en food truck som åts från. Vi körde även några partier shuffleboard där. Runner’s high och Light rail pale ale intogs där.


Ett stenkast därifrån finns en annan ganska stor och livlig bryggeripub vid namn Suffolk punch där vi tog kvällens sista öl fast kvällen var ung. Dutch crush hette den och var en av de värsta öl jag haft äran att dricka. Den gick inte att få i sig.
Vi tog faktiskt en gammal hederlig taxi tillbaka till boendet. Som väntat blev det en ganska kort dag när man inte tar någon halvtidsvila. Klart slut.

Öl i North carolina del III-Unknown market

Det var ganska tidigt när jag fick skjuts till Common market. Ett annorlunda ställe. Ett snabbköp med väldigt stort ölutbud som även serverade mat (först och fråmst för at ta med, men man kunde även äta där). Även en bar med fatöl där jag slog mig ned och blev sittandes åtskilliga timmar. Det var inte många fat med desto fler burkar. Maten var helt kanon och personalen var trevlig och hjälpsam. Ölen jag fick i mig var: A great day for a beer från Ass clown; grumlig, sur pilsner. Inte infekterad, den ska nog vara så. Överraskande. Det är nog detta som kallas konstnärlig frihet. Central state Table beer; halmgul, doftar vagt ''belgiskt''. Lätt och lättdrucken belgisk mellan-ale. Bra sommaröl. I’d Fruit That - Blackberry sour ale från det för mig okända Southern range beläget fem mil sydväst om stan; vinröd med syrlig arom. Det smakar verkligen björnbär (med grädde). Inte särskillt sur dock men välbalanserad och jättegod. Nyskapande kanonöl. Blir ännu bättre när temperaturen stiger. Nebo pilsner; väldigt smakrik och fyllig. Något disig. Bra pilsner. 1 Inch inseam; frisk/svettig humlearom. Mindre än en månad gammal APA som dessutom stått på kylning hela sin livslängd. Jättebra. Slutligen Irish table; svart med maltig arom. Smakar kaffe och svartmalt. Väldigt maltig. Tung mellanöl. De tre sista från Fonta flora.

Tog bussen tillbaka till rummet för att vila upp mig lite inför kvällen och för att vänta in medresenärerna. Det var dock ett tag till bussen skulle avgå så en Red moon Rising från Three spirits intogs på ett cafes stekheta uteservering.

På kvällen åkte vi bil till The Unknown brewing company där vi fick en visning av brygghuset. Samtidigt som vi var där hade de yoga i brygghuset.
Mat fick vi i oss också. Helt ok har jag för mig. Det blev flera timmar där för att gå igenom det mesta av deras öl. Jag drack: Feather light, Ginger wheat, Pre-game Pilsner, Scratch n' sniff och The daily. Ok öl över lag. Mycket folk på detta stora ställe en vanlig torsdag. På övervåningen finns en terass med utmärkt utsikt över stadens skyline.

Tony och Pütte åkte ''hem'' medan jag gick vidare till Rí rá irish pub där en Jam session från Noda avslutade kvällen. Den var bra den.
Buss tillbaka till boendet som låg en bra bit norr om centrum.

Öl i North carolina del II-Vi ska till Charlotte

Solen strålade när vi åkte från Durham. Någon mil från stan stannade vi vid ett köpcentra där vi gick och glodde någon timme. Jag år en god burgare och fick även i mig en Yuengling Traditional lager som inte var så märkvärdig.
Målet för dagen var Charlotte, den största staden i North carolina.

Första stoppet var Brawley's beverage där jag gjorde min stora ölshopping för resan. Det blev inte billigt.
Det fanns även en bar och uteservering. Dock inget kök, men det fanns ett pastahak bredvid som man kunde hämta från. Vi slog oss ned på uteserveringen, men det blev lite väl varmt för min smak och jag flyttade in när medresenärerna åkt och checkat in på boendet. Trevlig personal och gäster.
Jag intog följande brygder: Runner’s high från lokala Triple c, Darling ruby från Allagash, Baby james från One world (som vi besökte för fem år sedan) och Majestic session IPA från det för mig okända South carolina-bryggeriet Amor artis. Ok öl över lag.

På samma gata, bara några kvarter bort fanns en lite finare pub som kändes som en kedja. Duckworth’s grill & taphouse. Själ-löst, men ölutbudet var helt ok. Har för mig att maten var det med. Jag blev sittandes där resten av kvällen inmundigandes: Midnight summit från Highland, Brunetta från Ommegang, Dragon's milk White från New holland, Break of moon från Fonta flora, Heavy Seas Gold, Danksta IPA från Noda Brewing company och slutligen Bouffon från Bruery /Jester king. Bra bryder över lag.
Vi bodde på andra sidan stan så det fick bli Uber hem efter denna långa dag.

Öl i North Carolina del I-Durham

Solen sken och det var riktigt skönt ute när vi åkte vidare söderut. Virginia är en av de få delstater som inte har open container laws, m a o så får man dricka alkohol i en bil så länge man inte kör.
Passade på att utnyttja denna frihet med en ''Bud light & Clamato with salt and lime''. Som en bloody mary fast hemsk.

Vi stannade på restauranten Geer street garden i Durham NC där vi slog oss ned på deras soliga och mycket varma uteservering. God mat och bra service. Jag avnjöt Durty bull Lager och Endless river kölsch. De passade utmärkt i värmen.
Vårt boende var beläget i en annan del av stan och vi checkade in och vilade upp oss lite.

Efter flera timmars vila gick jag ut utan tråkmånsarna som satt och glodde på rummet hela kvällen. En dryg kvarts promenad bort låg utmärkta Green room. En väl insutten biljardhall utan fatöl men desto fler burkar fanns att botanisera bland. Tyvärr fanns ingen lista att kika på, men den sköna personalen var mycket hjälpsam när det gällde att ge en öl. Dock fanns inga glas så man fick nöja sig med någon plastmugg. Jag har dock för mig att priserna var humana. En biljardturnering hölls så det var fullt på stället även om det var en vanlig måndag. Inget kök fanns, men en Papa johns inte så långt därifrån var öppet sent så det var bara att hämta in. Park day bohemian style pilsner från Mother earth, Rogue Honey kolsch, Recreationale från Terrapin, Mango crush från Southern tier, Trophy wife från det för mig okända Trophy brewing company beläget i delstatshuvudstaden Raleigh fyra mil sydost om Durham, Los locos mexican-style lager från utahbryggeriet Epic, Majestic mullet krispy kolsch från Parkway, Malty by nature från Southern pines och Blueberry soirée från Ithaca. Nästan uteslutande god öl.

Öl i Virginia del IV-Buss&flipper

Precis som dagen innan både började (och slutade) så inleddes denna dag på Boulevard burger & brew. Vi hade lite bråttom, så det blev till att kasta i sig en burgare, shake och Chin music från det för mig okända Center of the universe brewing som ligger ett par mil norr om Richmond. En ok amber ale.


Det var dags för ytterligare en bussresa i RVA brewcrews regi. Mer folk på bussen den här gången än två dagar tidigare.
Första stopp var ett bryggeri med det något obscena namnet Lickinghole creek som verkligen ligger mitt ute i ingenstans, men det var ganska fint där. Själva huset var inte speciellt stort, men det var desto större på utsidan. På den spartanska uteserveringen intogs Uptown blonde och Scarlet honey som smakade bra.

Vidare så till Fine creek brewing company. Även det beläget mitt ute i obygden. Övernattningsmöjligheter finns och tydligen har de ofta bröllop där. Väldigt fint beläget. Vi slog oss ned på uteserveringen men jag fick snart fly in då det blev alldeles för varmt för denne frostbitne viking. De andra åt, men jag stod mig på burgaren sedan tidigare. Ölen här var hemska Patersbier belgian blonde och den fina Duffy's dry irish stout 4%.

Nästa stopp var Hardywoods (som ställde ut på SBWF för några år sedan) nybyggda pruduction facility (på ren svenska). Ett jättestort ställe med flipper, superhögt till tak och ett par food trucks. Åt något som inte var så fantastiskt och till  det Suncrush Cranberry som inte är Hardywoods öl, men som bryggs där.
Mercedes hade event där så den bjöd de på. Man tackar!

Inte så långt därifrån ligger bryggeripuben Kindred spirit brewing. Litet, men ganska mysigt. Någon låg och som i soffan, så lite för mysigt kanske... En öl hann vi med på uteserveringen. Blue raspberry wheat för min del.


Püttë och jag blev avsläppta på Circuit och Tony på hotellet. Jag har aldrig sett något liknande detta ställe. Massor av arkad- och flipperspel och ett underligt system med självbetjäning av öl. På så sätt kunde man själv bestämma hur mycket man ville ha. Det fanns även vin och Cider på ett antal kranar. Man fick ett kort som var kopplat till ens kreditkort varpå det drogs så mycket pengar man druckit för. För varje liter (?) man druckit fick man dock ''förnya'' kortet i ''baren'' så personalen kunde se att man var i stånd att dricka mer. Ölen hade olika literpris så klart.
Kul ställe. En hel drös med öl dracks det förstås. För min del: Bearliner weisse från Beale's, Otc pils från lokala Triple crossing, Supereight från Dogfish head, Extra plenty Hibiscus cucumber gose från Steam bell, Luponic distortion revolution no. 012 från Firestone walker, Honeyspot road IPA från Two roads, Benchtop Gong water, Ploughman's porter från Three notch'd och från samma bryggeri Jack's java espresso stout. Över lag bra öl. Kul och annorlunda ställe. Det fick räcka så denna långa dag.

Öli Virginia del III-Reäl runda i Scott's addition

Mulet denna dag när vi gick till Boulevard burger & brew som besökts kvällen innan. Enligt Tony var det här stället det bästa med hela resan. En diner i 50-tals-stil, men med modern öl, bra service och riktigt bra burgare. Ett par bärs hade vi tid för den här gången, Rockville red från det för mig okända Midnight brewery beläget i just Rockville, några mil nordväst om Richmond samt Michelle's white wedding från Three notch'd. Fina brygder.

En visning var denna eftermiddag inbokad på Väsen brewing company inte långt därifrån. Det var bara vi och en till på visningen som gick ganska fort. Själva tap roomet var ganska stort samt att det fanns ganska många platser utomhus. Ett par bärs fick i i oss, för min del Old råg saison och Tart grisette.

Nu hade det börjat regna och en småspringande liga tog sig till Black heath meadery. Ett väldigt litet och väl insuttet ställe. Bryggutrustningen stod på ''baksidan'' vid toaletterna. Jag tog en Honey wine with ginger 12%.

Regnet hade slutat och vi gick hemåt men stannade på en mack och köpte med oss mat och dryck till rummet. Varken maten eller The bull Schlitz ''malt liquor'' från Millercoors smakade särskillt bra.

De andra gick på Nascar och jag gick efter flera timmars vila till den ganska lilla bryggeripuben Isley. Ganska mycket folk denna lördagkväll. Jag fick i mig Raspberry razzle, Pb&j beer union, Plain jane belgian white ale, Plain jane Blueberry och Czech pilsner.

Mörkret hade fallit över Södern och gatorna var som vanligt i USA sparsamt upplysta. Lyckades ändå hitta den närbelägna bryggeripuben Ardent craft ales. Det var en del folk där med, men stämningen var något avslagen. Ett par öl hanns med innan de stängde, Kōyō som var ett sammarbete med Elation och slutligen Pink boots (session-)IPA.

På vägen hem fick jag syn på Fat dragon som verkade vara en lite finare kinakrog. Inte en kines i personalen så långt ögat nådde. Only in America. Ett par öl slank ned här med, Lucky 31 mexican lager från Trapezium och Deadly rhythm  från Pale fire. Ok öl.

Hungrig hade man blivit och ett depåstopp på utmärkta  Boulevard burger & brew blev det denna kväll med. Mitt tredje besök där på ett dygn. De måste göra något rätt. Ännu en lysande burgare och Middie lager från The bold mariner avslutade denna dag.

Öl i Virginia del II-Uppklarnande efter hand

Vi begav oss på förmiddagen söderut med bilen och hittade bryggeriet Adventure som låg mitt ute i ödemarken. Planen var att äta lunch där, men det fanns varken kök eller food truck. Ett par öl fick man i sig iallafall i form av Mary washington's gingerbread och Fred red 5%.

I ösregnet tog vi oss vidare till nästa stopp som var Richmond, huvudstad i sydstaterna när det begav sig.
Efter att ha checkat in på hotellet var siktet inställt på bryggeriet The veil som låg på gångavstånd (det beror på vem man frågar kanske). Vi liksom många andra hängde på låset denna mulna fredageftermiddag. Ett ganska stort ställe om man räknar med den stora uteplatsen/uteserveringen. Ingen mat fanns här heller, men en food truck med puertoricanskt stod uppställd. Ingen höjdare, men äntligen fick vi något i våra svulstiga bukar.
Några öl hann vi med också i form av Grape berry tastee, Cat cat nap nap och Whitemiata. Tyvärr var tiden alltför knapp för att stanna längre och det blev nästan till att halvspringa för att hinna till RVA brewcrews bussresa som skulle ta oss runt på ett antal bryggerier. Just den här dagen var det bara vi som åkte med de hade ''seat fillers'' i form av släktingar. Kul typer som gjorde att vi kände oss välkomna. Inte kanske den bilden man har av Södern här hemma.

Första stoppet var Triple crossing som har två ställen. Detta låg på Hatcher street. Lite större än medel-bryggeripuben, ganska mycket folk/, men vi fick plats att sitta tack vare att det fanns så mycket plats utomhus. Surölen Past is prologue och Element 79 (det är en golden ale och guld har nummer 79 i periodiska systemet) var vad man hann med.

Vidare till Champion brewing company som hade varit en pampig bank. Ett band spelade och ''massor'' med flipperspel fanns att förlusta sig med. Jag gillade verkligen det här stället. Ett par lageröl fick vi även i oss här. Shower beer och Unrequited love för min del. Ok öl.

På nästa bryggeri Basic city fanns både flipper och pingis så där hann man bara med en öl i form av Coyner spring.

...och på gångavstånd därifrån det mysig och väl insuttna Legend brewing company som skulle ha 25-årsjubileum dagen efter vårt besök. Varsin Porter fick räcka där.

Sista stoppet för den trevliga bussresan var livliga Bingo beer company. Mer flipper fanns att spela här. More a bramble och Lager intogs här.

Det var nästan gångavstånd, ett depåstopp på utmärkta Boulevard burger & brew gjorde att promenaden kändes mer överkomlig. Till en väldigt god burgare intogs Proper lager från det för mig okända O'Connor brewing company beläget ute vid kusten 15 mil sydost om Richmond. Milkshake som färdkost avsluta de denna fart fyllda dag. Puh!

Öl i Virginia del I-Manassas by night

Dags för var som antagligen blir årets längsta (i antal dagar räknat) resa. Jag tog mig till Arlanda där de välbeprövade resesällskapet Tony och Pûtte väntade. Pistonhead Kustom lager från Spendrups ''förgyllde'' tillvaron där.

Nästa stopp var Heathrow där lite fish n chips gjorde Stella artois Gluten free (i grön flaska), 1861 white beer från Sadler's och Bow bells från Trumans sällskap. Man skulle kunna tro att efter den belgiska brygden kunde det bara bli bättre, men icke. 1861 white beer är en kandidat till årets värsta öl.

På nästa flyg bjöds det på Amstel Light från Heineken. Fint skall det vara.
Åtskilliga timmar senare landade vi på Dulles i mörkret.

En liten men ful hyrbil hämtades ut och den tog oss några mil söderut till Manassas, Virginia.

British airways bjuder på findricka.

Boendet var centralt beläget i den lilla staden ett stenkast från en liten men väldigt livlig bryggeripub med det fantasifulla namnet Public house kitchen & brewery. Köket var fortfarande öppet och maten var god.
Vi blev kvar till de stängde och hann med följande brygder: Mae west från det för mig okända bryggeriet 6 bears & a goat beläget i Fredericksburg, sex mil söderut (så en ganska lokal öl iallafall), Article one amber lager från Mustang sally, Trite från Aslin, Old bust head Caramel macchiato stout, Suns out hops out från Solace samt deras egna Pilz dropper och Dana's pale stout. Bra öl över lag.

Peking borta

Jag gick upp ganska tidigt och gick till Göteborg C. Därifrån tog mig en buss till ''Peking'' där det traditionsenligt blev ett besök på Saliga munken där en dagens gjorde följande brygder sällskap: Trip to the forest från det för mig okända strömstadsbryggeriet Fermenterarna, Echoes of vastness från Wylam och Ballast point Tart peach kölsch. Bra grejor.
Därefter blev det ett besök på bolaget samt ett par timmars turfande innan det var dags att checka in på det underliga boendet.

Jag gick återigen ut på stan, denna gång till ''Biskopen''. Hade konstigt nog aldrig satt min fot på just den här puben vilket gjorde att det var det 31:a haket i kedjan som jag besökte. Tyvärr var tiden lite knapp men en god nachotallrik med några öl hanns med iallafall. Stigbergets Pilsner, Red sky thinking från Fuller's/Harbour och Hoppy daze Nya carnegiebryggeriet. Ok brygder överlag.

Pre-game pint

Det egentliga besöket i den forna industristaden var som vanligt allsvensk fotboll. Och som vanligt blev det ingen trepoängare för mästarlaget på Idrottsparken vilket nu var fyra år sedan sist.
Efter matchen blev det bara en öl, Åbro Källaröl på Black lion.
Det fick räcka så för denna lilla utflykt.

Bussresa

Utanför Akia brygghus

Inledde dagen med turfande i ett par timmar innan jag mötte upp frun och ett gäng andra törstiga på Avenyn varifrån en busstur runt på olika bryggerier i stadens förorter avgick.
Första stoppet var bryggeriet med Sveriges snyggaste etiketter (?), Rådanäs i Mölnlycke. Pale ale 5,2% och Bourbon mash beer bjöds där. Förutom själva brygghuset finns även ett event space (på ren svenska) med ett tak som går att öppna.
Nästa stopp var inget bryggeri utan en humleodling mitt ute i ingenstans. Betydligt mer idyllisk omgivning än när vi var på humleodling sist för tio år sedan.

Du är här

Vidare i solskenet till Odd island i Lindome där man till och med kunde sitta ute. Harwood porter bjöds det på.
Ännu längre söderut hittade vi fram till ett bryggeri som var okänt för oss och låg vackert till vid en å. Akia var namnet.

Beersmiths i Frölunda var nästa stopp. Equilibrium bjöds det på där.

På väg mellan de olika stoppen pågick en frågesport i bussen med öltema. Majsan och jag vann. Och fick varsin t-shirt för besväret (vi väntar dock fortfarande på den ena)
Där var det egentligen slut, men det fanns även det frivilliga stoppet Vega bryggeri där deras årliga innebandyturnering pågick. Fem göteborgsbryggerier fanns representerade plus ett lag som reperesenterade Gbg beer week. Korv med bröd fanns även att förse sig med.

Rätt rad

Ett par meter från den provisoriska rinken stod baren där jag smakade av Gotenius porter, Shoreline APA, Azalea lager, Easter island ale, och Hazy Amber.
Innebandyturnering låter kanske skit-tråkigt, men det var riktigt trevligt. En liten folkfest med god öl.

Frun hade åkt hem och en Uber fick ta mig tillbaka till boendet där jag sov några timmar.
Kvälls-skiftet blev inte så långt, första stoppet var baren Dansken där ett par öl slank ned. Inga danska utan från det lokala O/o: Balamundi session IPA och Porter porter. Fina brygder.

Sen var det tänkt att Bar kino skulle besökas, men det var tvärbommat trots att det stod på deras hemsida att det skulle vara öppet.
Jag fick improvisera och gå in på John scott’s på Linnegatan som ändå var på hemvägen. Hann med deras egna Fruit rush som bryggs någon annanstans i Göteborg och Zeunerts Julöl.
Det fick räcka för denna gång.

Bryggaren På Akia.

Öl i Olivedal

Förra månaden tog jag tåget ned till Göteborg där deras beer week var i full gång. Mötte upp Majsan i det stora köpcentrat Nordstan där lite lokala brygder inhandlades. Vårt boende var ganska långt därifrån, men det var fint väder så vi promenerade i solskenet. Väl framme var det inte riktigt tid för incheckning så vi satte oss på det relativt nyöppnade Station linne belägen vid Linneplatsen som verkar vara en knutpunkt i kollektivtrafiken. God mat och öl. Servicen var det heller inget fel på och personalen var riktigt trevlig. Ölen för mig denna gång var Pop corn hop porn från Beerbliotek, Polydistortion från Van moll, Peach of a weekend från Wild weather och från samma bryggeri Shepherds warning.

Vi bodde precis ovanpå Station linne och man kunde höra sorlet från baren genom golvet. Ett par timmars vila på rummet blev det innan det var dags att bege sig ut igen. Omnipollo har relativt nyligen öppnat en bar i Göteborg och detta var kvällens första stopp. Mycket större än Omnipollos hatt och ingen pizza. Vi blev sittandes ett par timmar inmundigandes: Westbrook Lemon cucumber gose, Original birthday ice cream cake, Mikrofonbryggeriet Raspberry moscow mule (berliner weisse), Devin och Wizard puppethead från Morgondagens/Mikrofonbryggeriet. Goda öl över lag.

Nästa stopp var Järntorgets ''brygghus''  (Fyra år sedan jag var där senast. Då i annat sällskap) där middag intogs på nedervåningen tillsammans med Goodness grapecious från Vega, Pistonhead Haze lager från Spendrups, Warpigs Gose och Enter night pilsner från Stone. Jag var glatt överraskad av dessa öl. Bra över lag.

En sista brygd intogs på Station linne. Brekeriet Vanilj 6,5%. Sen var det bara gå upp en trappa och lägga sig.

Premiär

Det var dags för allsvensk premiär. Som vanligt var det kallt och jävligt så jag sökte mig in på Mall of Scandinavia där lite värmande indisk mat gjorde en Cobra från Molson coors sällskap.

I vanlig ordning stod en picknick på schemat och undertecknad sammanstrålade med grabbarna i solskenet. Några exotiska brygder korkades upp i vårsolen i form av Aldeana Christmas ale, Finn Bourbon bock och Dunder IPA från Stigberget/Collective arts.
Som så många gånger förr, bättre öl än match. :-/

Första provningen på''länge''

En hyfsat stor provning hade vi för ett par månader sedan när ''uteserveringen'' intogs av fem glada haningebor hällde i sig följande brygder:

IPA

Outer range Leave a trail 8 poäng
8a Musgueira 6 poäng
Hoppin'frog Gangster frog 6 poäng
Buddel ship Great escape 4 poäng

Jag tyckte allt smakade bra, men sannerligen en värdig segrare från Colorado.

Suröl

Deschutes The ages 19 poäng
Letra On oak port barrel aged 18 poäng
Breakside Qualia '17 16 poäng
Dois corvos Raspberry jam 12 poäng
Ommegang Queen of the seven kingdoms 6  poäng
Stockholm Barrelaged Apricot 4  poäng

Väldigt fin oregonbrygd i topp.

Barley wine

Faust Brauerreserve 1237 10,9% 24 poäng
Post scriptum Whiskey 15 poäng
Post scriptum Cognac 13 poäng
Ommegang Hand of the queen 13 poäng
Post scriptum Armagnac 6  poäng
Post scriptum Moscatel 4  poäng

Här sänktes ribban, men den tyska vinnarbrygden föll både mig och den övriga testpanelen på läppen.

Imperial stout

Lehe/Vasileostrovskaya Ravnodenstvie 29 poäng
Mean sardine Tordesilhas 25 poäng
Mikkeller Cocoa Shake 12% 24 poäng
Oskar blues Ten fidy - Bourbon 21 poäng
Sori/Kees We'll always have paris 19 poäng
Goose island Bourbon county 14,1% '17 19 poäng
Ommegang King in the north 14 poäng
Cast 14 poäng
Hoppin' frog Maple whiskey Barrel aged boris 12 poäng
Stone Fyodor 13,5% '17 11 poäng
Emma Salto orale 11 poäng
Letra/Cevada pura Nanquim 7  poäng
Goose island Brasserie noir 4  poäng
Post scriptum Bourbon barrel 0  poäng

Finfin estnisk/rysk samarbetsbrygd i topp. Portugisen på andra plats var inte illa heller.

Inverno från In peccatum/Malte var en utmärkt bonusöl att avsluta med.

Öl i Hässelby

Vi var på fest i Västerort för ett par månader sedan. Jag hade med mig diverse exotiska brygder som intogs med andakt eller liknande.
Bantam best från det för mig okända yorkshirebryggeriet Ainsty ales, Löwenbräu Oktoberfestbier, Blåbärliner från Ängöl, Barrel aged Yeti från Great divide och 117 India Pale Lager från Grythyttans brygghus. Vitt skiljd standard på desa brygder. Trevlig kväll, men de tre katterna som bodde där gjorde att min (receptbelagda) allergimedicin till slut gav vika och det var dags att bege sig hemåt.

Inläggets rubrik

Galna mängder öl hade än en gång ansamlats i kylskåpen efter årets första resor. Jag fick gjorde en liten insats att få undan lite av detta.
St peters Cream stout; Chokladig, något metallisk, och maltig.
Mother of dragons från Ommegang; svart. Aromen är maltig och något fruktig. Väldigt ''tart''. Jag tycker inte det brukar passa att blanda fruktigt/syrligt med svart öl, men detta är mycket bra. Körsbären smälter bra in i denna porter.
Alpen helles från Postbrauerei Nesselwang (som vi besökte för ett par år sedan); ren, disig och lättdrucket med viss brödighet. 4,6% vilket ligger i lägre ändan av vad in öl i denna stil brukar ligga på. Hade gärna fått vara lite torrare.
Oude kriek boon; Vinröd med mycket körsbär i aromen.Någon ton av laktos, hyfsad syra, men långt från käftsmäll a la Hanssens utan mer balanserad. Smakar mest körsbärskärnor.
I övrigt Garage pils 4,7% från NKB som jag inte orkade skriva något om. Över lag bra öl.

Öl i Ulm del II-Starkdag

En väldigt bra (med internationella mått mätt) frukostbuffe inledde dagen.
Fint väder denna dag då jag gick till bryggeripuben Barfüßer. En kedja som vi besökte för nio år sedan i Nürnberg. Samma gamla öl som då, men de hade även ett gäng mer moderna öl i sitt sortiment nu.
Maten såg fin ut men man var fortfarande mätt sedan frukosten så det blev bara öl för min del i form av Bockbier, Rbn mnk IPA, Rotgold och Sun shine ale.

Hade gärna suttit kvar, men såg att ett annat ställe i närheten inte skulle ha öppet så länge så jag begav mig dit för en helt fantastisk lunch med Gold ochsen Pils och ställets egna öl Drei kannen spezial. Även det från lokala brygeriet Gold ochsen.

Gick tillbaka till Barfüßer för en sista öl där. Rusty red som jag verkligen inte tyckte om.

Det hade blivit dags att dra sig hemåt så det var bara att maka in sig i bilen med de andra och åka mot flygplatsen. Roade mig med en god August's bock från Gold ochsen på vägen.

Väl framme vid Tysklands högst belägna flygplats lokaliserades ytterligare ett par exotiska brygder. Meckatzer Bock och Meckatzer Weiss-gold (inte veteöl utan en golden ale). Inga höjdaröl
Bra resa men bara fyra besökta bryggerier får ses som klent för att vara i södra Tyskland.

Öl i Ulm del I-Rökskadad

Vi tog bilen och åkte mot Ulm beläget nio mil sydost om Stuttgart på gränsen till Bayern. Som så många gånger förr gjorde vi ett lunchstopp på vägen. Denna gång på bryggeripuben Adlerbräu i Dellmensingen, men det var fullt denna söndageftermiddag så det var bara att åka vidare till nästa ställe, Brauerei Schlössle. Själva brygghuset och restauranten ligger på varsin sida av Schlössleweg så vi var inte på själva bryggeriet. Mysigt, väl insuttet, välbesatt, bra service och väldigt tyskt. Maten var ok, inte mer. Jag hann med Spezial märzen och Zwickel. Helt ok öl.
Inte så långt att åka därifrån till hotellet som var betydligt flottare än det förra. Vilade/sov flera timmar innan jag gick ut igen.

Du har fågel!

Bier akademie var kvällens skådeplats. Ett väldigt rökigt ställe även om det inte var så mycket folk där. Man klarade mig utmärkt på den lilla tyska man lärt sig på sina resor i trakten. Jag blev sittandes ett par timmar där inmundigandes lokala Gold ohsen Original, kölschen Pumator Obergäriges helles, Gold ohsen Kellerbier Naturtrüb och Hacker-pschorr Kellerbier.Riktigt ruskväder på hemvägen med både ösregn och mycket kraftiga vindar. Skönt att få lägga sig även om klockan inte var så mycket.

Öl i Stuttgart del III-Me myself&i

Dagens första ölstopp var hamburger-restauranten Hans im glück. Stort ställe med inredning av björkträ. Helt ok burgare har jag för mig. Ett par bärs blev det också förstås i form av Paulaner Zwickl naturtrüb och Stiftungsbräu Helles vollbier. Inga vidare öl i mitt tycke.
Jag åkte tillbaka ''hem'' och vilade upp mig inför kvällen.

...som inleddes på Tobis. En enklare restaurant, ganska modernt inredd med traditionell tysk mat som så klart var bra. Kändes som en kedja, men det var det nog inte. Ett par exotiska brygder fanns att ''läska sig med'' i form av Vier vogel Pils och Hilsenbecks Brunnenbier. Det var verkligen inte gott.

Jag gick vidare till Kraftpaule som besöktes dagen innan. Blev sittandes där resten av kvällen smuttandes på Bayerisch nizza, Hello nelson från Mahrs/Yeastie boys, Herr axolotl från Alebrowar/Braukunstkeller, Mitschnagger från Buddelship, Tilmans Pilsner, Tilmans Brown ale och slutligen Häffner Bräu Hopfenstopfer Citra ale.
Över lag fina brygder. Det fick räcka så för denna dag.

Öl i Stuttgart del II-Lång dag

Medresenärerna drog till en bilmässa medan jag gick ut på vår gata där det fanns ett ställe som öppnade okristligt tidigt. Det var sunkhakens Rolls-royce skulle det visa sig. Alla som var där rökte inomhus, spelmaskinerna gick varma och någon låg och snarkade ljudligt i ett hörn. En öl fick räcka där. Herren pils från löjligt närbelägna Stuttgarter hofbräu: ljus och ren, ganska torr,men inte så snustorr som nordtyska pilsner brukar vara. Ok öl.
Vilade därefter någon timme på rummet.

Spårvagnen tog mig till centrum. I ett köpcentrum intogs ganska god asiatisk lunch med en Haller-Löwenbräu Edel pils. Halmgul med en galet långlivad skumkrona. Välhumlad och obalanserad. Ändå ok.

Inte långt därifrån finns en pub vid namn Brauhaus schönbuch. Det bryggs inte här utan själv bryggeriet ligger ett par mil sydväst om stan. Traditionellt tyskt ställe som fick mig att ångra att jag nyss ätit då maten på såna här ställen brukar vara väldigt bra. Stort ljust ställe med trevlig personal och blixtsnabb service. Mycket folk. ''Alla'' drack öl på lunchen. Det är annat än här hemma det. Pütte kom även och anslöt.
Ölen då? Pils: vackert serverad pilsner på tyskt vis. Ren och lättdrucken. Skulle passat utmärkt på uteserveringen om några månader, men det var inte läge för det i mars när vi var där. Naturtrüb; serveras i otyget dimmigt/strävt glas. Luktar som zwickls brukar, ser ut som det ska. Mer kolsyra än brukligt för stilen. Lätt och maltig. Även denna öl hade garanterat kommit mer till sin rätt in varm sommardag på en uteservering. Ur-edel: gul och livlig som en fulöl... fast god. Med andra en helt ok helles. Jäger spezial; svårt att avgöra färgen då man får ölen serverad i ett krus, men om man lyser ned med en ficklampa ser det gult ut. Metallisk, intetsägande och tråkig. Amber ale; mörkorange. Doftar diffust humligt. Bra balans mellan humle och malt, men det räcker inte i det här fallet. En ofta utskälld ölstil som jag kan uppskatta, men det var för mycket felsmaker här. ''Skomakare bliv vid din läst''... Till sist deras Pale ale som inte var så lyckad den heller. De ska nog hålla sig till traditionella tyska öltyper verkar det som.

Vi drog vidare till ett ställe som av exteriören att döma hade annan öl än från stadens två stora bryggerier. Så var inte fallet utan man fick nöja sig med Stuttgarter hofbräu Pilsner. Ingen höjdare.

Jag hade förköpt mig lite på öl dagen innan och bagaget behövde komma ned ett par kilo så det blev en rumsöl på kvällen i form av Jrön grünhopfen-sticke från Uerige/Kehrwieder. Fina grejor.

Drog ut igen, denna gång till utmärkta Kraftpaule som jag antar är samlingsplats för stadens ölnördar. Båda modern öl och mer traditionell fanns att välja på. Undertecknad nöjd sin dock med Hensen Ofenrohr, Mahrs Naturtrübes pils 4,9% och deras egen Stuttgarter Helles. Oklart vart den bryggs.
Det var en lång dag. Spårvagnen tog mig ''hem''.

Öl i Stuttgart del I-Seg visning

Fem dagar fick jag vara hemma och vila (läs jobba) innan det var dags att bege sig utomlands igen. Tog nattbussen till (den äldsta) brorsan varifrån vi fortsatte med bil och hämtade upp Pütte i Södertälje innan vi kom fram till Skavsta flygplats i Nyköping.
En exotisk men mycket god öl intogs där i form av Brooklyn Winter lager.

Flyget tog oss ned till Memmingen i Bayern där vi (jag, Farsan, Tony och Pütte) hyrde en bil och körde mot nordost till den gödselstinkande hålan Ehingen i Baden-württemberg och bryggeripuben Berg. Superrustikt ställe. Jag tog Original hell och Bräumeister pils. Ok öl, men maten var så otroligt bra att man blev tårögd.


De åtta milen till upp till Stuttgart rullade på rätt så snabbt. Första stoppet där var butiken Die bierothek i centrum som var lite knepig att hitta men väl värt besväret. Ett för Tyskland fantastiskt ölutbud. Inte så mycket traditionell öl. Mycket importerat och inhemska ''craftbryggerier''.
Med väskan påfylld begav vi oss till hotellet i södra delen av stan och checkade in. Det var säkert femton år sedan jag sist var i denna stad så det var verkligen på tiden.
På rummet bjöd Farsan på ett glas Stuttgarter Hofbräu Export. Som var helt ok. Bryggeriet var beläget ett stenkast från hotellrummet.

Jag, Tony och Pütte hade bokat in oss på en visning på jättefabriken Dinkelacker. Ovanligt att så pass stora bryggerier ligger så centralt som det gjorde. Visningen var på tyska och hött på i över två timmar. Otrolig segt. Man för stod hela tiden vad guiden pratade om, men inte vad han sa. Tydligen hade han en väldigt speciell dialekt som gjorde det hela svårare. Tyskarna som var med på visningen
skrattade dock åt hans anekdoter så det var säkert bra.
Efteråt var det mat och öl. För min del intogs Cluss Kellerpils, Kellerbier, Privat och Hopfenwunder. Inte fantastiska brygder, men trevligt och mysigt taproom (som man säger i Tyskland).

På rummet avslutades dagen med en god IPA från det för mig okända hamburgbryggeriet Buddelship vid namn Great escape.

Öl i Portugal del VII-Kejsaren av Portugallien

Världen för dina fötter.

Varmt och soligt denna dag när vi i rusningstrafiken tog en väldigt full buss söderut till stadsdelen Belém där vi fick se ett par världsarv. Inte så svårt att bygga pampiga byggnader i ens huvudstad när man plundrar en massa andra länder i hundratals år som jag brukar säga. Det var dock väldig tjusigt.
Lunch intogs på en solig uteservering några stenkast från floden. Det smakade bra. Överraskande nog fanns en exotisk brygd i form av +351 (antar att det är Portugals landsnummer) Pale ale.

Väldigt brant backe.

Efter en bussresa till centralare delar av stan och turfande där i värmen svalkade jag mig med en Cerveja Cristal från Unicer bebidas (Super bock) på en tågstation. Det var inte tillräckligt varmt för att den skulle uppskattas.
Pendeltåget tog oss tillbaka ''hem'' där någon timmes vilande följde.

En dryg halvtimmes promenad från lägenheten vi hyrt ligger Benficas arena. I den skulle restauranten Catedral da cerveja finnas, men på dörren stod det att de stängt igen för gott.

Küngen!

Istället för det stället blev det en bussresa till en helt annan del av stan för att gå på en bryggeripub som bara hade öppet på fredagar (som det var). Väl framme är det ett bryggeri där, men inte den som legat där tidigare som hade flyttat. Öppet-tiderna var generösare på Amo som bryggeriet som huserar i lokalerna på Rua bernardim ribeiro heter. Inredningen var mycket spartansk. Som ett garage med en övervåning och lite bord med stolar ute på trottoaren (där cannabis-''ångorna'' låg täta). En DJ fanns även där, minns inte vad han lirade.
Ölen som jag intog var Andorinha, Raposinha 4,8%, Borboletas 5,4%, Scottish ale, Alley cat amber 4,8% och Witbier 4,7%. Helt ok öl. Vi hade tänkt äta där, men mat fanns inte och inget annat i närheten som var öppet heller.

Vi tog oss vidare till restaurangen Espaço fábulas där (mycket god) föda äntligen kunde intas. Till maten Coral cerveja från heinekenägda Empresa de cervejas da madeira (resans värsta öl) och Simbiose portuguese grape ale från Post scriptum.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka ''hem''.

Följande dag åkte vi hem tidigt och en Sagres Sem alcool var allt som hanns med på flygplatsen.
Samma barnterror på hemvägen som på nedresan.
Sammanfattningsvis var jag glatt överraskad över nivån på ölen (semestereffekten skall nog inte underskattas), utbudet av öl samt hur ''bra'' folk var på engelska. För det mesta väldigt god mat, billigt var de också. Det som var mindre bra var att på väldigt många toaletter skulle man inte spola ned pappret i själva muggen utan det stod en hink eller liknande bredvid för detta. Konstigt nog var det aldrig någon odör från denna. Folk var väldigt korta, jag var längst ''överallt''.

Öl i Portugal del VI-Hot in the city

Det hade blivit dags att bege sig söderut igen. Tåget rullade i solskenet genom det kuperade landskapet ned tillbaka till huvudstaden. Det gick fortade än till Porto. Från stationen tog vi tunnelbanan till Marquês de pombal där väldigt god lunch intogs på en italiensk restaurant. Pilsner rajada från det för mig okända Cerveja bolina beläget fem mil nordöst om Lissabon intogs till maten. Betydligt godare mat än öl.

Port-telefon för medium?

Anledningen till vårt besök i den här delen av stan var ölbutiken Libeerdade som visade sig vara svår att hitta, men väl värt besväret. Antagligen landets största ölutbud i en väldigt liten lokal. Damen som jobbade där som jag även tror äger stället verkade verkligen älska sitt jobb som bjöd friskt oss och andra (som antagligen var stammisar) på diverse nyinkomna brygder. Euron hade (så klart) skjutit i höjden innan vår resa till Portugal så det var inte jättebilligt att fylla väskorna inför hemfärden. Några fatöl fanns också att avnjuta i den lilla baren. Jag nöjde mig med Alvinne Foeder 12, Maria från 8a colina, wienerölet N125 från Mania och Loose juice från Basqueland. Väldigt trevligt besök och man kände sig genast välkommen. Rekommenderas!

En buss tog oss till boendet i närheten av stationen Benfica. Vi lastade av de ölstinna väskorna och vilade lite innan pendeltåget tog oss till mer centrala delar av staden och bryggeripuben Duque. Väldigt livligt denna torsdagkväll men vi lyckades hitta ett bord där Pilsner, Pica pau amarelo, Snow white stout (en riktig höjdare) och Birra från Musa intogs.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka till boendet och en ganska god natts sömn kunde inkasseras.

Öl i Portugal del V-Urartad halvtidsvila

Det regnade när vi begav oss ut och tog en buss till den lilla bryggeripuben Fábrica da picaria. Supertrevlig personal som verkade tycka att det var exotiskt med så långväga gäster som oss. Tyvärr hade de bara ett par egna öl men desto fler brygder från Super bock. Jag intog Pilsener ariana, Black IPA 5,2% och Bengal amber IPA från Super bock. Inte fantastiska bärs.

Kurrandet från de allt större magarna blev allt mer högljutt. Detta åtgärdades på Dona maria pregaria där det till vår stora förvåning fanns några exotiska brygder. Maten var som oftast i Portugal konstig men god. Ölen var: Coruja IPA, Coruja Session saison och Coruja American amber lager. Samtliga från Super bock och väldigt tråkiga/snälla.
Halvtidsvila följde. Jag hade inte riktigt fått jetlagen från Arizona beer week ur kroppen och vaknade åtskilliga timmar senare i ett mörkt rum.

Det var bara att studsa upp ur sängen och bege sig ut medans något fortfarande var öppet. Valet föll på Terraplana som var beläget på något slags gångavstånd från boendet. En mörk cocktailbar med ett hyfsat utbud av inhemsk flasköl där vi blev sittandes tills de stängde inmundigandes Marquês de pale ale från det för mig okända lissabonbryggeriet Passarola, Zé arnaldo från 8a colina och Urraca vendaval från samma bryggeri. Fina brygder.

Köket hann stänga innan vi fick för oss att beställa. Som tur var låg en vad jag skulle kalla för en diner väldigt nära boendet som var öppen. Har för mig att maten var ok, men som vanligt lite annorlunda. Abadia från Super bock serverades till och det var faktiskt en bock, men verkligen ingen höjdare. Kallt ute denna kväll så det var skönt att bara gå runt hörnet och lägga sig.

Öl i Portugal del IV-På vandring i Porto

Som vanligt var det soligt och lagom temperatur för en liten turfpromenad. Vi stannade och åt frukost på ett cafe. Super bock Sem alcool gjorde sällskap.

Det blev bara varmare och varmare så att sätta sig och pusta ut med en glass kändes som en bra ide. Dock fick jag syn på exotisk öl på cafeet i fråga så det fick bli en Born in the IPA från Musa. Antagligen godare än glass på den soliga uteserveringen.

Efter att ha lallat runt lite till på stan hade det blivit dags för lunch på ytterligare ett cafe. Även här fanns en exotisk brygd i form av Tagus 4,8% från Font salem som verkligen inte var någon höjdare. Maten var inte heller fantastisk.
Därefter vilade vi upp våra trötta fötter i en park (med påtaglig cannabisdoft) i någon timme.

Lite piggare gled vi in på bryggeripuben Fábrica Nortada. Ett ganska stort modernt ställe med högt till tak och en massa souvenirer till salu. Öl som intogs här var: Lager, (utmärkta) Dark lager, California common och hampaölet Bob barley. Ok öl över lag.

Inte långt därifrån ligger ölbutiken Armazém da cerveja som också har en bar i vilken det blev långsittning. En liten uteservering finns även på baksidan. Det språkades en del med det trevlige Luis som stod i baren. Tror det var sju fatöl som fanns plus all öl som fanns i butiken fanns även kall att dricka på plats. Under denna sittning fick jag i mig: Red zeppelin från Musa, Red mosquito från Opo 74, ett ljust lageröl som hade samma namn som butiken. Minns ej vilka som hade bryggt det. Sovina Amber (biere de garde), Frank APA från Musa, Entruda från Barona, Barona Blonde ale, Adamanteia från det för mig okända lokala Colossus craft brewery, Sovina Helles, Florinda från lissabonbryggeriet 8a colina (åttonde kulllen), Runnin' for mayor från Garage (antagligen den bästa spanska öl jag druckit, en berliner weisse), Galáxia milk stout från Dois corvos (två korpar). Den finns tydligen i två olika styrkor, oklart vilken det här var, men gott var det. Bra öl över lag. Detta var i mitt tycke det bästa hak som besöktes under denna resa och ett besök rekommenderas om man är i Porto.

Runt hörnet ligger Letraria som vi hade besökt två kvällar i rad. Nu blev det tre i rad då D'os diabos (djävlarna?) Brown ale och Historical gose från Luzia avslutade denna långa soliga men trevliga dag.