Solen strålade över Solparken där vi traditionsenligt hade picknick med en massa finöl inför matchen.
Först ut Prominent från holländska Oijen. Gusher, (eller vad det kan heta på svenska) antagligen för att jag tappat flaskan i marken på väg till parken. Bärnstensfärgad söt, stark och ganska besk veteöl på 8,2 väl dolda procent. Fruktighet som nog mest liknar hallon.
Drakes IPA; typisk amerikansk IPA med allt vad det innebär. Tyvärr kändes ingen tropisk frukt av som det där riktiga pricken över i:et.
Old blarney 8% från Moylans; rubin/bärnstensfärg, mycket stark tearom, typisk amerikansk barley wine, möjligen något mer balancerad. Karamelltoner.
Hemmalaget med Ivan Turina i spetsen vann, så det blev till att träffa Johan i kvälls-solen i Sumpan.
400 pound monkey från Left hand 6,8%; bärnsten/gyllene välhumlad, men inte överdrivet för en IPA. Hyfsad balans i denna sköna segeröl.
Stillwater American farmhouse ale 6,6%; Ser ut som en ''premium lager'' men är absolut en saison med dess karakteristiska kryddighet och höga kolsyrenivå.
Taj mahal från United breweries group/Bombay breweries (Kingfisher); inte så blaskigt som man kan tro, men långt ifrån ''craft''. En fulöl rätt och slätt.
fredag 29 juli 2011
söndag 24 juli 2011
Som ett barn på julafton
En stor låda dök upp i veckan från Amsterdam med diverse godsaker. Så jag har varit ett enda stort leende hela veckan. Förhoppningsvis blir det inte sämre nästa vecka.
lördag 16 juli 2011
Fulölsprovning i fredags
Frun hade varit i turkiet och köpt hem lite smått och gott (nåja, det är ju tanken som räknas) samtidigt som länets bolag känns oerhört urplockade på exotisk finöl vilket har gjort att jag har köpt på mig de ölen som tidigare prioriterats bort. Resultatet av detta blir självklart en oundviklig fulölsprovning.
Pistonhead crusin' lager 18 poäng
Banks Caribbean lager 13 poäng
Ambar Especial 12 poäng
Cheap thrills 11 poäng
(Turk) Tuborg Fici 4 poäng
(Efes) Bomonti 2 poäng
Efes Pilsen 1 poäng
Ännu en fjäder i hatten för Spendrups som kan titulera sig Supreme summer outdoor fulöl champion of 2011.
En del riktigt horribla brygder.
I spåren av bolagets ölebb är en låda från Cracked kettle förhoppningsvis på väg så det ska bli bättring på standarden av provnings öl till nästa gång.
Pistonhead crusin' lager 18 poäng
Banks Caribbean lager 13 poäng
Ambar Especial 12 poäng
Cheap thrills 11 poäng
(Turk) Tuborg Fici 4 poäng
(Efes) Bomonti 2 poäng
Efes Pilsen 1 poäng
Ännu en fjäder i hatten för Spendrups som kan titulera sig Supreme summer outdoor fulöl champion of 2011.
En del riktigt horribla brygder.
I spåren av bolagets ölebb är en låda från Cracked kettle förhoppningsvis på väg så det ska bli bättring på standarden av provnings öl till nästa gång.
fredag 8 juli 2011
Sandberg på taket
Det skulle bli en heldag på söder. Första stoppet var grillen på Swedenborgsgatan där en tunnbrödsrulle med mer ketchup/senap än mos intogs. Efter denna kulinariska upplevelse behövdes en öl, något som fanns till hands på OT några kvarter därifrån.
Tjockhult tjinook från Nynäs; inte single hop som man skulle kunna tro. Ljus, mindre aromhumle än väntat. Inte illa, men kanske mindre ''frisk'' än väntat. Ganska välhumlad, och aningen obalanserad. Toner av tvål i eftersmaken? Jag hade aldrig gissat på att den var underjäst.
Anledningen till mitt besök i stan denna dag var att Toms svärföräldrar har en övernattningslägenhet på Stigbergsgatan som vi (Tom, Johan samt undertecknad) skulle sitta och öla i. Vädret var strålande och ingen balkong fanns till hands, så vad gör man? Går upp på taket där det finns något slags terass med bord och stolar. Utsikten var inte att leka med.
En fulölsprovning började vi med:
Pistonhead Cruisin’ lager 6 poäng
Cheap thrills 2 poäng
Žiguli Õlu Från Viru 1 poäng
Storslam för Spendrups i denna alltid lika prestigefyllda klass.
Sedan delade vi på allehanda öl; Svaneke Julebryg, Svaneke Session pilsner,Svaneke Rød jul, Santas swallie från Inveralmond, The creeper från Three floyds, Sierra Nevada 30th Anniversary Grand cru, Mohawk Red easter och Terrapin Side Project 13 (Imperial stout). Det mesta var riktigt gott och kul hade vi.
Tjockhult tjinook från Nynäs; inte single hop som man skulle kunna tro. Ljus, mindre aromhumle än väntat. Inte illa, men kanske mindre ''frisk'' än väntat. Ganska välhumlad, och aningen obalanserad. Toner av tvål i eftersmaken? Jag hade aldrig gissat på att den var underjäst.
Anledningen till mitt besök i stan denna dag var att Toms svärföräldrar har en övernattningslägenhet på Stigbergsgatan som vi (Tom, Johan samt undertecknad) skulle sitta och öla i. Vädret var strålande och ingen balkong fanns till hands, så vad gör man? Går upp på taket där det finns något slags terass med bord och stolar. Utsikten var inte att leka med.
En fulölsprovning började vi med:
Pistonhead Cruisin’ lager 6 poäng
Cheap thrills 2 poäng
Žiguli Õlu Från Viru 1 poäng
Storslam för Spendrups i denna alltid lika prestigefyllda klass.
Sedan delade vi på allehanda öl; Svaneke Julebryg, Svaneke Session pilsner,Svaneke Rød jul, Santas swallie från Inveralmond, The creeper från Three floyds, Sierra Nevada 30th Anniversary Grand cru, Mohawk Red easter och Terrapin Side Project 13 (Imperial stout). Det mesta var riktigt gott och kul hade vi.
torsdag 23 juni 2011
Stöd ditt lokala bryggeri
I Bamberg som har 70000 invånare finns det cirka tio bryggerier. I Haninge bor 77000 personer (bland andra min fru och undertecknad) finns det inte något...fram till snart!
Bryggeriet Södra maltfabriken som är under uppstart ska nämligen ligga här. HÄR i Handen! Jag är så upphetsad att jag inte vet var jag ska ta vägen!
Är ju ett stort fan av att stödja sitt lokala bryggeri, nu slipper jag stödja Monks (och Spendrups), för det blir ej mer lokalt än så här!
Detta är antagligen det bästa som hänt här sedan demokrati infördes. Helt fantastiskt!
Hoppas nu bara ölen är god också.
Bryggeriet Södra maltfabriken som är under uppstart ska nämligen ligga här. HÄR i Handen! Jag är så upphetsad att jag inte vet var jag ska ta vägen!
Är ju ett stort fan av att stödja sitt lokala bryggeri, nu slipper jag stödja Monks (och Spendrups), för det blir ej mer lokalt än så här!
Detta är antagligen det bästa som hänt här sedan demokrati infördes. Helt fantastiskt!
Hoppas nu bara ölen är god också.
Fotbollsöl
Tom och undertecknad delade på några bira igår i samband med matchen till exempel de dyra, men utmärkta Cockeyed cooper och Labyrinth från (vad som antagligen är Utahs bästa bryggeri) Uinta, samt Alesmith Grand cru. Inte illa den heller.
Tågen går inte så ofta hem på kvällen så det blev några öl att fira segern med också i Sumpan. Först en Tres blueberry stout från Dark horse på Blues och sedan även Ocean Amber ale, Old chub från Oskar blues på Biskopen. Här fanns även företrädare för Den svarta massan som gav mig en extra spark i arslet för att få detsamma ur vagnen och gå med där.
DSM-för oss som älskar AIK lite för mycket.
Tågen går inte så ofta hem på kvällen så det blev några öl att fira segern med också i Sumpan. Först en Tres blueberry stout från Dark horse på Blues och sedan även Ocean Amber ale, Old chub från Oskar blues på Biskopen. Här fanns även företrädare för Den svarta massan som gav mig en extra spark i arslet för att få detsamma ur vagnen och gå med där.
DSM-för oss som älskar AIK lite för mycket.
söndag 19 juni 2011
Öl i hemmet's lugna vrå
Efter att ha jobbat tio dagar i sträck kändes en stor provning helt rätt. Sex törstiga och en chafför hade samlats i hemmets (för dagen inte så) lugna vrå. Som vanligt mycket trevligt att få testa så mycket ny öl i goda vänners lag.
Fulöl
Sibirskaya korona Zolotistoe från Sun inbev Russia 14 poäng
Saku(?)Blond Ice 11 poäng
Karksi Hele från Karme 8poäng
Žiguli Õlu från Viru 6 poäng
Trots Karksi var infekterad kom den inte sist. Klass.
IPA (is dead)
Brewdog Citra 25 poäng
Brewdog Nelson Sauvin 24 poäng
Brewdog Bramling X 24 poäng
Brewdog Sorachi Ace 21 poäng
Skovlyst IPA 14 poäng
Det lille bryggeri IPA 13 poäng
Det lille bryggeri Columbus ale 5 poäng
Danskarna blev satta på plats av de färskare (och fantastiska) brewdogölen.
Stout
Amager Fru Frederiksen 19 poäng
Amager Sundby 19 poäng
Det lille bryggeri Black time 1 8 poäng
Det lille bryggeri Black time 6 8 poäng
Det lille bryggeri Black time 3 6 poäng
Storslam för Amager. Till den här stilen serverades även klass med (mörk) chokladinfuserad grädde, något som passade sjukt bra till. Inga dåliga öl men tungt att dricka så mycket sipparbärs på en gång, något som även kan appliceras på den sista klassen:
Belgian strong ale
Det lille bryggeri Water of life 23 poäng
HΨ Cuvee'09 från Van Steenberge (Gulden draak) 19 poäng
Kasteel Cuvée du chateau från Van Honsebrouck 13 poäng
The bruery 3 french hens 9 poäng
Kasteel Donker från Van Honsebrouck 8 poäng
Neuschwansteiner Castle cru från Höss 1 poäng
Dykus skulle jobba igår så han hoppade klokt nog över den sista klassen.
Neuschwansteiner finns i skrivande stund ännu ej på Rate beer, så jag fick gissa att den skulle med i den här klassen utan att ha smakat den innan. €30 kosta de den i Estland! Man får INTE vad man betalar för! Det lille bryggeri revancherade sig lite här i prestigeklassen på slutet för kvällens tidigare sistaplatser.
Fulöl
Sibirskaya korona Zolotistoe från Sun inbev Russia 14 poäng
Saku(?)Blond Ice 11 poäng
Karksi Hele från Karme 8poäng
Žiguli Õlu från Viru 6 poäng
Trots Karksi var infekterad kom den inte sist. Klass.
IPA (is dead)
Brewdog Citra 25 poäng
Brewdog Nelson Sauvin 24 poäng
Brewdog Bramling X 24 poäng
Brewdog Sorachi Ace 21 poäng
Skovlyst IPA 14 poäng
Det lille bryggeri IPA 13 poäng
Det lille bryggeri Columbus ale 5 poäng
Danskarna blev satta på plats av de färskare (och fantastiska) brewdogölen.
Stout
Amager Fru Frederiksen 19 poäng
Amager Sundby 19 poäng
Det lille bryggeri Black time 1 8 poäng
Det lille bryggeri Black time 6 8 poäng
Det lille bryggeri Black time 3 6 poäng
Storslam för Amager. Till den här stilen serverades även klass med (mörk) chokladinfuserad grädde, något som passade sjukt bra till. Inga dåliga öl men tungt att dricka så mycket sipparbärs på en gång, något som även kan appliceras på den sista klassen:
Belgian strong ale
Det lille bryggeri Water of life 23 poäng
HΨ Cuvee'09 från Van Steenberge (Gulden draak) 19 poäng
Kasteel Cuvée du chateau från Van Honsebrouck 13 poäng
The bruery 3 french hens 9 poäng
Kasteel Donker från Van Honsebrouck 8 poäng
Neuschwansteiner Castle cru från Höss 1 poäng
Dykus skulle jobba igår så han hoppade klokt nog över den sista klassen.
Neuschwansteiner finns i skrivande stund ännu ej på Rate beer, så jag fick gissa att den skulle med i den här klassen utan att ha smakat den innan. €30 kosta de den i Estland! Man får INTE vad man betalar för! Det lille bryggeri revancherade sig lite här i prestigeklassen på slutet för kvällens tidigare sistaplatser.
onsdag 8 juni 2011
Öl i Estland
No rest for the wicked.
I helgen var det dags att ge sig ut och härja igen, denna gång på en båt.
Majsan och jag åkte i lördags till Tallin. Vädret var fantastiskt bra så vi satte oss på däck och tog en öl. Ett bedrövligt ölsortiment gjorde dock att jag var nödgad att ha ett ess i rockärmen i form av Det lille bryggeri Imperial stout; mörkbrunt stort, men snabbt försvinnande skum. Kaffe och chilichoklad i aromen. Bra kropp, tung mörk maltighet, lösningsmedel, lång eftersmak av bränd choklad. Inte fantastisk, men helt ok.
Mer än så fanns det inte att skriva om ölmässigt. Vi gick till sängs ganska tidigt och var i god form inför dagen i Tallinn.
Efter en improviserad frukost gick vi till Ölletorn som besöktes förra gången vi var i Tallinn. De skulle öppna klockan 11, men tio över syntes fortfarande inget spår av någon som skulle öppna, så vi vandrade in mot centrum istället och slog oss ned på bryggeripuben Beer house uteservering och började rensa igenom deras alla brygder.
Helles light; brödig och stiltypisk, men inte speciellt god.
Medovar honey; bärnstensfärgad, kottar/koda/bark och massor av karamellsötma, men någon honung hittar jag ej. Lite för söt.
Ett kvarter därifrån ligger en medeltidsrestaurang vid namn Olde hansa där vi åt. Super-turistigt, men ganska annorlunda. De kryddar sin egen öl här och alla sorter vi provade var superkryddiga.
Väl tillbaka på Beerhouse blev det ett par sista öl. Dunkles extra; parfymig och allmänt hemsk, lite maltighet, men ej tillräckligt.
BH Premium; väldig mörk för att vara en premium lager, men den var faktiskt ok i övrigt.
Vi skulle också gå och handla innan båten skulle gå, lite väl tidsoptimistiskt skulle det visa sig. Jag fick med mig en hel del öl, men vi missade båten hem. Dessutom fick VÄLDIGT många flaskor sönder under promenaden ned till hamnen plus att jag skar sönder ett finger på allt trasigt glas.
Det var bara att köpa en ny hemresa dagen därpå för dyra pengar och ta in på hotellet tvärs över gatan. Som extra ''lök på laxen'' hade vi betalt för extra fancy frukost på hemvägen som vi nu slapp. För övrigt skulle Majsan jobba och kom några timmar sent till jobbet. Som om detta inte vore nog hade vi en massa grejor kvar i hytten så som tex nyckelknippor som vi i skrivande stund ännu ej fått tillbaka! Vilket mörker!
En klen tröst var att det fanns en exotisk öl i hotellbaren; Tuborg Lime cut. Klen var ordet.
Nu hade vi ju ''fått'' en extra dag i denna en av världens mindre huvudstäder, så det var bara att göra det bästa av situationen och bege sig in till centrum och sätta sig på Beerhouse igen. Sista ölet där blev Vana viini som var intetsägande, men välgörande i värmen.
Tillbaka på Olde hansa åt vi igen och de sista av deras hemkryddade öl gjorde maten sällskap.
Eftersom så mycket öl gick sönder (eller fick nödslaktas pga läckande kapsyler dagen innan) skulle vi gå och handla igen, men självklart var det stängt.
Andrahandsvalet var den finska kedjan Stockmann som har ett varuhus i staden. Stort sortiment av öl gjorde att det åter igen blev tungt att släpa på allt, men vi hann med båten denna gång i alla fall.
Eftersom det var en annan båt än den vi hade kommit med var ju inte baren densamma. En exotisk fruktöl fanns att ''njuta'' av Puls Tume Kirss från Viru.
Roligare än så blev det ej denna gång.
I helgen var det dags att ge sig ut och härja igen, denna gång på en båt.
Majsan och jag åkte i lördags till Tallin. Vädret var fantastiskt bra så vi satte oss på däck och tog en öl. Ett bedrövligt ölsortiment gjorde dock att jag var nödgad att ha ett ess i rockärmen i form av Det lille bryggeri Imperial stout; mörkbrunt stort, men snabbt försvinnande skum. Kaffe och chilichoklad i aromen. Bra kropp, tung mörk maltighet, lösningsmedel, lång eftersmak av bränd choklad. Inte fantastisk, men helt ok.
Mer än så fanns det inte att skriva om ölmässigt. Vi gick till sängs ganska tidigt och var i god form inför dagen i Tallinn.
Efter en improviserad frukost gick vi till Ölletorn som besöktes förra gången vi var i Tallinn. De skulle öppna klockan 11, men tio över syntes fortfarande inget spår av någon som skulle öppna, så vi vandrade in mot centrum istället och slog oss ned på bryggeripuben Beer house uteservering och började rensa igenom deras alla brygder.
Helles light; brödig och stiltypisk, men inte speciellt god.
Medovar honey; bärnstensfärgad, kottar/koda/bark och massor av karamellsötma, men någon honung hittar jag ej. Lite för söt.
Ett kvarter därifrån ligger en medeltidsrestaurang vid namn Olde hansa där vi åt. Super-turistigt, men ganska annorlunda. De kryddar sin egen öl här och alla sorter vi provade var superkryddiga.
Väl tillbaka på Beerhouse blev det ett par sista öl. Dunkles extra; parfymig och allmänt hemsk, lite maltighet, men ej tillräckligt.
BH Premium; väldig mörk för att vara en premium lager, men den var faktiskt ok i övrigt.
Vi skulle också gå och handla innan båten skulle gå, lite väl tidsoptimistiskt skulle det visa sig. Jag fick med mig en hel del öl, men vi missade båten hem. Dessutom fick VÄLDIGT många flaskor sönder under promenaden ned till hamnen plus att jag skar sönder ett finger på allt trasigt glas.
Det var bara att köpa en ny hemresa dagen därpå för dyra pengar och ta in på hotellet tvärs över gatan. Som extra ''lök på laxen'' hade vi betalt för extra fancy frukost på hemvägen som vi nu slapp. För övrigt skulle Majsan jobba och kom några timmar sent till jobbet. Som om detta inte vore nog hade vi en massa grejor kvar i hytten så som tex nyckelknippor som vi i skrivande stund ännu ej fått tillbaka! Vilket mörker!
En klen tröst var att det fanns en exotisk öl i hotellbaren; Tuborg Lime cut. Klen var ordet.
Nu hade vi ju ''fått'' en extra dag i denna en av världens mindre huvudstäder, så det var bara att göra det bästa av situationen och bege sig in till centrum och sätta sig på Beerhouse igen. Sista ölet där blev Vana viini som var intetsägande, men välgörande i värmen.
Tillbaka på Olde hansa åt vi igen och de sista av deras hemkryddade öl gjorde maten sällskap.
Eftersom så mycket öl gick sönder (eller fick nödslaktas pga läckande kapsyler dagen innan) skulle vi gå och handla igen, men självklart var det stängt.
Andrahandsvalet var den finska kedjan Stockmann som har ett varuhus i staden. Stort sortiment av öl gjorde att det åter igen blev tungt att släpa på allt, men vi hann med båten denna gång i alla fall.
Eftersom det var en annan båt än den vi hade kommit med var ju inte baren densamma. En exotisk fruktöl fanns att ''njuta'' av Puls Tume Kirss från Viru.
Roligare än så blev det ej denna gång.
tisdag 7 juni 2011
Nå't med frukt kanske
När man är ute och dricker veteöl brukar ju biran i fråga serveras med en citronskiva på glaskanten eller direkt i bärsen.
Jag har alltid hävdat att detta var att förstöra god öl.
Dags att utmana mina fördomar i ett test. Fyra olika glas med referensölet Citra weiss från Amager (kanske inte världens mest stiltypiska brygd, men det fick duga). Ett utan frukt, ett med citron, ett med apelsin (som jag blivit serverad vid något tillfälle) och jokern lime.
Som jag trodde vad det glaset utan frukt som smakade bäst följt av lime, apelsin och värst smakade glaset med citronskivan.
Så undertecknad kommer fortsätta slänga bort fruktskivor ur mina ölglas.
Jag har ambition att göra om det här testet med wit någon gång när dylika brygder finns i hemmet.
Jag har alltid hävdat att detta var att förstöra god öl.
Dags att utmana mina fördomar i ett test. Fyra olika glas med referensölet Citra weiss från Amager (kanske inte världens mest stiltypiska brygd, men det fick duga). Ett utan frukt, ett med citron, ett med apelsin (som jag blivit serverad vid något tillfälle) och jokern lime.
Som jag trodde vad det glaset utan frukt som smakade bäst följt av lime, apelsin och värst smakade glaset med citronskivan.
Så undertecknad kommer fortsätta slänga bort fruktskivor ur mina ölglas.
Jag har ambition att göra om det här testet med wit någon gång när dylika brygder finns i hemmet.
Öl i Hovedstadsområdet delII
Dag två på Festivalen kändes betydligt mer välbesökt och liknade Ölmässan en lördag (inte så illa, men för mycket folk). Detta ledde till att vi inte var där så länge som dagen innan. Här är resten av vad som intogs på Festivalen:
St. Austell Proper Black
Trumer Green
Braunstein Brown Ale
Braunstein Organic Wheat
Thisted Thy Økologisk Humle
Thisted Porse bock
Raasted Schwarzbier
Raasted Hvede
Raasted Forår
Vestfyen Willemoes Belgisk Ale
Vestfyen Willemoes Ale
Vestfyen Forårsbryg
Vestfyen Nat Expressen
Refsvindinge Røde Mor
Engel Gold
Engel Kellerbier Dunkel
Engel Aloisius
A. Le Coq Maiz
Newmans Wolvers Ale
Newmans Cave Bear Stout
Newmans Red Stag Bitter
Newmans Last Lion of Britain
Zubr Classic
Zubr Gold
Andrik Påske
Andrik Festøl
Nørrebro EPA
Nørrebro Icicle Weiss
Rørvig Hved 5%
Rørvig Pilsner
Snällsbökebirkekölsch(Hembrygd)
Tom, Jag och Johan åkte tillbaka till hotellet och lämnade lite grejor (läs öl) där innan vi fortsatte till Mikkeller bar där vi träffade Omhper,Patrik, Jäger, Hannu och Fredrik.
Väldigt kul förstås att sitta och språka med alla dessa öldårar, vi var nog kvar till de stängde.
Hedgerow Bitter från Pretty things
Mikkeller Vesterbro pilsner
Mikkeller Anniversary Edition 1 Vesterbro wit
Mikkeller Spontanframboos
Mikkeller Spontankriek
Straffe Winter från 3 fonteinen
St. Austell Proper Black
Trumer Green
Braunstein Brown Ale
Braunstein Organic Wheat
Thisted Thy Økologisk Humle
Thisted Porse bock
Raasted Schwarzbier
Raasted Hvede
Raasted Forår
Vestfyen Willemoes Belgisk Ale
Vestfyen Willemoes Ale
Vestfyen Forårsbryg
Vestfyen Nat Expressen
Refsvindinge Røde Mor
Engel Gold
Engel Kellerbier Dunkel
Engel Aloisius
A. Le Coq Maiz
Newmans Wolvers Ale
Newmans Cave Bear Stout
Newmans Red Stag Bitter
Newmans Last Lion of Britain
Zubr Classic
Zubr Gold
Andrik Påske
Andrik Festøl
Nørrebro EPA
Nørrebro Icicle Weiss
Rørvig Hved 5%
Rørvig Pilsner
Snällsbökebirkekölsch(Hembrygd)
Tom, Jag och Johan åkte tillbaka till hotellet och lämnade lite grejor (läs öl) där innan vi fortsatte till Mikkeller bar där vi träffade Omhper,Patrik, Jäger, Hannu och Fredrik.
Väldigt kul förstås att sitta och språka med alla dessa öldårar, vi var nog kvar till de stängde.Hedgerow Bitter från Pretty things
Mikkeller Vesterbro pilsner
Mikkeller Anniversary Edition 1 Vesterbro wit
Mikkeller Spontanframboos
Mikkeller Spontankriek
Straffe Winter från 3 fonteinen
fredag 3 juni 2011
Öl i Hovedstadsområdet delI
Tåget gick hyfsat tidigt från Kalmar, men vi var tvugna att byta så vi hann precis checka in och dumpa väskorna innan det var dags att ge sig ut till Festivalen. Och det var verkligen festivalen med stort F. Den bästa av de åtta olika ölfestivaler jag varit på i alla fall.
Helt euforisk lallade jag runt där från de öppnade till stängningsdags. Väldigt många bekanta ansikten att hälsa på. Det var länge sedan jag hade så kul.
Här är listan ölen som intogs i de endecilitersglas man fick:
Ørbæk Peach Beer
Ørbæk Red Ale
Ørbæk ØPA
Ørbæk Nutty
Croocked Moon True Rebel
Croocked Moon The Blind Eye
Brewpub København Armstrong
Brewpub København Brewfather
Evil Twin Istedgade Hipster Ale
De Molen Op & Top (Sorachi Ace)
De Molen Op & Top (Amarillo)
Kolding Bryglaug Jonas 0
Fanø Rav
Fanø Lynghvede
Fanø Stormflod
Fanø Vestkyst
Grassroots/Lövenlund Dresden 45-Dagens höjdare
Grassroots Smoconut
Stevns Trampeøl
Stevns Bondens Bryg
Stevns Fiddivous Påskebryg
Stevns Polkaprik 2007
Stevns Stevnsk Speciel Ale
Fur Schwartz Bier
Fur Spalter Select
Kølster Højsommer
Kølster Bejler
Kølster El’ens Lyst 5,8%
Randers Pale Ale
Mikkeller 1000 IBU Light
Moonlight Two Weeks Notice
Svaneke Aurum
Svaneke Mørk Guld
Søgaard Gækkebryg
Black Rooster Ginger Witt
Black Rooster Steam
Hornbeer Brown Ale
Hornbeer Dunkelhorn
Hornbeer Svejk
Carlsberg Copen*hagen 56°N
Okkara Rinkusteinur
Castelain Ch’Ti Ambrée
Herslev Økologisk Landøl
Herslev Økologisk Hvedeøl
Nibe Den Lille Fede
Vejle Bryghus Forårsbryg(Hopback)
Fuglsang Pilsner
Fuglsang Black Bird
Skovlyst Cassis
Skovlyst Kaptajn Olsen
Skovlyst Ahornbryg
Cains Finest export Lager
Cains Fine Raisin Beer
Badger Blandford Fly
Beer Here Fat Cat
Allt kanske inte nödvändigtvis inte dracks första dagen, men jag återkommer med resten senare. Man kunde även köpa med sig öl från Festivalen, något som jag nappade på.
torsdag 2 juni 2011
Öl i Kalmar
En kort men intensiv ölresa inleddes för drygt en vecka sedan. Tom och jag tog tåget från Centralen med destination Kalmar. Vi delade på en del öl under resans gång.
Punk 5,6% från Brewdog; svensk pant på burken! Vackra skumgardiner, tropisk frukt både i smak ock arom, obalanserad med hyfsat lång efterbeska. Personligen föredrar jag nog den lite starkare versionen framför den här nya.
Sigtuna Summer IPA; sträv och allmänt hemsk. Hittills deras värsta. Antagligen hade jag förväntat mig något mer ''friskt'' mer USA-inspirerat...
Smuttynose Barleywine; en tvättäkta amerikansk BW med allt vad det innebär. Obalanserad med en brutal beska och viss nötighet. Föredrar personligen de brittiska tolkningarna av stilen i fråga, men de tenderar att vara lite väl söta istället.
När vi kom fram checkade vi in på ett hotell inte så långt från stationen.
En snabb inslängning av våra väskor innan god lunch intogs på en grill. Anledningen till vårt besök i den småländska metropolen var Kalmar FF-AIK. Tom ville nödvändigtvis gå på krogen och ta en öl innan avspark. Det fick bli Lilla puben. Klart mycket mer lediga platser än när vi var där sist.
Lata dagars Ängöl; ''somrig'' och ganska lätt. Lång brödig eftersmak. Gör sig säkert bra på en närbelägen strand om någon månad.
På den vansinnigt överskattade nya arenan ''avnjöts'' en Sofiero Original 3.5% som smakade mer lättöl än någonting annat.
Efter matchen tog vi buss tillbaka till stan och gick på Pipes of Scotland där ytterligare ett par Ängöl intogs.
Ljuva livets ÄSB; bärnstensfärgad. Välbalanserad stabil ''session'' med toner av lösningsmedel. Ganska lång eftersmak.
Alla tiders Prima lager; svartvinbärsblad både i arom och smak. Lätt och uppfriskande.
Vi gick tillbaka till mysiga Lilla puben där en Sorachi ace från Brooklyn delades på. Kryddig, frisk, balaserad, stiltypisk och prisvärd (180:-för en 75:a 7,5%ig amerikansk öl. Jag skulle vilja se någon stockholmskrog matcha det priset.). Under den här resan upptäcktes ett kanonöl varje dag. Detta var dagens höjdare och bland det bästa jag druckit i år.
En sängfösare på rummet blev det också.
Belhaven Scottish stout 7%. God natt!
Punk 5,6% från Brewdog; svensk pant på burken! Vackra skumgardiner, tropisk frukt både i smak ock arom, obalanserad med hyfsat lång efterbeska. Personligen föredrar jag nog den lite starkare versionen framför den här nya.
Sigtuna Summer IPA; sträv och allmänt hemsk. Hittills deras värsta. Antagligen hade jag förväntat mig något mer ''friskt'' mer USA-inspirerat...
Smuttynose Barleywine; en tvättäkta amerikansk BW med allt vad det innebär. Obalanserad med en brutal beska och viss nötighet. Föredrar personligen de brittiska tolkningarna av stilen i fråga, men de tenderar att vara lite väl söta istället.
När vi kom fram checkade vi in på ett hotell inte så långt från stationen.
En snabb inslängning av våra väskor innan god lunch intogs på en grill. Anledningen till vårt besök i den småländska metropolen var Kalmar FF-AIK. Tom ville nödvändigtvis gå på krogen och ta en öl innan avspark. Det fick bli Lilla puben. Klart mycket mer lediga platser än när vi var där sist.
Lata dagars Ängöl; ''somrig'' och ganska lätt. Lång brödig eftersmak. Gör sig säkert bra på en närbelägen strand om någon månad.
På den vansinnigt överskattade nya arenan ''avnjöts'' en Sofiero Original 3.5% som smakade mer lättöl än någonting annat.
Efter matchen tog vi buss tillbaka till stan och gick på Pipes of Scotland där ytterligare ett par Ängöl intogs.
Ljuva livets ÄSB; bärnstensfärgad. Välbalanserad stabil ''session'' med toner av lösningsmedel. Ganska lång eftersmak.
Alla tiders Prima lager; svartvinbärsblad både i arom och smak. Lätt och uppfriskande.
Vi gick tillbaka till mysiga Lilla puben där en Sorachi ace från Brooklyn delades på. Kryddig, frisk, balaserad, stiltypisk och prisvärd (180:-för en 75:a 7,5%ig amerikansk öl. Jag skulle vilja se någon stockholmskrog matcha det priset.). Under den här resan upptäcktes ett kanonöl varje dag. Detta var dagens höjdare och bland det bästa jag druckit i år.
En sängfösare på rummet blev det också.
Belhaven Scottish stout 7%. God natt!
torsdag 19 maj 2011
Öl i''Sverige's närmaste stad''
Jag och Majsan begav oss till Enköping och hembryggartävlingen som var där i helgen.
Först gick vi och åt mindre god pizza i centrum innan vi kunde återvända till Bachohallen efter några års frånvaro från denna trevliga tillställning.
Domarnas poäng:
Lagerklassen
Guld Hovedsta Tjeck ''Hovedsta ligan''
Silver Härnevi Guld Kenth Hansson, Håkan Karlsson & Ismo Tanskanen
Brons Svågerhop Härnevi-Fanna
Öl i Stockholms hedersomnämnande till Joddel (''Mulle Gorm'') och Kafka (Jens Jernström).
Aleklassen
Guld ''MarsIpa-n'' Kenth Hansson & Mats Pettersson
Silver Ameriocan amber NZ Väsby hembryggare
Brons Fasa Härnevi-Fanna
Övrigt specialöl
Guld Ullbro Vulkan Tillinge tilt
Silver ''Valon cuve'' Kenth Hansson & Mats Pettersson
Brons Stens fjäsk Fjäsk & co
Öl i Stockholms hedersomnämnande till Heavenly dark angel (''Mulle Gorm'').
Hemresan blev händelsefattig i vanlig ordning.
Först gick vi och åt mindre god pizza i centrum innan vi kunde återvända till Bachohallen efter några års frånvaro från denna trevliga tillställning.
Domarnas poäng:
Lagerklassen
Guld Hovedsta Tjeck ''Hovedsta ligan''
Silver Härnevi Guld Kenth Hansson, Håkan Karlsson & Ismo Tanskanen
Brons Svågerhop Härnevi-Fanna
Öl i Stockholms hedersomnämnande till Joddel (''Mulle Gorm'') och Kafka (Jens Jernström).
Aleklassen
Guld ''MarsIpa-n'' Kenth Hansson & Mats Pettersson
Silver Ameriocan amber NZ Väsby hembryggare
Brons Fasa Härnevi-Fanna
Övrigt specialöl
Guld Ullbro Vulkan Tillinge tilt
Silver ''Valon cuve'' Kenth Hansson & Mats Pettersson
Brons Stens fjäsk Fjäsk & co
Öl i Stockholms hedersomnämnande till Heavenly dark angel (''Mulle Gorm'').
Hemresan blev händelsefattig i vanlig ordning.
lördag 7 maj 2011
Öl i soffan
En minimalistisk, men inte mindre trevlig för det provning en fredag kväll är inte fel. Dunkel var stilen för dagen och ölen höll en överraskande hög och jämn nivå.
Freudenberger från Märkl 3 poäng
Sandels Dark 4,3% från Olvi 2 poäng
Bryggmästarens Påsköl 5,7% från Åbro 1 poäng
Freudenberger från Märkl 3 poäng
Sandels Dark 4,3% från Olvi 2 poäng
Bryggmästarens Påsköl 5,7% från Åbro 1 poäng
söndag 1 maj 2011
Öl i Lapphelvetet
Det hör inte till vanligheterna att jag firar valborg, men för en gångs skull krockade denna högtid ej med jobb. Dessutom var jag bjuden på fest. Till denna fest togs diverse jästa maltdrycker med. Till exempel:Emelisse IPA 4,5%; orangeaktig färg, lite obalanserad och sträv. Mer fyllighet/kropp skulle inte vara fel.
Hebden’s wheat från Little valley; wit. Ser ut som den ska och smakar väl nästan ok.
Kievari Retale från Laitilan Wirvoitusjuomatehdas (Det längsta ordet i finska språket hoppas jag. ''Läskedrycksfabrik'' betyder det.) ; förstår inte vad som är ''ret'', lite toner av knäckebröd. Tråkig med brittisk humle. Inte gott.
Outta kilter från Hoppin frog; uteslutande lagrade toner i aromen. Ganska mycket jästfällning. Otroligt fyllig, söt stark och bara mums. Inte illa, helt klart dagens roligaste och bästa öl.
Sumbel porter från Ægir; Kolsvart. Sot och mörk malt. Inget märkvärdigt.
En improviserad provning med två fasansfulla Innis&Gunn-brygder (Belhaven) som någon tagit med sig gjorde vi också.
Original 5 poäng
Rum cask 4 poäng.
Eller för att citera den store bryggmästaren och tvstjärnan Johan Sandberg -''Jag får ju diabetes bara jag tittar på den.''
tisdag 26 april 2011
Öl i Finland
Svärmor fyllde år, och för att fira det åkte alla hennes barn med respektive på helsingforskryssning.
Ölutbudet på båten var ganska skralt, men en exotisk brygd (plus en taxfreeöl) hade puben lyckats skaka fram; den alldeles för snälla Le coq Porter.
Det blev därmed ganska tidig nedbäddning för att vara i form till de cirka åtta timmarna man har på sig att prova lokala brygder samt att handla med sig dylika hem, i land.
Vi skulle ta en guidad busstur i stan, men den var försenad, så det fanns tid för en alkoholfri hemsk öl på själva färjeterminalen. Nikolai Tumma lager.
Bussen tog oss till Sibeliusmonumentet där jag hoppade av och fortsatte till fots till William K. Kurvi. En bra bit att gå men det var i alla fall öppet och man kunde äntligen få sig lite öl. Coyet Ale från Suomenlinna; nästan orange. Ofiltrerad och med väldigt mycket kolsyra. I övrigt brittisk så det förslår med hyfsad beska.
Koskipanimon Sima; väldigt svag mjöd (5%). Servaras med citronskiva och ser ut som cider. Söt och snäll. Honungs-smaken är relativt blygsam.
Corsto maltainen från Karhupanimo; sträv och allmänt hemsk till att börja med, men utvecklas mycket positivt medan den värms upp. Lite tråk-brittisk dock. Kolatoner och en del sötma. Fudge i eftersmaken. Jag hade gissat på ESB, men i själva verket klassificeras ölet som en Pale ale.
Alpha dog 4,5% från Brewdog; askfat någon?
Keisari EloWehnä 5,3% från Nokian panimo; vet inte om det ska föreställa H-W eller wheat-ale, men någon höjdare var det ej.
Dagen till ära var alko påskstängt (till skillnad från bolaget som var öppet i
lördags) så det blev till att gå till livsmedelsbutiken Kmarket för att göra ölinköp. Antagligen var ölutbudet större än på monopolbutiken även om biran som fanns till hands inte var lika spännande kanske. Ett gäng 4,7or och 4,5or fick jag med mig hem i alla fall. Var personligen mycket nöjd hur som helst.
Ett sista ölstopp hanns med på Villi wäinö. Kievari Humalainen från Laitilan Wirvoitusjuomatehdas (just det); ljus och lite grumlig, antagligen är den ''grovfiltrerad''. Obalanserad, knäckebröd, markerad efterbeska.
Hemresan var i stort sett befriad från skandalscener.
Ölutbudet på båten var ganska skralt, men en exotisk brygd (plus en taxfreeöl) hade puben lyckats skaka fram; den alldeles för snälla Le coq Porter.
Det blev därmed ganska tidig nedbäddning för att vara i form till de cirka åtta timmarna man har på sig att prova lokala brygder samt att handla med sig dylika hem, i land.
Vi skulle ta en guidad busstur i stan, men den var försenad, så det fanns tid för en alkoholfri hemsk öl på själva färjeterminalen. Nikolai Tumma lager.
Bussen tog oss till Sibeliusmonumentet där jag hoppade av och fortsatte till fots till William K. Kurvi. En bra bit att gå men det var i alla fall öppet och man kunde äntligen få sig lite öl. Coyet Ale från Suomenlinna; nästan orange. Ofiltrerad och med väldigt mycket kolsyra. I övrigt brittisk så det förslår med hyfsad beska.
Koskipanimon Sima; väldigt svag mjöd (5%). Servaras med citronskiva och ser ut som cider. Söt och snäll. Honungs-smaken är relativt blygsam.
Corsto maltainen från Karhupanimo; sträv och allmänt hemsk till att börja med, men utvecklas mycket positivt medan den värms upp. Lite tråk-brittisk dock. Kolatoner och en del sötma. Fudge i eftersmaken. Jag hade gissat på ESB, men i själva verket klassificeras ölet som en Pale ale.
Alpha dog 4,5% från Brewdog; askfat någon?
Keisari EloWehnä 5,3% från Nokian panimo; vet inte om det ska föreställa H-W eller wheat-ale, men någon höjdare var det ej.
Dagen till ära var alko påskstängt (till skillnad från bolaget som var öppet i
lördags) så det blev till att gå till livsmedelsbutiken Kmarket för att göra ölinköp. Antagligen var ölutbudet större än på monopolbutiken även om biran som fanns till hands inte var lika spännande kanske. Ett gäng 4,7or och 4,5or fick jag med mig hem i alla fall. Var personligen mycket nöjd hur som helst.Ett sista ölstopp hanns med på Villi wäinö. Kievari Humalainen från Laitilan Wirvoitusjuomatehdas (just det); ljus och lite grumlig, antagligen är den ''grovfiltrerad''. Obalanserad, knäckebröd, markerad efterbeska.
Hemresan var i stort sett befriad från skandalscener.
tisdag 12 april 2011
Parkbänksfyllon
I det strålande vårvädret hade vi (Sir Charles, Tom, undertecknad, Johan och hans polare vars namn jag verkar ha glömt) årets första picknick i Solparken innan matchen i förrgår. Det blev stressigt att prova allt som folk hade med sig, plus sitt eget. Mycket gott var det i alla fall, men jag hade inte riktigt ro att skriva några ordentliga anteckningar till allt.
Panzer imperial pils från Port brewing; antagligen lite för varm och lite trött. Säkert uppåt 90 IBU. Smakar mer som en sömnig DIPA än en imperial pilsner. Alkohol och sötma är de smakerna som var mest dominanta för mig. En stor besvikelse.
Stateside Saison från ''up 'n coming'' Stillwater artisanal ales baserat i Maryland. Söt och jävligt god. En av de bästa saisons jag druckit.
King goblin från Wychwood smakade bränt och hade en lång eftersmak.
Match blev till slut en solskenshistoria/målfest efter en lite trevande inledning från hemmalaget med ''Tjerna'' i spetsen. Mycket trevligt.
Efter matchen firades segern på The bluespub i Sumpan med pubquiz (det första jag varit med på faktiskt. 3:e plats för mig och Tom) och ytterligare några öl, tex. Or black ale från Cigar city. Som namnet avslöjar var svart. Hyfsat fyllig, mycket rostat och stilen till trots (svart-IPA) inte var överdrivet besk. Sötma i eftersmaken. God avslutning på en trevlig eftermiddag/kväll skulle man kunna tycka, men det blev ett extranummer i form av Brøckhouse Premium pilsner.
Panzer imperial pils från Port brewing; antagligen lite för varm och lite trött. Säkert uppåt 90 IBU. Smakar mer som en sömnig DIPA än en imperial pilsner. Alkohol och sötma är de smakerna som var mest dominanta för mig. En stor besvikelse.
Stateside Saison från ''up 'n coming'' Stillwater artisanal ales baserat i Maryland. Söt och jävligt god. En av de bästa saisons jag druckit.
King goblin från Wychwood smakade bränt och hade en lång eftersmak.
Match blev till slut en solskenshistoria/målfest efter en lite trevande inledning från hemmalaget med ''Tjerna'' i spetsen. Mycket trevligt.
Efter matchen firades segern på The bluespub i Sumpan med pubquiz (det första jag varit med på faktiskt. 3:e plats för mig och Tom) och ytterligare några öl, tex. Or black ale från Cigar city. Som namnet avslöjar var svart. Hyfsat fyllig, mycket rostat och stilen till trots (svart-IPA) inte var överdrivet besk. Sötma i eftersmaken. God avslutning på en trevlig eftermiddag/kväll skulle man kunna tycka, men det blev ett extranummer i form av Brøckhouse Premium pilsner.
lördag 9 april 2011
American Special Pale Bitter
För första gången på 22 månader var det en internationell panel som bänkade sig för att prova öl här i hemmet.
Detta var vad vi kom fram till:
ESB
Eem Bitter 4 poäng
Southern tier Harvest ale 2 poäng
Black/Golden sheep 0 poäng
England förnedrat i ''sin egen'' stil.
APA
Klein duimpje APA 6 poäng
Southwold Winter IPA (Adnams) 2 poäng
Mohawk Vs. amarillo 1 poäng
Full pott för den trevliga holländska brygden, medan Mohawk kändes trött.
Belgisk ale
Roste Jeanne (Struise) 5 poäng
Klein duimpje Slobberbok 4 poäng
Marikenbier (De hemel) 0 poäng
Roste Jeanne och Slobberbok var väldigt lika varandra, medan Marikenbier mest smakade sött te.
Som vanligt kul att prova en massa exotiska brygder.
Detta var vad vi kom fram till:
ESB
Eem Bitter 4 poäng
Southern tier Harvest ale 2 poäng
Black/Golden sheep 0 poäng
England förnedrat i ''sin egen'' stil.
APA
Klein duimpje APA 6 poäng
Southwold Winter IPA (Adnams) 2 poäng
Mohawk Vs. amarillo 1 poäng
Full pott för den trevliga holländska brygden, medan Mohawk kändes trött.
Belgisk ale
Roste Jeanne (Struise) 5 poäng
Klein duimpje Slobberbok 4 poäng
Marikenbier (De hemel) 0 poäng
Roste Jeanne och Slobberbok var väldigt lika varandra, medan Marikenbier mest smakade sött te.
Som vanligt kul att prova en massa exotiska brygder.
torsdag 24 mars 2011
Äntligen!
Det tog sin tid, men till slut dök lådan från Cracked kettle upp.
Anledningarna till att det tog drygt tjugo dagar från beställningsdatumet tills dess att paketet dök upp är två.
1. Deras saldon stämmer inte så bra.
2. Jag kollar inte min epost så ofta
Det har gått många mail fram och tillbaka innan ersättningsöl (som även dessa i många fall var slut) för de som ej fanns tillgängliga kunde fås fram.
Trots detta är jag väldigt nöjd. Cracked kettles kundservice har varit utmärkt. Posten levererade till och med hem utan extrakostnad, tur att jag råkade vara hemma då bara.
20 öl för 1263:- vilket ger ett styckpris på63:-. Inte så farligt med tanke på att det mest var ganska stark öl, sex av flaskorna var stora (65-75 cl), samt att frakten var inräknad. Allting var minst sagt väl inslaget, så risk för att något ska gå sönder känns minimal.
Jag kan bara rekommendera att beställa därifrån.
Nu har dock lyxproblemet att man köper på sig mer öl än man dricker upp återigen dykt upp. Det kan nog (i viss mån) botas vid provningen nästa månad.
Anledningarna till att det tog drygt tjugo dagar från beställningsdatumet tills dess att paketet dök upp är två.
1. Deras saldon stämmer inte så bra.
2. Jag kollar inte min epost så ofta
Det har gått många mail fram och tillbaka innan ersättningsöl (som även dessa i många fall var slut) för de som ej fanns tillgängliga kunde fås fram.
Trots detta är jag väldigt nöjd. Cracked kettles kundservice har varit utmärkt. Posten levererade till och med hem utan extrakostnad, tur att jag råkade vara hemma då bara.
20 öl för 1263:- vilket ger ett styckpris på63:-. Inte så farligt med tanke på att det mest var ganska stark öl, sex av flaskorna var stora (65-75 cl), samt att frakten var inräknad. Allting var minst sagt väl inslaget, så risk för att något ska gå sönder känns minimal.
Jag kan bara rekommendera att beställa därifrån.
Nu har dock lyxproblemet att man köper på sig mer öl än man dricker upp återigen dykt upp. Det kan nog (i viss mån) botas vid provningen nästa månad.
onsdag 23 mars 2011
Slottskällan
Horder (nåja tio i alla fall) av ölbloggare hade invaderat Uppsala för att ha lite samkväm på Slottskällan som bjöd på mycket gott i både mat och dryckesväg. Bland annat Ofiltrerad Red ale, Nelson, Källarlager, samt vertikalprovningar av Kloster och Imperial stout.
Det kan säkert läsas mer utförligt om träffen på följande bloggar:
Portersteken, Pilsner.nu, Basunen Bar & Cigarr, Fajan o Jöns, Beer Drivel, Ofiltrerat, Gjölen, Fat & Flaska, Öl är gott, resor är kul.
Stort tack till Pilsnerjonas, ''Steken'', Anders samt alla andra sköna människor som dör upp och förgyllde tillvaron.
Det kan säkert läsas mer utförligt om träffen på följande bloggar:
Portersteken, Pilsner.nu, Basunen Bar & Cigarr, Fajan o Jöns, Beer Drivel, Ofiltrerat, Gjölen, Fat & Flaska, Öl är gott, resor är kul.
Stort tack till Pilsnerjonas, ''Steken'', Anders samt alla andra sköna människor som dör upp och förgyllde tillvaron.
torsdag 17 mars 2011
Marsöl
En liten, men ack så trevlig provning hölls cirka ett halvt dygn efter hemkomsten från England med bara två klasser, det räckte mer än väl med tanke på vilken form jag var i.
Märzen:
Freudenberger Festbier från Märkl 5 poäng
Häffner bräu Weihnachtsbier 5 poäng
Schussenrieder Festbräu no 1 2 poäng
Schlappeseppel Special från Eder & Heylands 0 poäng
Dunkelbock
Bruch Festbock 4 poäng
Mönchshof Bockbier från Kulmbacher 2 poäng
Bryggeriets julspecial från Spendrups 0 poäng
De flesta ölen från min första (och sista) trade.
Märzen:
Freudenberger Festbier från Märkl 5 poäng
Häffner bräu Weihnachtsbier 5 poäng
Schussenrieder Festbräu no 1 2 poäng
Schlappeseppel Special från Eder & Heylands 0 poäng
Dunkelbock
Bruch Festbock 4 poäng
Mönchshof Bockbier från Kulmbacher 2 poäng
Bryggeriets julspecial från Spendrups 0 poäng
De flesta ölen från min första (och sista) trade.
onsdag 16 mars 2011
Öl i Storbritannien del IV-Sista rycket
Dagen började med att vi gick upp till Weatherspoons som låg på samma gata som hotellet (Mare street) för brunch med tillhörande Siberia från Blindmans.
Vi hoppade på första bästa buss som gick utanför dörren in mot London bridge.
På väg till en pub som uppenbarligen upphört att existera hittades dock en annan där vi tog ett glas.
Topsail från Bays
Inte långt därifrån ligger '''spoons''-puben The pommelers rest som jag besökte med Majsan för fyra år sedan där de sista ölen för den här gången (skulle man kunna tro) intogs.
Grasshopper och Freedom ale. Två bitters, båda från Westerham.
På väg till flygplatsen skulle vi byta linje vid stationen Green park och gjorde ett sista försök att få med lite vettig öl hem. Tack vare Marks & Spencer lyckades detta.
Efter den låånga tunnelbaneresan och incheckning fanns det tid för ett par sista bitters: Southwold bitter från Adnams, samt The crown rivers från Loddon.
Sammanfattningsvis en kul resa men vad som inte var så kul var att min mage levde sitt eget liv under större delen av resan och verkar ännu ej vara helt återställd.
Vi hoppade på första bästa buss som gick utanför dörren in mot London bridge.
På väg till en pub som uppenbarligen upphört att existera hittades dock en annan där vi tog ett glas.
Topsail från Bays
Inte långt därifrån ligger '''spoons''-puben The pommelers rest som jag besökte med Majsan för fyra år sedan där de sista ölen för den här gången (skulle man kunna tro) intogs.
Grasshopper och Freedom ale. Två bitters, båda från Westerham.
På väg till flygplatsen skulle vi byta linje vid stationen Green park och gjorde ett sista försök att få med lite vettig öl hem. Tack vare Marks & Spencer lyckades detta.
Efter den låånga tunnelbaneresan och incheckning fanns det tid för ett par sista bitters: Southwold bitter från Adnams, samt The crown rivers från Loddon.
Sammanfattningsvis en kul resa men vad som inte var så kul var att min mage levde sitt eget liv under större delen av resan och verkar ännu ej vara helt återställd.
Öl i Storbritannien del III-Porterharp
Vi hade blivit avskräckta av tågpriserna dagen innan så det blev buss tillbaka till London. Hungriga hade vi blivit och gick upp på Weatherspoons på Victoria station. Alla fyra var faktiskt nöjda med maten, och till denna en pint Parish bitter från Woods.
Denna gång skulle vi bo i det ökända området Hackney som jag personligen tyckte var helt lugnt.
Min plan var att storhandla öl på Tescobutiken där, men utbudet var ganska skralt så det blev inte så mycket som jag hade hoppats på.
När vi väl hade checkat in drog vi in till centralare delar av jättestaden igen. Till badgerpuben The ship and shovel där det redan var rätt fullt så vi stod ute i rökrutan i det milda vädret. En varsin Hopping hare slank ned där.
Nästa stopp var det utmärkta Harp som (liksom ovan nämnda weatherspoonspub) besökts vid ett tidigare tillfälle.
Här blev vi sittande i några timmar avverkandes deras olika casköl.
Crouch vale Santiam
Lurcher stout från Green jack
Winter meltdown från Dark star
Chocolate Marble
Junction från Sambrooks
Owe och Jag hade tidigare varit på Porterhouse i Dublin, men i London hade deras öppettider ej varit kompartibla med mig. Denna gång var det äntligen öppet och det var ett riktigt bra men jättestort ställe. Troligtvis hade undertecknad druckit alla deras egna öl På Irland så jag riktade in mig på det stora flasksortimentet.
Macs Gold och Palma cristal från Cerveceria bucanero avslutade kvällen alkoholmässigt.
Än en gång gick vi och åt pizza innan en ''bulle'' tog oss hem.
Denna gång skulle vi bo i det ökända området Hackney som jag personligen tyckte var helt lugnt.
Min plan var att storhandla öl på Tescobutiken där, men utbudet var ganska skralt så det blev inte så mycket som jag hade hoppats på.
När vi väl hade checkat in drog vi in till centralare delar av jättestaden igen. Till badgerpuben The ship and shovel där det redan var rätt fullt så vi stod ute i rökrutan i det milda vädret. En varsin Hopping hare slank ned där.
Nästa stopp var det utmärkta Harp som (liksom ovan nämnda weatherspoonspub) besökts vid ett tidigare tillfälle.
Här blev vi sittande i några timmar avverkandes deras olika casköl.
Crouch vale Santiam
Lurcher stout från Green jack
Winter meltdown från Dark star
Chocolate Marble
Junction från Sambrooks
Owe och Jag hade tidigare varit på Porterhouse i Dublin, men i London hade deras öppettider ej varit kompartibla med mig. Denna gång var det äntligen öppet och det var ett riktigt bra men jättestort ställe. Troligtvis hade undertecknad druckit alla deras egna öl På Irland så jag riktade in mig på det stora flasksortimentet.
Macs Gold och Palma cristal från Cerveceria bucanero avslutade kvällen alkoholmässigt.
Än en gång gick vi och åt pizza innan en ''bulle'' tog oss hem.
tisdag 15 mars 2011
Öl i Storbritannien del II-Festival
Vi tog oss i hyfsad tid till Kings cross för vidare färd norrut. Tågpriserna var helt galna så det skulle bli billigare att vänta någon timme. Så blev det. På stationen fanns dock ett riktigt guldställe som jag ej kände till. Men det var som en deli som också hade hundratals flasköl. Två bira plus mat hanns med innan vårt tåg gick. Nja, bira och bira, den ena var ännu en av dessa ''alkoholic ginger-beers'' som blir allt vanligare.
Hollows Ginger beer
Freedom Organic dark lager
När vi kom fram till Leicester checkade vi in på hotellet som inte låg alltför långt från stationen. Anledningen till vårt besök i Leicestershire var CAMRAfestivalen som hölls i stan i dagarna fyra.
Det var en bit att gå men 232 olika öl varav jag provat en bråkdel av gjorde det värt besväret. Som vanligt på festivaler i CAMRAs regi var det en riktig mellanölsorgie. Detta intogs;
LSD från Atomic
Whippling från Belvoir
Castle rock Harvest pale
Karls berg från Church end
Acris från Dowbridge
Chopper fuel från Full mash
Elanor cross från Great oakley
Farrier från Langton
En skön och välbehövlig halvtidsvila på ett par timmar på hotellrummet var på sin plats här, men på väg dit ett besök på weatherspoonspuben Last plantagenet för ännu en mellis; 3faze från Falstaff.
På väg till andra halvlek intogs lite mat så man skulle ''stå sig''.
Kvällsölen var;
Guilsborough guzzler från Nobbys
St stephens från Rowditch
Wuthering heights från Brontes
Black katz mild från Burnside
Thirst preview från Keswick
Kings ale från Merlin
Massor av pubar var fortfarande öppna på hemvägen men jag orkade ej. Det var mycket länge sedan undertecknad gick så pass nykter från en ölfestival. Svag öl, mat och mycket vatten är bra.
Bästa ölet i mitt tycke var nog Elanor cross från Great oakley.
God natt!
Hollows Ginger beer
Freedom Organic dark lager
När vi kom fram till Leicester checkade vi in på hotellet som inte låg alltför långt från stationen. Anledningen till vårt besök i Leicestershire var CAMRAfestivalen som hölls i stan i dagarna fyra.
Det var en bit att gå men 232 olika öl varav jag provat en bråkdel av gjorde det värt besväret. Som vanligt på festivaler i CAMRAs regi var det en riktig mellanölsorgie. Detta intogs;
LSD från AtomicWhippling från Belvoir
Castle rock Harvest pale
Karls berg från Church end
Acris från Dowbridge
Chopper fuel från Full mash
Elanor cross från Great oakley
Farrier från Langton
En skön och välbehövlig halvtidsvila på ett par timmar på hotellrummet var på sin plats här, men på väg dit ett besök på weatherspoonspuben Last plantagenet för ännu en mellis; 3faze från Falstaff.
På väg till andra halvlek intogs lite mat så man skulle ''stå sig''.
Kvällsölen var;
Guilsborough guzzler från Nobbys
St stephens från Rowditch
Wuthering heights från Brontes
Black katz mild från Burnside
Thirst preview från Keswick
Kings ale från Merlin
Massor av pubar var fortfarande öppna på hemvägen men jag orkade ej. Det var mycket länge sedan undertecknad gick så pass nykter från en ölfestival. Svag öl, mat och mycket vatten är bra.
Bästa ölet i mitt tycke var nog Elanor cross från Great oakley.
God natt!
måndag 14 mars 2011
Öl i Storbritannien del I-Here we go again
Då var det dags för en ny turne med Mike, Owe och Christian. Flyget från Arlanda till Heathrow var i tid och väskorna kom extremt fort.
Tunnelbanan tog oss till Earls court gardens och hotellet där vi skulle bo.
Ett av de sunkigaste ställena jag bott på, med råttfällor både på muggen och i själva rummet.
Vi kastade bara av väskorna innan vidare färd ned till London bridge där vi åt på ett indiskt hak.
Mätta och belåtna styrdes stegen till Southwark tavern där ett gäng handpumpade bryder intogs.
Chimera Honey blonde från Downton
Williams Ginger beer (med alkohol)
Altons Pale ale från Triple fff
O-garden från Otley
Vi åkte tillbaka till hotellet och tog halvtidsvila.
Nästa pub att besökas var det trånga The old coffee house som hade en del Brodies-öl.
Special
Jamaican stout
Californian (resans höjdare)
Columbo från walesiska Otley
Vi drog vidare till den stora puben The clachan där en pint
Gunpowder Mild från Coach house fick avsluta kvällen ölmässigt.
Vi åt på en närbelägen pizzeria med alkoholfri dryck till innan en taxi tog oss hem.
Tunnelbanan tog oss till Earls court gardens och hotellet där vi skulle bo.
Ett av de sunkigaste ställena jag bott på, med råttfällor både på muggen och i själva rummet.
Vi kastade bara av väskorna innan vidare färd ned till London bridge där vi åt på ett indiskt hak.
Mätta och belåtna styrdes stegen till Southwark tavern där ett gäng handpumpade bryder intogs.
Chimera Honey blonde från Downton
Williams Ginger beer (med alkohol)
Altons Pale ale från Triple fff
O-garden från Otley
Vi åkte tillbaka till hotellet och tog halvtidsvila.
Nästa pub att besökas var det trånga The old coffee house som hade en del Brodies-öl.
Special
Jamaican stout
Californian (resans höjdare)
Columbo från walesiska Otley
Vi drog vidare till den stora puben The clachan där en pint
Gunpowder Mild från Coach house fick avsluta kvällen ölmässigt.
Vi åt på en närbelägen pizzeria med alkoholfri dryck till innan en taxi tog oss hem.
söndag 6 mars 2011
Cerveza
Var på en lika grym som gigantisk provning igår hemma hos Omhper. Typ sextio öl plöjdes igenom av typ elva pers. Inte så mycket per skalle, men riktigt kul var det. Han liksom jag hade nyligen varit i Madrid så det var rätt mycket spanskt.
Bira från ett par nya länder intogs också, Sudan och Kenya.
Kvällens höjdare var Hello, My name is Ingrid från Brewdog.
lördag 5 mars 2011
Öl i Madrid del III-Stängt
Enligt lappen som satt utanför El estribo skulle de öppna 13 när vi anlände klockan 15 hade de slappa jävlarna fortfarande ej öppnat så vi åkte ''hem'' och sov lite innan vi gick upp till den lilla puben Kloster.
Där vi åt tyskt och jag avnjöt en Hop back Entire stout; kaffe arom och med rostad och bränd smak.
Tvärs över gatan ligger ännu en liten pub med samma namn som den vi hade besökt två kvällar innan (Oldenburg). Marstons Strong pale ale; sötma, kakor, träighet, nötter och lite sprit.
Abbaye d'aulne Triple från Brasserie Val de sambre; något grumlig, ''belgosöt'' och lite metallisk med karamelltoner.
Biere du boucanier golden ale från Van steenberge (Gulden draak); söt och god var den.
På väg till nästa ställe syntes en obekant ölskylt på någon fulkrog; Estrella Galicia; passade riktigt bra till den flottiga men goda tapaskorven som ingick. Utan den var ölet bara ännu en i raden av blaskiga medelhavslager (även om biran i fråga bryggs vid Atlantkusten).
Trots att detta var ett riktigt fulhak hade de de godaste tapas som bjuds på överallt.
Cerveceria europa tror jag det var vi var på sen.
Samuel Smiths Old brewery pale ale; smakar lite gammalt (fastän så ej är fallet), bränt och rostat.
Mer öl än så blev det ej denna resa. Hemresan var inte mycket att orda om, mer än att all öl höll.
Sammanfattningsvis är jag glatt överraskad av Madrid. Trots all obskyr flasköl man drack hade inte ett enda datum gått ut. Och inga ficktjuvar som det varnades för överallt. Det hade gärna fått vara några grader varmare, men vi hade mycket trevligt i alla fall.
Där vi åt tyskt och jag avnjöt en Hop back Entire stout; kaffe arom och med rostad och bränd smak.
Tvärs över gatan ligger ännu en liten pub med samma namn som den vi hade besökt två kvällar innan (Oldenburg). Marstons Strong pale ale; sötma, kakor, träighet, nötter och lite sprit.
Abbaye d'aulne Triple från Brasserie Val de sambre; något grumlig, ''belgosöt'' och lite metallisk med karamelltoner.
Biere du boucanier golden ale från Van steenberge (Gulden draak); söt och god var den.
På väg till nästa ställe syntes en obekant ölskylt på någon fulkrog; Estrella Galicia; passade riktigt bra till den flottiga men goda tapaskorven som ingick. Utan den var ölet bara ännu en i raden av blaskiga medelhavslager (även om biran i fråga bryggs vid Atlantkusten).
Trots att detta var ett riktigt fulhak hade de de godaste tapas som bjuds på överallt.
Cerveceria europa tror jag det var vi var på sen.
Samuel Smiths Old brewery pale ale; smakar lite gammalt (fastän så ej är fallet), bränt och rostat.
Mer öl än så blev det ej denna resa. Hemresan var inte mycket att orda om, mer än att all öl höll.
Sammanfattningsvis är jag glatt överraskad av Madrid. Trots all obskyr flasköl man drack hade inte ett enda datum gått ut. Och inga ficktjuvar som det varnades för överallt. Det hade gärna fått vara några grader varmare, men vi hade mycket trevligt i alla fall.
Öl i Madrid del II-promenader&bryggeripubar
Vi sov ganska länge innan stegen styrdes ned till varuhuset Corte ingles för 
inhandlande av öl mm. Det mest anmärkningsvärda med deras sortiment var att det fanns så mycket exotiska tyska brygder. Jag tror att alla inhemska bärs var från jätte-ölfabriker tyvärr.
20 öl fick följa med hem i alla fall.
Efter att ha lämnat dessa på rummet tog vi en långpromenad till Örlogsmuseet som var lite av en besvikelse då alla skyltar bredvid de olika föremålen bara stod på spanska. Dock klart sevärt för den historiskt intresserade.
Pampiga bygnader saknas inte i Madrid, inte konstigt när landet i fråga plundrade Latinamerika på allt av värde under ett par hundra år.
Lite snabbmat fick vi i oss innan ett besök på bryggeripuben Naturbier.
Helles; borde klassificeras som en landbier. Maltig med behaglig efterbeska och en ton av kummin. En glad överraskning.
Dunkles; väldigt mycket mörkare än vad ''dunklar'' brukar vara. Maltig arom. Smak av karamell och pepparot.
En bit därifrån slog vi oss ned på belgiska Cafeeke där följande öl intogs;
Te deum Rubia; klart resans värsta öl. Smakar och luktar söta sopor.
Misty blanche från Du bocq; en intetsägande wit med lite skumbanan i aromen.
På vägen ''hem'' snubblade vi över en saluhall där i ett stånd för argentinska specialiteter en flaska Quilmes Cristal (antagligen Sydamerikas största öl) intogs. Vad tror du själv att det ''smakar''?
SIESTA
Kvälls/natt-skiftet inleddes på bryggeripuben Magister där vi åt osmaklig mat (och man fick betala för bröd man inte beställt eller rört!).
Jag gick även igenom deras tre öl;
Rubia; som vilken färsk fulöl som helst.
Tostada; arom av jäst och blod, söt, jästig och obalanserad. Ingen höjdare.
Autor; söt, spritig och ganska hemsk.
Nästa stopp blev det klart bästa för den här resan. El estribo i den sköna stadsdelen Retiro.
Ett hak specialicerat på inhemsk mikrobrygd. Något som borde finnas i alla huvudstäder.
Brabante Blanca; en helt ok wit.
Brabante Lager; inte så ljus-skadad som man skulle kunna tro (genomskinligt glas). Ändå en axelryckning.
Setembre från Agullons; något så exotiskt som en spansk suröl. Lika oväntat som välkommet. Helt ok.
Columbretes från Montmira; det står ''IPA'' på etiketten. Hur då!? Tunn och inte alls besk.
Slutligen Cevesa del montseny 5,1%; fint skum i bästa tjeckiska stil. Ofiltrerad och opastöriserad. Smakar helt galet gammalt (fast så ej var fallet). Ljus-skadat och hemskt. Dessutom står det Pale ale på baksidan. Underlig klassificering. Kan egentligen sammanfattas med ett enda ord; usch.
Billig taxi hem då tunnelbanan slutar gå 1:30.
inhandlande av öl mm. Det mest anmärkningsvärda med deras sortiment var att det fanns så mycket exotiska tyska brygder. Jag tror att alla inhemska bärs var från jätte-ölfabriker tyvärr.20 öl fick följa med hem i alla fall.
Efter att ha lämnat dessa på rummet tog vi en långpromenad till Örlogsmuseet som var lite av en besvikelse då alla skyltar bredvid de olika föremålen bara stod på spanska. Dock klart sevärt för den historiskt intresserade.
Pampiga bygnader saknas inte i Madrid, inte konstigt när landet i fråga plundrade Latinamerika på allt av värde under ett par hundra år.
Lite snabbmat fick vi i oss innan ett besök på bryggeripuben Naturbier.
Helles; borde klassificeras som en landbier. Maltig med behaglig efterbeska och en ton av kummin. En glad överraskning.
Dunkles; väldigt mycket mörkare än vad ''dunklar'' brukar vara. Maltig arom. Smak av karamell och pepparot.
En bit därifrån slog vi oss ned på belgiska Cafeeke där följande öl intogs;
Te deum Rubia; klart resans värsta öl. Smakar och luktar söta sopor.
Misty blanche från Du bocq; en intetsägande wit med lite skumbanan i aromen.
På vägen ''hem'' snubblade vi över en saluhall där i ett stånd för argentinska specialiteter en flaska Quilmes Cristal (antagligen Sydamerikas största öl) intogs. Vad tror du själv att det ''smakar''?
SIESTA
Kvälls/natt-skiftet inleddes på bryggeripuben Magister där vi åt osmaklig mat (och man fick betala för bröd man inte beställt eller rört!).
Jag gick även igenom deras tre öl;
Rubia; som vilken färsk fulöl som helst.
Tostada; arom av jäst och blod, söt, jästig och obalanserad. Ingen höjdare.
Autor; söt, spritig och ganska hemsk.
Nästa stopp blev det klart bästa för den här resan. El estribo i den sköna stadsdelen Retiro.
Ett hak specialicerat på inhemsk mikrobrygd. Något som borde finnas i alla huvudstäder.
Brabante Blanca; en helt ok wit.
Brabante Lager; inte så ljus-skadad som man skulle kunna tro (genomskinligt glas). Ändå en axelryckning.
Setembre från Agullons; något så exotiskt som en spansk suröl. Lika oväntat som välkommet. Helt ok.
Columbretes från Montmira; det står ''IPA'' på etiketten. Hur då!? Tunn och inte alls besk.
Slutligen Cevesa del montseny 5,1%; fint skum i bästa tjeckiska stil. Ofiltrerad och opastöriserad. Smakar helt galet gammalt (fast så ej var fallet). Ljus-skadat och hemskt. Dessutom står det Pale ale på baksidan. Underlig klassificering. Kan egentligen sammanfattas med ett enda ord; usch.
Billig taxi hem då tunnelbanan slutar gå 1:30.
fredag 4 mars 2011
Öl i Madrid del I-Staden som alltid sover
Så var det dags för en ny resa i galenskapens tecken. Denna gång till ett land där jag aldrig tidigare satt min fot.
Resan var inte mycket att orda om. Planet var lite sent och man fick vänta länge på väskorna.
Smidigt att tunnelbanan går till flygplatsen.
Hotellet var låg på den centralt belägna horgatan Calle de ballesta.
Efter att vi checkat in gick vi (frugan och jag) och handlade lite mat och dryck att ha på rummet. Kranvattnet var nästan av amerikanskt snitt så flaskvatten var ett måste.
Till slut kom vi iväg till den mysiga krogen Cervezeria oldenburg där vi även åt ett par reäla portioner. Till maten dracks:
Rhenania alt från Krombacher; bärnstensfärgad med toner av kött, blod och inlagd sill.
Te deum Rojas; bärnsten, söt och med en behaglig smak av belgisk jäst.
Te deum Negra; svart/rubin-färgad. Den mörka malten med belgojästen är en intressant kombination. Lätt det bästa spanska (om det nu är det) öl jag druckit... hittills.
Slutligen en liten Hannen Alt; brödig, svamp och något nötig. Snäll och inte så bra som ovan nämnda Rhenania.
På vägen tillbaka ''hem'' gjorde vi ett depåstopp på en fulkrog och tog ett glas Mahou Clásica; mest anmärkningsvärt är brödigheten. Som en helles, men lättare.
God natt!
Resan var inte mycket att orda om. Planet var lite sent och man fick vänta länge på väskorna.
Smidigt att tunnelbanan går till flygplatsen.
Hotellet var låg på den centralt belägna horgatan Calle de ballesta.
Efter att vi checkat in gick vi (frugan och jag) och handlade lite mat och dryck att ha på rummet. Kranvattnet var nästan av amerikanskt snitt så flaskvatten var ett måste.
Till slut kom vi iväg till den mysiga krogen Cervezeria oldenburg där vi även åt ett par reäla portioner. Till maten dracks:
Rhenania alt från Krombacher; bärnstensfärgad med toner av kött, blod och inlagd sill.
Te deum Rojas; bärnsten, söt och med en behaglig smak av belgisk jäst.
Te deum Negra; svart/rubin-färgad. Den mörka malten med belgojästen är en intressant kombination. Lätt det bästa spanska (om det nu är det) öl jag druckit... hittills.
Slutligen en liten Hannen Alt; brödig, svamp och något nötig. Snäll och inte så bra som ovan nämnda Rhenania.
På vägen tillbaka ''hem'' gjorde vi ett depåstopp på en fulkrog och tog ett glas Mahou Clásica; mest anmärkningsvärt är brödigheten. Som en helles, men lättare.
God natt!
tisdag 1 mars 2011
Cracked kettle
Var under dagen på bolaget och tyckte att utbudet kändes skralt, så jag slog på stort och lade in en beställning hos Cracked kettle på 19 olika flaskor för 1263:-(inklusive frakt). Inte så farligt med tanke på att sju av dem var stora. Sju olika länder var representerade, flest jänkare följt av Holland och Danmark. Anmärkningsvärt är att det bara blev en belgisk öl.
Stort tack till Manker som upplyste mig om att man INTE en behöver Pay-pal för att beställa från Cracked kettle.
För övrigt undrar jag varför butiken i fråga ej har något italienskt.
Om allt går som det ska (ha!) utlovas nu även belgisk ale (och kanske belgian strong ale) på provningen nästa vecka.
Stort tack till Manker som upplyste mig om att man INTE en behöver Pay-pal för att beställa från Cracked kettle.
För övrigt undrar jag varför butiken i fråga ej har något italienskt.
Om allt går som det ska (ha!) utlovas nu även belgisk ale (och kanske belgian strong ale) på provningen nästa vecka.
söndag 27 februari 2011
I väntan på Beckman
Hade varit på Regeringsgatan och storhandlat. Därefter skulle jag gå på hockey med Stefan. I väntan på att han skulle komma loss från sitt ''unghelvete'' blev det ett besök på bryggeripuben Monks där jag inte varit i år. Öl som intogs där:
De molen Op en top; gyllene med en behaglig humlenivå. Bra hinkabilitet med någon ton av tobak.
Slaapmutske Bruin; överraskande tunn. Smakar mest gammalt.
Bellegems Bruin; mörk för att vara röd/sur-ale, som det verkligen smakade som. Ok, men knappast en rodenbachknäckare.
Monks Rökvetebock; Ganska mörk. Både röken och ''vetejästen'' finns där, men fungerar inte så bra ihop. En besvikelse, jag hade velat ha mer kropp.
De molen Op en top; gyllene med en behaglig humlenivå. Bra hinkabilitet med någon ton av tobak.
Slaapmutske Bruin; överraskande tunn. Smakar mest gammalt.
Bellegems Bruin; mörk för att vara röd/sur-ale, som det verkligen smakade som. Ok, men knappast en rodenbachknäckare.
Monks Rökvetebock; Ganska mörk. Både röken och ''vetejästen'' finns där, men fungerar inte så bra ihop. En besvikelse, jag hade velat ha mer kropp.
onsdag 16 februari 2011
Öl i midvinternatten
Johan hade en riktigt kul provning i fredags kväll.
Förutom värden och undertecknad närvarade Henrik, Marc, ''Steken'', Tom, Gyllenbocks sidekick Eddan, Basunen samt någon eftersläntare.
IPA
Port Brewing Wipeout IPA 25 p
Bells Two hearted 24 p
Cigar city Jai Alai 16 p
To öl First frontier 15 p
Welde Jahrgangsbier 2011 USA 0 p
Wipeout var till och med ännu bättre än jag minns den. Tvättäkta mancandy.
IIPA
Bells Hopslam 5 p
Mikkeller I beat yoU 3 p
Hopslam levde verkligen upp till hypen. Antagligen den bästa dubbel-IPA jag haft äran att få smaka.
Imp stout
Hoppin' frog Barrel aged Boris 65 p
Goose island Night stalker 57 p
Hoppin Frog Doris The Destroyer 44 p
Mikkeller Black Hole Red Wine 43 p
Struise Cuvée delphine 39 p
Weyerbacher Fifteen 29 p
Left hand Imperial stout '07 18p
Struise Black Albert 17 p
Paradox Smokehead 17 p
Djävlebryg Gudelös 17 p
Innan den här klassen var nog alla i hyfsad form. Tio imperial stouts senare... inte så mycket.
Den fatlagrade Boris var helt fantastisk. Troligtvis det bästa jag druckit i år.
''Surbira''
Cantillon Soleil de Minuit 18 p
Rodenbach Vin de céréale 2004 11 p
Boon Kriek Mariage Parfait 9 p
Amager Dicentra cucullaria 1 poäng
Av någon anledning låg den här stilen sist. Mycket difusa minnesbilder. Det var säkert gott.
Ett gäng hembrygder provades också. Standarden på dessa var minst sagt ojämn.
Förutom värden och undertecknad närvarade Henrik, Marc, ''Steken'', Tom, Gyllenbocks sidekick Eddan, Basunen samt någon eftersläntare.
IPA
Port Brewing Wipeout IPA 25 p
Bells Two hearted 24 p
Cigar city Jai Alai 16 p
To öl First frontier 15 p
Welde Jahrgangsbier 2011 USA 0 p
Wipeout var till och med ännu bättre än jag minns den. Tvättäkta mancandy.
IIPA
Bells Hopslam 5 p
Mikkeller I beat yoU 3 p
Hopslam levde verkligen upp till hypen. Antagligen den bästa dubbel-IPA jag haft äran att få smaka.
Imp stout
Hoppin' frog Barrel aged Boris 65 p
Goose island Night stalker 57 p
Hoppin Frog Doris The Destroyer 44 p
Mikkeller Black Hole Red Wine 43 p
Struise Cuvée delphine 39 p
Weyerbacher Fifteen 29 p
Left hand Imperial stout '07 18p
Struise Black Albert 17 p
Paradox Smokehead 17 p
Djävlebryg Gudelös 17 p
Innan den här klassen var nog alla i hyfsad form. Tio imperial stouts senare... inte så mycket.
Den fatlagrade Boris var helt fantastisk. Troligtvis det bästa jag druckit i år.
''Surbira''
Cantillon Soleil de Minuit 18 p
Rodenbach Vin de céréale 2004 11 p
Boon Kriek Mariage Parfait 9 p
Amager Dicentra cucullaria 1 poäng
Av någon anledning låg den här stilen sist. Mycket difusa minnesbilder. Det var säkert gott.
Ett gäng hembrygder provades också. Standarden på dessa var minst sagt ojämn.
tisdag 8 februari 2011
Förut var jag ledsen,men nu är jag glad igen
Förra månaden inleddes samtal över rate beer med en tysk angående en trade. Efter lite förhandlande kunde vi enas (tolv mot tolv). Jag hade lite plats över i lådan och slängde ned en bonusöl. 600:- för porto känns helt sinnes-sjukt, speciellt med tanke på att han bara behövde betala €19.
Började tro att jag blivit blåst när ingen ölförsändelse kommit igår (skickades 25:e). Men i dag låg en påminnelseavi i lådan. Ska man inte få en vanlig avi först?
''Posten'' där paketet skulle hämtas låg otroligt mycket längre bort än vad mitt paket lämnades in. Vansinnigt jobbigt att släpa hem.
När jag väl öppnade kändes det som om det var värt mödan. Hela två bonusöl. Den ena har jag visserligen druckit förr, men den var god.
Skitkul förstås, men inte värt 600:- i porto. Min första och sista trade. Speciellt kul att få dricka öl från ett ''nytt''land (Luxemburg).
Jag kan dock rekomendera att trada med denne Grima som är sugen på mer svensk mikroöl.
Började tro att jag blivit blåst när ingen ölförsändelse kommit igår (skickades 25:e). Men i dag låg en påminnelseavi i lådan. Ska man inte få en vanlig avi först?
''Posten'' där paketet skulle hämtas låg otroligt mycket längre bort än vad mitt paket lämnades in. Vansinnigt jobbigt att släpa hem.
När jag väl öppnade kändes det som om det var värt mödan. Hela två bonusöl. Den ena har jag visserligen druckit förr, men den var god.
Skitkul förstås, men inte värt 600:- i porto. Min första och sista trade. Speciellt kul att få dricka öl från ett ''nytt''land (Luxemburg).
Jag kan dock rekomendera att trada med denne Grima som är sugen på mer svensk mikroöl.
måndag 7 februari 2011
Öl i Götelaborg
För att göra det mesta av resan blev det en tidig krogrunda innan tåget hem skulle gå.
Första ölstoppet blev det närbelägna (från The marsiblursi-lair räknat) BA Järntorget.
Bryggare bings 1000:e brygd från Ocean; rubinröd och väldigt brittisk, sträv och tung.
Vital spark från Fyne ales; teaktig med mycket brittisk humle skulle jag tro. Får se sig slagen av Ocean.
Avalanche från samma bryggeri; ljus och lite britt-tråkig med medelkropp.
Beer here Vårwit;luktar hembryggt på något sätt. Går inte upp mot en galet massproducerad Hoegaarden. Det sämsta jag hittills druckit från denna annars så bra bryggare. Lite otypisk kanske.
Nästa stopp blev Ölrepubliken där jag träffade på ovan nämnda Bryggare Bing. Vi satt och snackade i nästan ett par timmar om ''all things beer''. Skön snubbe. Vad blev det för bärs då?
Vesterbro Rød från Mikkeller; ''amerikansk beska'' som man kan vänta sig av Mikkeller. Tunn, var är kroppen? En besvikelse.
Shepherd neame Original porter; väldigt mörk med inbjudande skum. Välbalanserad och bra mycket godare än väntat. Stabil porter.
No name lager från The secret brewery; ljus, lite syrlig. Hyfsat välhumlad men samtidigt lättdrucken. Det ryktas här och där att det är Dugges som står bakom.
Ett snabbstopp på Golden days för en Merlins ale från Broughton i brist på annat. Blandsaft och lök, ingen vinnande kombination.
Hotellet City hotel, där jag tidigare bott har sedan dess fått en riktigt intressant bar med lite smått och gott till rimliga priser.
Enligt Rate beer skulle de ha bra mat, något som verkligen stämde.
Nakouřený svihák från TJECKISKA Eggenberg; en väldigt glad överaskning, mörk rökt tjeck. Mycket god.
Belhaven Scottish stout; intogs lite otacksamt efter den goda maten vars smak fortfarande satt kvar i munnen. Känndes tunn och smaklös. Kan vara läge att prova igen för en mer rättvis bedömning.
Roligare än så blev det inte denna gång i Göteborg.
Första ölstoppet blev det närbelägna (från The marsiblursi-lair räknat) BA Järntorget.
Bryggare bings 1000:e brygd från Ocean; rubinröd och väldigt brittisk, sträv och tung.
Vital spark från Fyne ales; teaktig med mycket brittisk humle skulle jag tro. Får se sig slagen av Ocean.
Avalanche från samma bryggeri; ljus och lite britt-tråkig med medelkropp.
Beer here Vårwit;luktar hembryggt på något sätt. Går inte upp mot en galet massproducerad Hoegaarden. Det sämsta jag hittills druckit från denna annars så bra bryggare. Lite otypisk kanske.
Nästa stopp blev Ölrepubliken där jag träffade på ovan nämnda Bryggare Bing. Vi satt och snackade i nästan ett par timmar om ''all things beer''. Skön snubbe. Vad blev det för bärs då?
Vesterbro Rød från Mikkeller; ''amerikansk beska'' som man kan vänta sig av Mikkeller. Tunn, var är kroppen? En besvikelse.
Shepherd neame Original porter; väldigt mörk med inbjudande skum. Välbalanserad och bra mycket godare än väntat. Stabil porter.
No name lager från The secret brewery; ljus, lite syrlig. Hyfsat välhumlad men samtidigt lättdrucken. Det ryktas här och där att det är Dugges som står bakom.
Ett snabbstopp på Golden days för en Merlins ale från Broughton i brist på annat. Blandsaft och lök, ingen vinnande kombination.
Hotellet City hotel, där jag tidigare bott har sedan dess fått en riktigt intressant bar med lite smått och gott till rimliga priser.
Enligt Rate beer skulle de ha bra mat, något som verkligen stämde.
Nakouřený svihák från TJECKISKA Eggenberg; en väldigt glad överaskning, mörk rökt tjeck. Mycket god.
Belhaven Scottish stout; intogs lite otacksamt efter den goda maten vars smak fortfarande satt kvar i munnen. Känndes tunn och smaklös. Kan vara läge att prova igen för en mer rättvis bedömning.
Roligare än så blev det inte denna gång i Göteborg.
söndag 6 februari 2011
Öl i Billdal
Jag var nere i Göteborg i fredags för att gå på Rate beer-provning.
Amager Hr Fredriksen Portvinslagret (3,92) 37,5 cl
Amager/Mikkeller Hr Fredriksen Vaesel Brunch (3,93) 50 cl
Mikkeller Beer Geek Breakfast, Bourbon Edition (3,85) 50 cl
Southern Tier Backburner
Beer Here Jule IPA (3,64) 50 cl
Beer Here Hopfix (3,82) 50 cl
The Evil Twin Soft Dookie (3,76) 50 cl
The Evil Twin Before, During and After Christmas (3,54) 50 cl
Midtfyns Imperial Stout (3,76) 50 cl
Nörrebro Seven Niepoort Barrel (4,02) 37,5 cl
Moor Old Freddy Walker 0,66
- Eel River Triple Exultation 0,75
- Lost Abbey Lost and Found 0,75
Var en del av vad som provades. Som tur var vi sju Rate beerianer som kunde dela på allt det goda (och inte så goda).
Även en amerikansk mjöd fanns att tillgå.
Stora öl-länder som Moldavien,Surinam och Jordanien fanns representerade på denna trevliga provning som tillsammans med lördagen gjorde att det var värt resan.
Amager Hr Fredriksen Portvinslagret (3,92) 37,5 cl
Amager/Mikkeller Hr Fredriksen Vaesel Brunch (3,93) 50 cl
Mikkeller Beer Geek Breakfast, Bourbon Edition (3,85) 50 cl
Southern Tier Backburner
Beer Here Jule IPA (3,64) 50 cl
Beer Here Hopfix (3,82) 50 cl
The Evil Twin Soft Dookie (3,76) 50 cl
The Evil Twin Before, During and After Christmas (3,54) 50 cl
Midtfyns Imperial Stout (3,76) 50 cl
Nörrebro Seven Niepoort Barrel (4,02) 37,5 cl
Moor Old Freddy Walker 0,66
- Eel River Triple Exultation 0,75
- Lost Abbey Lost and Found 0,75
Var en del av vad som provades. Som tur var vi sju Rate beerianer som kunde dela på allt det goda (och inte så goda).
Även en amerikansk mjöd fanns att tillgå.
Stora öl-länder som Moldavien,Surinam och Jordanien fanns representerade på denna trevliga provning som tillsammans med lördagen gjorde att det var värt resan.
tisdag 1 februari 2011
Söndagsprovning
Söndagsprovning för första gången. Stilen för dagen var English strong ale.
Brakspear ''Triple'' 4 poäng
Morland Old crafty hen 1 poäng
Badger Poachers choice 1 poäng
Brakspear var riktigt bra och jag ångrade att bara en inhandlats.
Morland var antagligen lite ljus-skadad.
Badgers öl var som kolsyrad skogsbärsyouhurt med mindre kropp och mer beska. För söt och fruktig.
Trenden med minimalistiska provningar lär fortsätta.
Brakspear ''Triple'' 4 poäng
Morland Old crafty hen 1 poäng
Badger Poachers choice 1 poäng
Brakspear var riktigt bra och jag ångrade att bara en inhandlats.
Morland var antagligen lite ljus-skadad.
Badgers öl var som kolsyrad skogsbärsyouhurt med mindre kropp och mer beska. För söt och fruktig.
Trenden med minimalistiska provningar lär fortsätta.
bolagetXIX
Eftersom vårt kära monopol inte behagar ta in nya öl som undertecknad ej tidigare inmundigat tänkte jag göra en beställning från Cracked kettle. Men det visade sig att man var tvungen att ha ett pay-pal-konto, något som jag ej orkade fixa.
Istället utnyttjades den relativt nya tjänsten''e-beställning'' på bolagets hemsida. Skönt att slippa prata med någon människa för att beatälla.
Till skillnad från öl kan man beställa enstaka flaskor mjöd.
Det tog bara fyra dagar innan de hörde av sig om att brygden i fråga hade kommit.
Honeymoon nectar från Mountain meadows i Kalifornien. Antagligen den godaste mjöd jag druckit.
Söt med väl dold alkohol (12,5%). Överraskande lite honungs-smak. Toner av juice och kryddor, framför allt kardemumma.
Istället utnyttjades den relativt nya tjänsten''e-beställning'' på bolagets hemsida. Skönt att slippa prata med någon människa för att beatälla.
Till skillnad från öl kan man beställa enstaka flaskor mjöd.
Det tog bara fyra dagar innan de hörde av sig om att brygden i fråga hade kommit.
Honeymoon nectar från Mountain meadows i Kalifornien. Antagligen den godaste mjöd jag druckit.
Söt med väl dold alkohol (12,5%). Överraskande lite honungs-smak. Toner av juice och kryddor, framför allt kardemumma.
måndag 31 januari 2011
Lilla hembryggardagen
Vi (Chris,jag och Johan) träffades hemma hos Henrik i Sumpan för att brygga IPA, tyvärr skulle jag iväg på en fest och hann inte vara med längre än mäskningen.
Ett gäng exotiska brygder provade vi under tiden mäsken stod på spisen och puttrade.
Ölfabrikken Jule-ale
Sotholmen Extra från Nynäs
Aprodisiaque och Peche mortel båda från Dieu du ciel.
Skulle vare kul om man fick smaka det färdiga ölet...
lördag 29 januari 2011
Hembrygda belgare
Återigen var det dags för Uppsala belgofest. Drygt en timme efter öppnandet behagade vi dyka upp.
Diverse ölbloggare fanns som vanligt på plats.
Jag hade antagligen hunnit prova igenom alla öl innan röstnings-deadlinen om vi varit med från början.
Mina favoriter av det som hanns med var verkligen inte detsamma som det övriga folket eller domarna kom fram till.
Öl i Stockholms medaljörer:
Guld: Saison du soleil levant av Maarten Vanwildemeersch
Silver: Invincibles supersaison av Lennart Köhler
Brons: Trois professeurs av Niklas Stenlås, Thomas Bull och Iain Cameron
De ''riktiga'' pristagarna hittas HÄR.
Efteråt blev det ett traditionsenligt besök på det nya och förbättrade O'Connors där följande öl intogs:
Lawnmower från Croocked Moon
Retour aux racines från Dieu du ciel
Cascara bitter från Nögne ö
slutligen Lancaster bomber från Thwaites.
En liten eftersläckare med Portersteken hemma hos min svåger blev det också innan rullgardinen slutligen drogs ned.
Diverse ölbloggare fanns som vanligt på plats.
Jag hade antagligen hunnit prova igenom alla öl innan röstnings-deadlinen om vi varit med från början.
Mina favoriter av det som hanns med var verkligen inte detsamma som det övriga folket eller domarna kom fram till.
Öl i Stockholms medaljörer:
Guld: Saison du soleil levant av Maarten Vanwildemeersch
Silver: Invincibles supersaison av Lennart Köhler
Brons: Trois professeurs av Niklas Stenlås, Thomas Bull och Iain Cameron
De ''riktiga'' pristagarna hittas HÄR.
Efteråt blev det ett traditionsenligt besök på det nya och förbättrade O'Connors där följande öl intogs:
Lawnmower från Croocked Moon
Retour aux racines från Dieu du ciel
Cascara bitter från Nögne ö
slutligen Lancaster bomber från Thwaites.
En liten eftersläckare med Portersteken hemma hos min svåger blev det också innan rullgardinen slutligen drogs ned.
fredag 28 januari 2011
Examen
Jag hade varit på bolaget på Regeringsgatan och småhandlat lite och skulle därefter träffa Majsan på OT.
Där en god och välhumlad Deer hunter från Harviestoun kunde inmundigas i lugn och ro.
Det var dags för återträffen med/för bryggkursen vi gick förra året.
Vi fick smaka vårt öl som i skrivande stund sekundärjäser på flaska och beräknas vara mogen att intas nästa vecka.
Det fattades lite kolsyra, men det åtgärdas väl nu hoppas jag.
Diverse hembrygder från de övriga kursdeltagarna avsmakades också.
En mycket trevlig kväll med trevliga kursdeltagare.
I morgon skall det bryggas igen. Mer om detta i senare inlägg.
Där en god och välhumlad Deer hunter från Harviestoun kunde inmundigas i lugn och ro.
Det var dags för återträffen med/för bryggkursen vi gick förra året.
Vi fick smaka vårt öl som i skrivande stund sekundärjäser på flaska och beräknas vara mogen att intas nästa vecka.
Det fattades lite kolsyra, men det åtgärdas väl nu hoppas jag.
Diverse hembrygder från de övriga kursdeltagarna avsmakades också.
En mycket trevlig kväll med trevliga kursdeltagare.
I morgon skall det bryggas igen. Mer om detta i senare inlägg.
måndag 24 januari 2011
Öl i London del III-Tungt
Lite frukost som var om möjligt ännu lite sämre än dagen innan intogs innan jag drog ut på stan med min ölstinna väska som snart havererade och fick dras runt på med endast ett hjul.
Dunlop, ännu ett väskmärke som kan läggas till den snabbt växande väsktillverkarnas svarta lista.
Första ölstoppet för dagen var Weatherspoonspuben med det underliga namnet Lord moon of the mall på gatan Whitehall. Där fanns ganska många casks att botanisera bland, först
Beacon från Everards; ganska tråkig och intetsägande med toner av apelsinskal.
New moon från det för mig okända Leeds brewery; djupt rubinfärgad.God smak av mörk malt och päron, med bränd eftersmak. Dagens bästa öl.
Lomond gold från Traditional scottish ales; cigarettrök,godis och valnötter. Nästan lika gott som det låter. Lite för söt.
Workie ticket från Mordue; ljusbrun. Kola, jord och cigarettaska.
Jolly decent wallop från Brentwood; blandsaft och tobak.
På väg till nästa pub fick jag syn på exotiska pumpclips i ett fönster varpå ett besök var nödgat.
En Greene kingpub skulle det visa sig. Maten var faktiskt nästan ok här, men skulle det skada någon i det här landet att ha lite sås på maten?
Ölen var i alla fall:
Royal london; väldigt blaskig med en obehaglig sötma. Ingen höjdare.
Fireside var ännu stt skämt från Greene king. Plastig.
Jag hade haft tid och söka upp ännu en pub, men orkade ej släpa runt den trasiga väskan så jag tog tunnelbanan ut till Heathrow där ett par exotiska fulöl lokaliserades.
Stella Black; har tydligen fått mogna längre än den vanliga, men jag tyckte den var lika illa som den vanliga.
Steinlager Pure från Lion; skunkig, men i alla fall friskare än stellan.
00:36 landade planet på Arlanda. Två nattbussar och femtio minuters väntan därimellan senare var jag hemma. 4:18. Är man fattig så är man.
Dunlop, ännu ett väskmärke som kan läggas till den snabbt växande väsktillverkarnas svarta lista.
Första ölstoppet för dagen var Weatherspoonspuben med det underliga namnet Lord moon of the mall på gatan Whitehall. Där fanns ganska många casks att botanisera bland, först
Beacon från Everards; ganska tråkig och intetsägande med toner av apelsinskal.
New moon från det för mig okända Leeds brewery; djupt rubinfärgad.God smak av mörk malt och päron, med bränd eftersmak. Dagens bästa öl.
Lomond gold från Traditional scottish ales; cigarettrök,godis och valnötter. Nästan lika gott som det låter. Lite för söt.
Workie ticket från Mordue; ljusbrun. Kola, jord och cigarettaska.
Jolly decent wallop från Brentwood; blandsaft och tobak.
På väg till nästa pub fick jag syn på exotiska pumpclips i ett fönster varpå ett besök var nödgat.
En Greene kingpub skulle det visa sig. Maten var faktiskt nästan ok här, men skulle det skada någon i det här landet att ha lite sås på maten?
Ölen var i alla fall:
Royal london; väldigt blaskig med en obehaglig sötma. Ingen höjdare.
Fireside var ännu stt skämt från Greene king. Plastig.
Jag hade haft tid och söka upp ännu en pub, men orkade ej släpa runt den trasiga väskan så jag tog tunnelbanan ut till Heathrow där ett par exotiska fulöl lokaliserades.
Stella Black; har tydligen fått mogna längre än den vanliga, men jag tyckte den var lika illa som den vanliga.
Steinlager Pure från Lion; skunkig, men i alla fall friskare än stellan.
00:36 landade planet på Arlanda. Två nattbussar och femtio minuters väntan därimellan senare var jag hemma. 4:18. Är man fattig så är man.
söndag 23 januari 2011
Öl i London del II-Krogrunda
Engelsk mat är ju ett ständigt sorgebarn. Som tur är finns det en massa asiater i England som kan laga mat åt de blekfeta stackarna.
Frukosten i Exeter var ett skämt. Traditionell brittisk hade faktiskt varit bättre än detta hån.
Till skillnad från dagen innan gick tågresan som på räls (tillägnad herr F.D. ordförande).
Tyvärr hade jag lyckats med konststycket att glömma telefonladdare med tillhörande adapter i väggen på hotellet i Exeter.
Det var inga problem att hitta boendet på College crecent i London. Incheckandet var dock lite värre, med det löste sig till slut och jag fick till och med ett bättre rum än bokat.
Det hade blivit hög tid att handla öl för att ta med hem, något som gjordes i en närbelägen stor livsmedelsaffär. Inte ett optimalt sortiment, men ändå helt ok för en turist. Och billigt.
Ölen lastades av på vandarhemmet vars in-checkningstid ännu ej hade kommit.
Jag tog pendeltåget (overground) till det ''etniska'' Dalston kingland där puben The wellington (gummistöveln) är belägen.
Wandle från Sambrooks; Ganska söt,tydliga citrustoner. Relativt lång efterbeska. Helt ok.
Ho ho ho från Brodies; färg som cola, söt och bränd med toner av lingonsylt/blåbär.
Här åt jag även kanske den värsta maten man kan tänka sig. Valde den rätt på menyn som verkade minst motbjudande. En bisarr ''maträtt'' med ost och valnötter som ju låter ganska gott, men smakade riktigt hemskt. Vete fan vad det skulle föreställa. Jävla land.
Trött hade jag blivit och åkte tillbaka till boendet för lite skönhets-sömn på eftermiddagen.
''Andra halvlek'' skulle börja på Endellstreet, men på väg dit stod de bästa gatumusikanter jag någonsin sett, så man blev fast där en kvart eller så. De hade ställt upp sina förstärkare (var fick de ström från undrar jag så här i efterhand) och det minsta trumset som skådats på trotoaren. Det blev mer och mer folk som samlades och stämningen var minst sagt uppsluppen.
Galet hungrig hade man blivit igen. En brasiliansk diner hade en udda, om än något dyr, men god rätt till mig.
Vägg i vägg låg alltså puben Cross keys (inte att förväxlas med Crosse keys).
Här blev det ännu fler Brodiesöl:
Cloudy green bullet; gul tunn grumlig och obalanserad.
English best; bärnstensfärgad, lite sötma och maltighet, inte mycket mer.
''IPA''; ser ut som en pilsner, väldigt snäll och brittisk i smaken.
Jag drog vidare till Lowlander som sedan sist vi var där hade fått en betydligt kortare öl-lista. Ett eget fatöl fanns i alla fall.
Det lättdruckna blasket Lowlander belgian pils.
Sista stoppet blev Nags head på James's street vars samtliga cask-öl var från det för mig okända McMullen-bryggeriet. Galet mycket turister och andra människor, men ändå bra service.
Cask ale; väldigt lätt. Farinsocker. Helt ok.
Country bitter; ljust bärnstensfärgad med blygsamt, men gräddigt skum. Ingefära i aromen. Sand, hubba bubba och jord.
Slutligen Original IPA; smakar mest bränd knäck. Var är humlen? This is England...
Tbanan slutar gå tidigt så det blev en ''bulle'' ''hem'' tvärs över stan.
Frukosten i Exeter var ett skämt. Traditionell brittisk hade faktiskt varit bättre än detta hån.
Till skillnad från dagen innan gick tågresan som på räls (tillägnad herr F.D. ordförande).
Tyvärr hade jag lyckats med konststycket att glömma telefonladdare med tillhörande adapter i väggen på hotellet i Exeter.
Det var inga problem att hitta boendet på College crecent i London. Incheckandet var dock lite värre, med det löste sig till slut och jag fick till och med ett bättre rum än bokat.
Det hade blivit hög tid att handla öl för att ta med hem, något som gjordes i en närbelägen stor livsmedelsaffär. Inte ett optimalt sortiment, men ändå helt ok för en turist. Och billigt.
Ölen lastades av på vandarhemmet vars in-checkningstid ännu ej hade kommit.
Jag tog pendeltåget (overground) till det ''etniska'' Dalston kingland där puben The wellington (gummistöveln) är belägen.
Wandle från Sambrooks; Ganska söt,tydliga citrustoner. Relativt lång efterbeska. Helt ok.
Ho ho ho från Brodies; färg som cola, söt och bränd med toner av lingonsylt/blåbär.
Här åt jag även kanske den värsta maten man kan tänka sig. Valde den rätt på menyn som verkade minst motbjudande. En bisarr ''maträtt'' med ost och valnötter som ju låter ganska gott, men smakade riktigt hemskt. Vete fan vad det skulle föreställa. Jävla land.
Trött hade jag blivit och åkte tillbaka till boendet för lite skönhets-sömn på eftermiddagen.
''Andra halvlek'' skulle börja på Endellstreet, men på väg dit stod de bästa gatumusikanter jag någonsin sett, så man blev fast där en kvart eller så. De hade ställt upp sina förstärkare (var fick de ström från undrar jag så här i efterhand) och det minsta trumset som skådats på trotoaren. Det blev mer och mer folk som samlades och stämningen var minst sagt uppsluppen.
Galet hungrig hade man blivit igen. En brasiliansk diner hade en udda, om än något dyr, men god rätt till mig.
Vägg i vägg låg alltså puben Cross keys (inte att förväxlas med Crosse keys).
Här blev det ännu fler Brodiesöl:
Cloudy green bullet; gul tunn grumlig och obalanserad.
English best; bärnstensfärgad, lite sötma och maltighet, inte mycket mer.
''IPA''; ser ut som en pilsner, väldigt snäll och brittisk i smaken.
Jag drog vidare till Lowlander som sedan sist vi var där hade fått en betydligt kortare öl-lista. Ett eget fatöl fanns i alla fall.
Det lättdruckna blasket Lowlander belgian pils.
Sista stoppet blev Nags head på James's street vars samtliga cask-öl var från det för mig okända McMullen-bryggeriet. Galet mycket turister och andra människor, men ändå bra service.
Cask ale; väldigt lätt. Farinsocker. Helt ok.
Country bitter; ljust bärnstensfärgad med blygsamt, men gräddigt skum. Ingefära i aromen. Sand, hubba bubba och jord.
Slutligen Original IPA; smakar mest bränd knäck. Var är humlen? This is England...
Tbanan slutar gå tidigt så det blev en ''bulle'' ''hem'' tvärs över stan.
onsdag 19 januari 2011
På allmän begäran:Exeter festival of Winterales
Dagen började med att jag tog tunnelbanan till Paddington varifrån tåget till Exeter skulle gå. Tyvärr var det flera timmar till avgångstiden samtidigt som det var för tidigt för öl. En urusel kombination om jag får säga det själv.
Anledningen till besöket i lilla Exeter var vinterölsfestivalen som hålls där varje år.
Att vara ute i god tid var inget som lönade sig denna dag. När tåget hade kommit halv-vägs fick vi veta att det var ett jordskred (det är ett ord jag törs lova aldrig mer kommer skrivas i den här bloggen) i vägen för tåget.
Så istället för att åka raka spåret fick vi åka tillbaka en bit och åka omvägen över Bristol/Bath.
Man förstod av alla vattenmassor/översvämningar som syntes från tåget varför det hade gått som det gått.
55 minuter efter tidtabell kom vi fram i alla fall. Hotellet (vars bar är en riktig real aleinstutition i stan. Tänka sig att jag hamnade där...) låg direkt i anslutning till stationen så det var bara att kasta av väskan och gå upp till festivalen som var belägen i den lokala fotbollsklubbens Exeter citys (känt från måltipskuponger genom åren antar jag) klubblokaler.
61 olika öl fanns att botanisera bland varav jag druckit ett (1) tidigare. En tickares våta dröm med andra ord. £1,5 för varje halvpint får man säga är ett annat prisläge än på SBWF...
Vad blev det för öl då?
Spiced winter från Adnams
Art deco från Blackwater
East west från Crouch vale
Three kings från Grainstore
Old cock från Green jack
Flo jangles från Holdens
Winter solstice från North cotswold
Winter solstice från Magpie
Jag tog halvtid här och handlade några böcker, dock ingen ölrelaterad. Gick vidare ned på stan och kom fram till hotellet och tog en Branoc från Branscombe vale innan det blev en stunds vila uppe på rummet.
På vägen ut igen blev det ytterligare en öl i den utmärkta hotellbaren.
Pitchfork från RCH; gyllene med underliga chokladtoner. Ok, inte mer.
Tidigare på dagen träffade jag en massa trevliga/roliga människor på festivalen. De flesta av dessa var fortfarande kvar så vi satt kvar och ölade tills stängningsdags. Mycket kul.
Steam haggis från RCH
Treasure trove från Salopian (årets bästa öl så här långt)
B&T från St.austell
Full steam ahead från Titanic
Knock seven bells från Topsham
Black beauty porter från Vale
Voluptuous Vicky från Wold top
Många öl kan tänkas på en vinterölsfestival, men jag drack bara mellanöl där. This is England...
En sista öl i hotellbaren blev det som sängfösare
Ruby från festival; som en bitter med kryddig eftersmak.
Anledningen till besöket i lilla Exeter var vinterölsfestivalen som hålls där varje år.
Att vara ute i god tid var inget som lönade sig denna dag. När tåget hade kommit halv-vägs fick vi veta att det var ett jordskred (det är ett ord jag törs lova aldrig mer kommer skrivas i den här bloggen) i vägen för tåget.
Så istället för att åka raka spåret fick vi åka tillbaka en bit och åka omvägen över Bristol/Bath.
Man förstod av alla vattenmassor/översvämningar som syntes från tåget varför det hade gått som det gått.
55 minuter efter tidtabell kom vi fram i alla fall. Hotellet (vars bar är en riktig real aleinstutition i stan. Tänka sig att jag hamnade där...) låg direkt i anslutning till stationen så det var bara att kasta av väskan och gå upp till festivalen som var belägen i den lokala fotbollsklubbens Exeter citys (känt från måltipskuponger genom åren antar jag) klubblokaler.
61 olika öl fanns att botanisera bland varav jag druckit ett (1) tidigare. En tickares våta dröm med andra ord. £1,5 för varje halvpint får man säga är ett annat prisläge än på SBWF...
Vad blev det för öl då?
Spiced winter från Adnams
Art deco från Blackwater
East west från Crouch vale
Three kings från Grainstore
Old cock från Green jack
Flo jangles från Holdens
Winter solstice från North cotswold
Winter solstice från Magpie
Jag tog halvtid här och handlade några böcker, dock ingen ölrelaterad. Gick vidare ned på stan och kom fram till hotellet och tog en Branoc från Branscombe vale innan det blev en stunds vila uppe på rummet.
På vägen ut igen blev det ytterligare en öl i den utmärkta hotellbaren.
Pitchfork från RCH; gyllene med underliga chokladtoner. Ok, inte mer.
Tidigare på dagen träffade jag en massa trevliga/roliga människor på festivalen. De flesta av dessa var fortfarande kvar så vi satt kvar och ölade tills stängningsdags. Mycket kul.
Steam haggis från RCH
Treasure trove från Salopian (årets bästa öl så här långt)
B&T från St.austell
Full steam ahead från Titanic
Knock seven bells från Topsham
Black beauty porter från Vale
Voluptuous Vicky från Wold top
Många öl kan tänkas på en vinterölsfestival, men jag drack bara mellanöl där. This is England...
En sista öl i hotellbaren blev det som sängfösare
Ruby från festival; som en bitter med kryddig eftersmak.
måndag 17 januari 2011
Öl i London del I-Britain IS great
Årets första resa och årets soloresa.
Planet var som vanligt något sent så jag fick hoppa över den första puben som var tänkt att besökas.
Istället blev det att besök på KFC på Glucester road där hotellet var beläget.
Nästa stopp var Cask pub and kitchen på Charlwood Street. Ett riktigt gusldställe skulle det visa sig och det bästa pub jag besökt i London. Nykomling i Hall of fame. Eller vad sågs om att de till exempel hade 29 olika Mikkeller på fat och flaska?
Man nu var jag inte där för att dricka danskt öl, utan primärt inhemsk mellanöl i vanlig ordning.
Challenge från Wentworth på 4,3%; ännu en brittisk bitter om än en väldigt ljus. Toner av dextrosol.
Rite flanker från Warwick; kopparfärgad med trevlig humleprofil. Lite sprit i eftersmaken konstigt nog(4,3%).
Moravka från Taddington; För mycket smörkola både i smak och arom.Riktigt illa. Metallisk och en toin av mögel. Ännu en hemsk brittisk lager. Kanske den värsta hittills. Troligen årets sämsta öl så här långt och då har jag ändå smakat Åbro Export...
Gradisca från Amarcord;Otroligt ljus, eller ''halmgul'' som det kanske skulle hetat i reklamen. Nästan lika menlös som ljus. Toner av socker och kylskåp. Att kalla brygden i fråga för ''premium'' känns som en överdrift. Dock bättre än föregående öl.
Prohibition bitter från det för mig okända bryggeriet Red squirrel;Gyllene/koppar-färg. Något obrittisk humleprofil. Smakar lite armhålesvett på ett trevligt amerikanskt sätt. Mer bett i efterbveskan än man är van vid. Kvällens bästa bitter.
Angry elf från Wentworth; Ser nästan ut som Kir med lite skum. Typisk brittisk tråk-efterbeska. Något avdomnade smaklökar av öl och starka chips kanske gjorde att jag inte uppskattade denna brygd.
Färdigölat första kvällen. Nära hotellet låg en restaurang varifrån jag köpte med mig mat till rummet. Engelsk matlagning, usch.
Planet var som vanligt något sent så jag fick hoppa över den första puben som var tänkt att besökas.
Istället blev det att besök på KFC på Glucester road där hotellet var beläget.
Nästa stopp var Cask pub and kitchen på Charlwood Street. Ett riktigt gusldställe skulle det visa sig och det bästa pub jag besökt i London. Nykomling i Hall of fame. Eller vad sågs om att de till exempel hade 29 olika Mikkeller på fat och flaska?
Man nu var jag inte där för att dricka danskt öl, utan primärt inhemsk mellanöl i vanlig ordning.
Challenge från Wentworth på 4,3%; ännu en brittisk bitter om än en väldigt ljus. Toner av dextrosol.
Rite flanker från Warwick; kopparfärgad med trevlig humleprofil. Lite sprit i eftersmaken konstigt nog(4,3%).
Moravka från Taddington; För mycket smörkola både i smak och arom.Riktigt illa. Metallisk och en toin av mögel. Ännu en hemsk brittisk lager. Kanske den värsta hittills. Troligen årets sämsta öl så här långt och då har jag ändå smakat Åbro Export...
Gradisca från Amarcord;Otroligt ljus, eller ''halmgul'' som det kanske skulle hetat i reklamen. Nästan lika menlös som ljus. Toner av socker och kylskåp. Att kalla brygden i fråga för ''premium'' känns som en överdrift. Dock bättre än föregående öl.
Prohibition bitter från det för mig okända bryggeriet Red squirrel;Gyllene/koppar-färg. Något obrittisk humleprofil. Smakar lite armhålesvett på ett trevligt amerikanskt sätt. Mer bett i efterbveskan än man är van vid. Kvällens bästa bitter.
Angry elf från Wentworth; Ser nästan ut som Kir med lite skum. Typisk brittisk tråk-efterbeska. Något avdomnade smaklökar av öl och starka chips kanske gjorde att jag inte uppskattade denna brygd.
Färdigölat första kvällen. Nära hotellet låg en restaurang varifrån jag köpte med mig mat till rummet. Engelsk matlagning, usch.
lördag 1 januari 2011
Nyårsprovningen
Från höstens/vinterns stora provningar var steget ganska långt till den minimalistiska provning vi hade igår.
Old ale var stilen som avsmakandes i vintermörkret.
Nissemor'07 från Haandbryggeriet 6 poäng
Hibernation från Great divide 1 poäng
Mysingen från Nynäs 1 poäng
Jag hade inte väntat att Nissemor skulle ha utvecklats så bra som den hade. Skulle vilja ha ett gäng flaskor till.
Mysingen kändes mest överkryddad.
En stillsam nyårsafton.
Old ale var stilen som avsmakandes i vintermörkret.
Nissemor'07 från Haandbryggeriet 6 poäng
Hibernation från Great divide 1 poäng
Mysingen från Nynäs 1 poäng
Jag hade inte väntat att Nissemor skulle ha utvecklats så bra som den hade. Skulle vilja ha ett gäng flaskor till.
Mysingen kändes mest överkryddad.
En stillsam nyårsafton.
söndag 26 december 2010
Juldagsprovningen
Så var det dags för ännu en paralellprovning i hemmet. Fem törstiga hade samlats bland annat Tom.
Heller bock
Gösser 10 poäng
Stieglbock 9 poäng
Puntigamer Winterbier 7 poäng
Ottakringer 4 poäng
Ölen smakade förvånansvärt lika varandra.
Belgian strong ale
Stone 101010 11 poäng
De ranke Noir de dottignes 8 poäng
Duvel Triple-hop 8 poäng
De dolle Ara-bier 3 poäng
Stone spöar belgarna ''at their own game''.
Imperial stout
Great divide Oakaged yeti 21 poäng
Great divide Yeti 14 poäng
Dugges Idjit! 13 poäng
Djävlebryg Gudelös 11 poäng
Brewdog Riptide 11 poäng
St. Eriks Dubh 5 poäng
Storslam för Great divide. Jag vad inte vad Dubh skulle föreställa.
Två av gästerna pallade inte med de tunga ölen och somnade.
Som vanligt mycket trevligt och kul att få prova lite ny öl.
Heller bock
Gösser 10 poäng
Stieglbock 9 poäng
Puntigamer Winterbier 7 poäng
Ottakringer 4 poäng
Ölen smakade förvånansvärt lika varandra.
Belgian strong ale
Stone 101010 11 poäng
De ranke Noir de dottignes 8 poäng
Duvel Triple-hop 8 poäng
De dolle Ara-bier 3 poäng
Stone spöar belgarna ''at their own game''.
Imperial stout
Great divide Oakaged yeti 21 poäng
Great divide Yeti 14 poäng
Dugges Idjit! 13 poäng
Djävlebryg Gudelös 11 poäng
Brewdog Riptide 11 poäng
St. Eriks Dubh 5 poäng
Storslam för Great divide. Jag vad inte vad Dubh skulle föreställa.
Två av gästerna pallade inte med de tunga ölen och somnade.
Som vanligt mycket trevligt och kul att få prova lite ny öl.
lördag 25 december 2010
Sluskarnas jul
Traditionsenligt julfirande hemma hos Elmik med istället för julmust och Kalle Anka,
julöl och Romper stomper.
Några öl jag ej smakat förr bjöds det på. Först årets upplaga av Anchors julöl. Som vanligt väldigt kryddad. Antagligen den bästa sedan den fantastiska årgången '03. Skönt att man har ett gäng hemma i kylskåpet också.
Wisby Julbrygd har tydligen nytt recept sedan förra året. Något som jag missat. Det luktade mest matos i lägenheten, så någon arom var svår att urskilja. Smaken var däremot ''humlemumsig'' med en hel del granbarr. En mycket glad överraskning. Kanske det bästa wieneröl som passerat mina läppar! Tänk om ''vanliga'' spendrupsöl kunde vara så här goda.
K-9 från Flying dog; jag hade väntat mig något belgiskt med tanke på den höga alkoholhalten. Men den var mer åt old ale-hållet (English strong-ale faktiskt enligt RB). Hade ändå velat ha den sötare. Den får ett ok, men inte mer.
Vidare delade vi på en Mysingen. Ett öl jag tycker blir sämre för varje år.
Detta var det mest städade julfirande vi haft ihop. Inte ens störningsjouren dök upp i år. Vi håller väl på att bli gamla antagligen.
julöl och Romper stomper.Några öl jag ej smakat förr bjöds det på. Först årets upplaga av Anchors julöl. Som vanligt väldigt kryddad. Antagligen den bästa sedan den fantastiska årgången '03. Skönt att man har ett gäng hemma i kylskåpet också.
Wisby Julbrygd har tydligen nytt recept sedan förra året. Något som jag missat. Det luktade mest matos i lägenheten, så någon arom var svår att urskilja. Smaken var däremot ''humlemumsig'' med en hel del granbarr. En mycket glad överraskning. Kanske det bästa wieneröl som passerat mina läppar! Tänk om ''vanliga'' spendrupsöl kunde vara så här goda.
K-9 från Flying dog; jag hade väntat mig något belgiskt med tanke på den höga alkoholhalten. Men den var mer åt old ale-hållet (English strong-ale faktiskt enligt RB). Hade ändå velat ha den sötare. Den får ett ok, men inte mer.
Vidare delade vi på en Mysingen. Ett öl jag tycker blir sämre för varje år.
Detta var det mest städade julfirande vi haft ihop. Inte ens störningsjouren dök upp i år. Vi håller väl på att bli gamla antagligen.
lördag 18 december 2010
Årsredovisning
Ett nytt reserekord slogs i år och det känns lite om om ekonomin/verkligheten har kommit ikapp.
Här är den vanliga stadsuppräkningen i någolunda kronologisk ordning:
Stad Bättre eller sämre än väntat? Skulle jag återvända dit?
Åbo Något sämre Nej
Wien Bra som vanligt båda gångerna Ja
Warzsawa Som väntat Nix
Krakow Mycket bättre Ja!
Budapest Mycket sämre NEIN!
Györ Ännu sämre Ha!
Eskilstuna Väldigt mycket bättre Let's not go crazy
Anchorage Ungefär som väntat För långt
Chicago Något bättre Hell yeah!
Trondheim Sämre Nope
Manchester Jävligt mycket bättre När?!
Hereford Exakt som väntat Nä...
Bryssel Man vet vad man ''får'' Delirium tar aldrig slut...
Brügge Som väntat, båda gångerna Japp
Nürnberg Bättre Faktiskt
Bamberg Lite bättre Jodå
Sulzbach-Rosenberg Bättre faktiskt Näe
München Väldigt mycket sämre Konstigt nog,ja
Edinburgh Ännu bättre Just say the word
Newcastle Lika bra som man kan ana Hemskt gärna
Brno Bättre, och ännu billigare Jappski
Årets resmål: Chicago
Årets skithål: Ungern (Utom Buda), motivation; inte något öl-land, men ännu sämre än man kan tro. Mycket öl-listor som inte stämde. Budapest var dock en mycket vackrare stad än man kan tro.
Årets bästa öl: Goose island Bourbon county, Green line och Sofie, Three floyds Gumballhead och Alphaking, Monks Bröderna brutal ek, Samuel Adams Utopias, Nøgne ö Sunturnbrew, Flossmoor station 357, Mikkeller Draft bear och Kasteel Rouge.
Årets sämsta öl: Nästan alla alkoholfria öl.
Årets provning: DEN HÄR
Årets pub: Katedra,Krakow
I år är första året jag räknat hur många olika öl som intagits. Baserat på detta kan man anta att undertecknad druckit drygt 5900 olika öl i mina dagar, något som motsvarar en 38:e-plats på Rate beer i skrivande stund. MEN de räknar inte hembrygder som jag gjort, och de räknar cider och sake som jag ej gjort.
Tidigare år: 2009 2008 2007
Här är den vanliga stadsuppräkningen i någolunda kronologisk ordning:
Stad Bättre eller sämre än väntat? Skulle jag återvända dit?
Åbo Något sämre Nej
Wien Bra som vanligt båda gångerna Ja
Warzsawa Som väntat Nix
Krakow Mycket bättre Ja!
Budapest Mycket sämre NEIN!
Györ Ännu sämre Ha!
Eskilstuna Väldigt mycket bättre Let's not go crazy
Anchorage Ungefär som väntat För långt
Chicago Något bättre Hell yeah!
Trondheim Sämre Nope
Manchester Jävligt mycket bättre När?!
Hereford Exakt som väntat Nä...
Bryssel Man vet vad man ''får'' Delirium tar aldrig slut...
Brügge Som väntat, båda gångerna Japp
Nürnberg Bättre Faktiskt
Bamberg Lite bättre Jodå
Sulzbach-Rosenberg Bättre faktiskt Näe
München Väldigt mycket sämre Konstigt nog,ja
Edinburgh Ännu bättre Just say the word
Newcastle Lika bra som man kan ana Hemskt gärna
Brno Bättre, och ännu billigare Jappski
Årets resmål: Chicago
Årets skithål: Ungern (Utom Buda), motivation; inte något öl-land, men ännu sämre än man kan tro. Mycket öl-listor som inte stämde. Budapest var dock en mycket vackrare stad än man kan tro.
Årets bästa öl: Goose island Bourbon county, Green line och Sofie, Three floyds Gumballhead och Alphaking, Monks Bröderna brutal ek, Samuel Adams Utopias, Nøgne ö Sunturnbrew, Flossmoor station 357, Mikkeller Draft bear och Kasteel Rouge.
Årets sämsta öl: Nästan alla alkoholfria öl.
Årets provning: DEN HÄR
Årets pub: Katedra,Krakow
I år är första året jag räknat hur många olika öl som intagits. Baserat på detta kan man anta att undertecknad druckit drygt 5900 olika öl i mina dagar, något som motsvarar en 38:e-plats på Rate beer i skrivande stund. MEN de räknar inte hembrygder som jag gjort, och de räknar cider och sake som jag ej gjort.Tidigare år: 2009 2008 2007
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)