Första stoppet var Steinsfurt, inte långt från Hoffenheims hemma-arena. Här fanns en bryggeripub, men den hade inte öppnat när vi anlände, så Tony och Pütte gick på ett museum och jag gjorde vad jag brukar i Tyskland vid sådana här tillfällen.
Ett par kvarter från bryggeriet fanns en pub som var öppen och vars samtliga öl var från det för mig okända bryggeriet Distelhäuser. Rätt ok öl över lag.
Premium Pils; något metallisk, torr och stiltypisk som allt annat.
Export; intetsägande, lättdrucken och med mycket kolsyra.
Hefe-weizen; ser ut som alla andra i samma stil. Kraftig skumbanan odör/arom. Inte så hemsk som man skulle kunna tro, men inget man går och längtar efter. Bra för att vara H-W som jag är helt galet trött på just nu.
Landbier; Inte illa, maltig och med en behaglig sötma. En glad överraskning.
Kristall weizenbier; Usch, ännu en veteöl. Tar det aldrig slut?
Dunkles weissbier; NEIN! Tyvärr gör det inte det... karamelltoner utöver det vanliga (skumbananshelvetet).
Här intogs även en fantastisk lunch bestående av tre olika bratwursts på en bädd av kummininfuserad surkål. Jag blir nästan tårögd vid tanken på hur gott det var...
Nu hade Brauhaus jupiter öppnat och man kunde slå sig ned på uteserveringen (som vaktades av den största häst/hund som skådats) i väntan på de andra.Hell; viss maltighet kan upptäckas, men detta var tvättäkta blask som inte ens smakar bra en sådan här varm dag.
Dunkel; åt citronvandhållet, sötaktig, men smakar ändå inte så mycket.
När det var avklarat begav vi oss till nästa by, Laupheim och Kronen-brauerei. Bryggeriet i fråga hade ingen pub i anskutning till själva brygghuset så vi var inne och frågade om något ställe som hade deras öl. Tvärs över gatan låg en restaurang där man kunde få sig lite jästa maltdrycker till livs. De andra hade tydligen bråttom att checka in och drog vidare medan jag åt och tog några lokala brygder.
Pils; jag kunde inte koncentrera mig, för det var ett barn (läs ungjävel) som höll på att väsnas, men antagligen smakade det som alla andra tyska pilsner.
Wirts dunkel; maltsötma, mörkt brödig, lite tunn kanske.
Pils Naturtrüb; jag protesterade när servitrisen serverade mig denna och pointerade att det var Naturtrüb som önskades. Smaka så förstår du sa hon.
Smakar verkligen naturtrüb trots dess filtrerade utseende. Hur kan det smaka så bra när den ser så tråkig ut? Söt frisk och levande, mycket kolsyra. Helt klart dagens bästa.
Taxi till Bräuhaus ummendorf där vi bodde på bryggeriet. Pütte och Tony satt nere i restaurangen och ölade som bäst när jag dök upp. En öl var allt undertecknad mäktade med. Pils; usch, varm fulöl.
Roligare än så blev det inte denna gång. Man längtade knappast efter öl när man kom hem, men en lambic, belgare eller amerikansk humlekäftsmäll hade ej varit helt fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar