lördag 29 november 2014

Öl i Polen del I-Ölrunda

Efter ett par månaders ''landsarrest'' var det hög tid att bege sig ut på nya äventyr.
Jag fick ta nattbuss för att träffa Pütte på Centralen för att ta flygbuss till Nyköping där vi mötte upp Farsan (som vägrar åka ända till Arlanda).
Flyget tog oss punktligt till Krakow i södra Polen. Var där med Frun för fyra år sedan och trivdes.
Vi tog en lokalbuss till centrum där vi bodde. Det var att tag kvar till incheckningstiden och vi slängde in diverse väskor i bagagerummet innan vi gav oss ut på stan.
Bryggeripuben C.k. browar (som besöktes förra gången) var det enda ''riktiga ölställe'' som hade öppet så tidigt så det var bara att slå sig ned och ''avnjuta'' Ksiazece Ciemne lagodne och Ksiazece Czerwone. Båda från Kompania piwowarska.

Gubbarna satt kvar medan jag gick de cirka fyra kvarteren till butiken Świat piwa där ett väldigt hjälpsamt butiksbiträde rekomenderade det ena och andra. Inte helt överraskande gick jag därifrån med en väska full av öl. Band annat litervis med baltic porter.
Det var ännu ett tag kvar till incheckning så det slank ned en Zywiec APA i någon okänd bar med inspiration från de brittiska öarna.

Därefter mötte jag upp gubbarna på utmärkta House of beer där många timmar skulle tillbringas de närmsta dagarna. Synd att de ej hade någon öl-lista bara.
Vi tog bara två öl vid detta besök. För min del Podroze kormorana Coffee stout och Podroze kormorana American IPA. Båda från Kormoran. Riktigt bra faktiskt.
Nu kunde man äntligen checka in och vila upp sig några timmar.

Kvällen randades och vi gick ut till baren Beergallery på Dominikańska. Rate beers matbetyg på detta ställe var 93. Det fanns inte ens mat längre, men en öl tog vi alla fall. För min del Miód-malina från Krakowiak.
Det pågick något slags mölska(braggot)-festival på detta hak.

Men hungriga (som) djur var vi och gick till en närbelägen restaurant och åt gott. För min del risotto med en Zubr från Kompania piwowarska till. Någon form av enklare dessert åt vi på ett bageri/konditori i närheten.

Tillbaka till Beergallery för några sista öl innan de stängde. För min del: Krakowiak Nieklarowny, Perla Miodowa och Polczynskie zdrojowe från Polczyn-zdroj. Tre riktiga bottennapp.

House of beer hade öppet lite längre så jag hann med ett par till där. Ciechan Miodowe och Sliwka w piwie från Kormoran. Inga höjdare.
Det fick räcka så.

fredag 28 november 2014

Untapp this

Så har man blivit ned-dragen i Untapped-träsket av diverse löst folk från Uppsala. Det går ut på att visa sig på styva linan genom att dricka öl i tid och otid... eller något sådant.
Dagen efter jag började med detta förfarande intogs följande exotiska brygder i hemmets lugna vrå. Tyvärr inga recensioner. Det var nog att hålla reda på folk, fä och features.
Strada s. felice från Grado plato, Chocolate Oak aged Yeti från Great divide, Orange crush från Amager/Cigar city Preussen weisse från Monarchy och Spontanbeetroot från Mikkeller.
Det känns som att folk som använder denna app har ett mer avslappnat förhållande till öl än folk som är aktiva på Rate beer, Beer advocate, BFS mm, eller som bloggar om öl.

torsdag 27 november 2014

Orka gå ut

Dags att knäcka ''ett gäng kalla'' i hemmets lugna vrå.
Först ut barley wine i form av Monks Blend no.23: rödbrun och ganska mörk. Söt arom med brödiga och spritiga toner. Sötma och mycket beska. Lång eftersmak. Stiltypisk, men för amerikansk för min smak. Betyg: 40/100
HORALs Oude geuze mega blend: halmgul men en arom som är unken och frisk på samma gång. Mycket syra, väl dolda 7 % ton av ''lakto'' i eftersmaken. 295:-! Betyg: 82/100
Majsan ''gästrecenserar''Old alen'' The Leveller från Springhead: rödbrun, ganska mörk. Askfat... typ... Meh. Betyg: 44/100.
Slutligen Irish walker från North carolina-bryggeriet Olde hickory: kolsvart, maltig och söt. Spritig, men helt ok. Betyg: 78/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

måndag 24 november 2014

Lite fler öl på hemmaplan

Några ''recensioner'' till:

Innis & gunn Toasted oak IPA: färgen är någonstans mellan bärnsten och halm. Smörig arom. Jag hade gissat tjeckisk pilsner vid ett blindprov. Ganska mycket fulöl över denna. Innis and gunn- ''bryggeriet''/varumärket gubbar älskar och ölnördar hatar. Betyg: 30/100.
Portern Mad Sød: Nästan svart med en vacker cappuccinofärgad krona. Doftar mest humle och lite malt, luktar gott, men lite väl spritigt. Relativt fyllig, bra balans, vissa rökiga toner, maltig eftersmak. Inte så söt som namnet antyder. En riktig höjdare, synd man inte köpte fler. Betyg:95/100.
Bittern Hobsons Manor ale: disig och ''mörkgul'' med vitt skum, luktar mest piss, smakar mest solrosfrön, men på något sätt väldigt stiltypisk. Betyg: 63/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

söndag 16 november 2014

Borde det inte heta Apberget?

 En provning var som vanligt på sin plats efter trippen till Södern.

IPA

Sweetwater    7 poäng
Red brick MSGYIPA    6 poäng
Mad ''Bitter''    4 poäng
I&G Toasted oak    0 poäng   

USAölen var betydligt bättre än de som inhandlades på bolaget.

Imperial stout

To öl Sort mælk        4 poäng
Lymestone Stone Dead    3 poäng
Battledown Black        2 poäng

Vad jag minns var allt bra, men någon måste ju vinna.

Bonusölen Alberget 4a från Grebbestad och Big dan’s Oaky smokey wheat lager från Slottskällan lämnade mycket att önska.

lördag 15 november 2014

Nu med betyg!

Jag/vi satt hemma och tog några öl. Inte fel att slippa gå ut.
Ölen var: SvartIPAn Hoppy bunny från Duck-rabbit; nästan kolsvart. Ganska blygsam arom. Ren och stiltypisk med bra balans. Betyg: 88/100
Surölet Mad Salt; Mörkt gyllene med någolunda krona. Underlig arom. Mycket syrlighet med någon bismak. Eftersmak av pepparkakor. Jag hade väntat mig en gose med tanke på namnet, men icke. Betyg: 53/100
Electric nurse Imperial Stout; Kolsvart, luktar mest chokladmalt. Hyfsat balanserad, ganska söt med tydliga chokladtoner. Maltig eftersmak. Betyg85/100.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

fredag 14 november 2014

SWBF'14-Sista dagen

Sista dagen på Ölmässan för i år för min del och för första gången på flera år med frun. Dagens öl var ungefär: Beer kitchen Whisky barrel aged premium bitter från Wadsworths, Captain smiths från Titanic, Code black från Hardknott, Galgbacken IPA från Barlingbo, Slåttarn från Barlingbo, California common från Rådanäs, Community beer från Åre, Nymph från Åre, Nääs IPA, Oppigårds Everyday IPA, Medovarus ''Vintermjöd'', Malgomaj från Westerbotten, Blanche du paradis från Dieu du ciel, Geisterzug with spruce needles från Freigeist, Mohawk Vs Mosaic, Nora Vinterale, Nils oscar Kellerbier, Falcon Skördefest från Carlsberg Sverige, Ginger grouse, S:t eriks Amber ale, Jura från Södra maltfabriken och Rübæus från Founders.

Efteråt gick vi på Akkurat och träffade där Jerry som vi satt och snackade med över ett par pints real ale från det skotska bryggeriet Highland; Island hopping och The duke IPA.
Sedan fick det räcka.

torsdag 13 november 2014

SWBF'14 tredje dagen

Dags för ännu en trevlig dag på festivalen som så länge jag kan minnas har varit höjdpunkten på stockholmsområdets ölår. Denna dag blev det ungefär dessa öl: Lomza Export, Austmann Blåbærstout, Tre gamle damer från Austmann, Flagship från Hook norton, Svenne från Jädraöl, Admirals ale från St. austell, Astroblonde pils från Demory, Nova noire från Demory, The 12th can från Hilliard’s, No-li Noble hop extra pale, Estival cream stout från Ska, Steamers lane lager från Uncommon brewers, Hoppy Joe från Lervig, The Rook’s red lager, The King’s checkmate stout och The Queen’s pale ale. Alle tre från Coppersmith’s, Dykes Stout, The cowboy från Evil twin, Klooster från Summer wine, Le zèbre saison från Svaneke, Neck oil från Beavertown, Quelle saison från Beavertown, U-Boat från Brewdog / Victory, Candela gold från Signature brew, Party pilsner från Malmö brygghus, Mariestads Dunkel från Spendrups och Monteiths India pale ale.

Efter man var klar för dagen där blev det ett längre stopp på OT där jag träffade den trevlige göteborgaren Jerry och drack följande öl med: River cottage från Skinners, Rudie session IPA från Ska och Bobby brown från Skebo. Ganska bra över lag har jag för mig.

onsdag 12 november 2014

SWBF'14 bonusdag

Det var inte meningen att det skulle vara något mässbesök för min del denna dag då det brukar vara för trångt för min smak på lördagar. Istället skulle jag på Party on the island. Ett evenemang på Fjäderholmarnas bryggeri.
Jag var ute i ganska god tid i Nacka och slank in på mässan för att ta en eller ett par öl bara och hälsa på lite folk. Sagt och gjort går jag ut och ska hämta pengar i bankomaten och medan jag köar går det som ska med båten från Nacka strand till bryggeriet ned för trappan till båten som inte skulle gå förän klockan 18. 17:55 står jag nere på kajen och då har den redan åkt. Jag var med andra ord inte på mitt bästa humör när jag återigen klev in på mässan. Det var bara att göra det bästa av situationen, nämligen att dricka öl. Ungefär följande intogs:
Nya carnegiebryggeriet Amber, Lost coast brown ale från Dalarado, Gilda från Åre, Sundbybergs Halvlager, Dobber från Marble (arch), Mohawk Vs Amarillo, Brown is the new Brown från Mohawk, Mohawk Small batch Rye, Sassy lassy pale ale från Designbrew, Texas från Spendrups, White watchdog IPA från Oppigårds, Frequency Columbus ohio från CAP, Bryggmästarens bästa Mellanöl från Åbro, Cēsu Lēnalus, Rock 'n roll beer från Czech beverage industry, Dockside pilsner från Thomas creek, The full nelson, Urban IPA, Belgian urban IPA alla tre från Tiny rebel och Algorithm belgian wheat från Anarchy.

På hemvägen hann jag med ett litet depåbesök på Akkurat för lite mer brittiskt i form av Lushingtons från Skinners.

tisdag 11 november 2014

SWBF'14 första dagen

Då var det dags igen för Stockholm Beer & Whiskey Festival eller Ölmässan i folkmun.
Jag brukar vara väldigt otaggad på väg dit och man sitter nästan och har ångest över hur trångt och varmt det kommer vara på den relativt långa bussresan till själva festivalen.
Men så fort man väl kommer in så blir man bara glad över att träffa alla bekanta och förstås prova en massa exotisk öl.
Detta år liksom de senaste har vi bloggare varit välkomna på presskonferensen där det i vanlig ordning talades om diverse nyheter inom öl- och whisky-världen som fanns på mässan.
Vad som i mitt tycke var mest anmärkningsvärt och välkommet var att det var tre nya utställare som uteslutande hade brittisk öl. Det blev en del hängande i dessa barer. Första dagens ungefärliga provade öl: Dykes Brown ale, Sunlander från Stonehouse, Sour to the people från By the horns, Camden Versus mohawk, Belle chic belgisk enkel från Designbrew, Ava zêr från Žatecký...typ. Fubar från Tiny rebel, ''Raggar öl'' från Hellefors, Hilliard’s Pils, Hilliard’s Amber ale, Barcelona blonde från Beercat, Bomble bee 17 från Carlsberg Sverige, Brew by numbers 04|02, Brew by numbers 01|01, Saison de L’ouvrier från Loverbeer, Twin peaks från Thornbridge/Sierra nevada, Sheriffen från Hantverksbryggeriet, Mad goose 4.2% från Purity, Hopspur, Big chief och Fellowship porter, alla tre från Redemption, Monks Blend no.16, First call från Badger, Firkin fox 4,6% från Badger, Beer kitchen Orange peel från Wadsworth, The bishop’s tipple från Wadworth och Titanic Stout.

måndag 10 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del X-Välhumlade flygplatsöl

Hemresedag. Taxi tillbaka till flygplatsen. Långt från själva stan för att vara en så liten stad.
Något exotiskt här var att det fanns gungstolar att sitta i för resenärerna. Trevligt, men udda. Det är antagligen en sydstatsgrej.
Piloten var fantastiskt rolig och borde få något pris. Han satte ned oss i hyfsad tid med tanke på hur försenad avgången var. Vi hann till och med några bärs på O'hare. Jag åt en grymt bra chili med en 90 minute imperial IPA fån Dogfish-head till. Inte den typiska flygplatsölen, men det gjorde ju inte ont att hälla ned i strupen.

Tydligen hade de byggt om lite sedan i vintras, nu fanns en renodlad bar där det var något asiatiskt förut. Ett par illinoisöl hann vi hetsa i oss innan det var tid för avgång. För min del blev det Eugene från Revolution och Gatecrasher från Temperance.
Ok flygresa hem till Arlanda.

söndag 9 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del IX-Uppsamlingsheat

Stekande hett denna dag då vi började med att gå bort till Farmburger igen där vi hade varit tidigare, men denna gång stannade vi där och åt faktiskt hamburgare. Riktigt slafsigt, men gott. Till den Genesee Cream ale.

Att det var varmt gjorde inte så mycket om det inte vore för att mina enda ''rena'' kläder  var en svart hoodie och svarta jeans. Det måste vara så här det känns att åka till Medelhavet på sommaren.
Nästa stopp var i alla fall återigen Wicked weed. Vi gick ned och satte oss på Surkällarens uteservering. Som tur var i skuggan, men ändå för varmt för min utstyrsel. Jag för min del drack: Bellini, English infidel och Bretticent.

På väg till nästa ölställe tog jag en stor, men väldigt god milkshake (jag har i och för sig aldrig
varit med om att milkshake inte varit gott) för att svalka mig lite.
The bier garden hade vi ju varit på ett par gånger tidigare, men det var nog mitt favorithak i Asheville. Vi delade på ett fat friterade sparrisar. Mycket gott, men man får akta sig då det är väldigt varmt. Tyvärr var det amerikansk fotboll på tv och en massa högljudda ''fans'' från hela landet som följde olika matcher på olika skärmar runt om i lokalen.
En drös öl fick man i sig i alla fall: Cottonwood Pumpkin från för mig helt okända Carolina beer co (som tydligen konkat. Jag tycker dock detta öl inte var helt fel.), King Dons pumpkin ale, Bells Best brown ale, Leaf blower från Green man, Horny goat Oktoberfest. Väldigt blandad standard på dessa öl.

På hemvägen blev vi sittandes på Lexington avenue som ju även det besökts tidigare.
''Mat'' beställdes in här. Man kan tycka att en ostbricka är något om inte går att misslyckas med... det kan man tydligen. Oätbart.
Desto fler öl fick det plats. För min del: Hop burst, IPA och Eleanor’s rye.
Så var den bryggeripuben rensad och man kunde gå 'hem'' och lägga sig.

lördag 8 november 2014

Öl iAmerika's förenta stater del VIII-Freakshow&festival

Amanda och Todd som vi hängt med en del under veckan var inte bara i Asheville för att dricka öl, utan även för att jobba på Comic envy ett ComiCon-liknande evenemang.
Jag och Hedin gick också på detta spektakel. Mest för att se på kostymerna. Jag har varit på liknande evenemang i Sverige, men det kunde inte förbereda mig på detta. De flesta besökare var utklädda kändes det som. En sällan skådad freakshow m a o. Galnaste utstyrseln hade nog en tjej som bestod av en banandräkt med långt skägg och gandalfhatt.
Ingen av oss köpte något, men lite mat proppade vi i oss innan det var dags att bege sig.
Inte jättelångt därifrån togs en gratis shuttlebus till festivalen Brewgrass som i år för första gången hölls på Memorial stadium. En arena som i första hand används för amerikansk fotboll. Men denna dag var det en kombinerad bluegrass och ölfestival, därav namnet.
Jag vet inte vad kvicksilvret stod på, men det var nog den varmaste dagen under vår vistelse i Södern och det hade gärna fått vara lite svalare. Efter en stunds köande kom vi in och tog ett par av de få platser som fanns i skuggan. En bonus var att Jack som vi träffat kvällen innan dök upp med ett par stolar till oss. Det var inte fel. Som oftast i USA betalade man bara för inträdet, sedan ingick all öl. Det skulle Folkhälsoinstitutet eller liknande antagligen sätta stopp för här hemma.
En hel drös med öl fick man så klart i sig. För min del: Pillar to post rye brown från alabamabryggeriet Trim tab, Buckshot amber ale från det för mig okända Natty greene’s, Bryson city brown från Nantahala och från samma bryggeri Dirty girl blonde, Funkel Dunkel och Pluff mud porter. Båda från Holy city i South Carolina, Witty twister och Bobby's beer från R.j. rockers, Oktoberfest och Apple butter brown från Innovation, Malt-n-pepper från Lexington avenue som vi besökt tidigare under veckan, en amber ale med det tilltalande namnet Chunky gal från Tipping point, New south White ale, New south Dry-hopped Extra pale ale och Southern appalachian (Bohemian) Pilsner.
Första gången jag varit på en festival utan att besöka faciliteterna. Antagligen svettades man ut allting istället.

Vi liksom flera andra festivalbesökare hade inte fått nog utan begav sig till det närbelägna bryggeriet Burial. I deras lilla men varma tap room tog vi varsin öl. För min del Honey saison.

Ett stenkast därifrån ligger Green man som besökts veckan innan. Nu var det dags igen och vi delade på en Harvester.

Nästa stopp på vägen hem var Wild wing cafe där en Flipside Red IPA från det numera lokala Sierra nevada intogs.

Barley’s var sista stoppet där varsin öl intogs.
Den långa dagen tog till sist slut.

fredag 7 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del VII-Bryggerier en bit från centrum

Vi hade ambition att åka en bussresa runt på stadens bryggerier som ligger en bit från centrum, men det var problem att boka.
Det blev till att improvisera istället.
Vi tog taxi en bit söderut och började med att äta på något ställe som kändes som en kedja, men som vi aldrig sett förut. Maten var ok, men inte min mage så käket var bara nere och vände en snabbis.
Antagligen tyckte Verkmästaren i magen ej om att jag inte fått öl på flera timmar och sparkade bakut.
Stegen styrdes således till alkoholbutiken Appalachian vintner på Biltmore avenue. Ett digert utbud minst sagt med bla 27 sorters mjöd, varav en på burk. Synd att man hade handlat mer än man kunde bära hem redan.
En bar stod mitt i butiken där det fanns nitton fatöl att välja mellan.
Jag för min del tog: Bells Lager 5%, Stillwater Table beer, Red rocker och Patersbier, båda från Green man.

Inte jättelångt därifrån ligger bryggeriet French broad brewing company som så mycket annat i Asheville har fått namn efter floden som går igenom stan.
Ett litet tap room (eller vad man säger på svenska) finns i anslutning till själva bryggeridelen, men vi satt mestadels på uteserveringen/verandan i eftermiddags-/kvälls-solen.
Hedin som fått behålla sin mat var till skillnad från mig inte så hungrig. Jag var tvungen att äta något, men mat fanns ej så jag fick gå till en restaurang cirka 100 meter bort och hämta något att äta. Tror det var någon sorts kyckling. Väldigt gott och kladdigt.
På det här stället träffade vi Jack som hade varit i Sverige tillräckligt många gånger för att ha lärt sig lite svenska. Han hängde med oss så länge vi var kvar där.
Ett band spelade på en liten scen. Det lät inte helt för jävligt.
Jag intog följande brygder: 13 rebels ESB, Anvil porter, Rye hopper och Zepptemberfest, fast en svagare variant än den på flaska. Vad jag minns smakade det bra.

Vi begav oss till fots till nästa bryggeri vid namn Catawba (valley) och satt i baren till de stängde. Som en pimpad lagerlokal som så många andra bryggerier i USA. Ganska livligt denna fredagkväll.
Följande öl intogs: Quiet rye-ot porter, Mother trucker pale ale och Farmer teds cream ale.
Sedan fick det räcka för denna dag och vi tog en taxi ''hem''.

torsdag 6 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del VI-Your mother brews it

Vi startade dagen med mat på ett hamburgerställe och till densamma Highland Black Mocha stout som kanske inte passade fantastiskt till med var god på egen hand.

Nästa stopp var den stora bryggeripuben Wicked weed där vi slog oss ned på den övre uteserveringen under ett parasoll. Man behövde sannerligen inte frysa den här dagen heller fast almanackan tycktes tro det var höst.
Ölen som intogs var: Sir ryan the pounder, Saison XXXIV som hade för mycket tyska veteölstoner för min smak, La bonté; inte så illa, påminner en hel del om Mikellers spontanserie med de lactotoner de brukar ha och den välhumlade och balanserade Pick me! Pale ale.
Hedin stack iväg på något museum medan jag gick ned i Surkällaren (inte att förväxla med deras nyöppnade Funkatorium) som nu hade öppnat. Där satt Amanda och Todd som jag slog mig ned med i baren.
''Surkällaren'' var inte exklusivt för suröl, men sortimentet var annorlunda än på gatuplanet med mer fokus på surt.
För min del intogs: den ljusa och balanserade People’s choice pale ale, Serenity och Honduras.
Halvtidsvila på hotellet följde.

Kvälls/natt-skiftet inläddes med en ordentlig promenad ned till bryggeripuben Wedge, ett stenkast från floden. Det var dock för mörkt för att se något vatten.
Här mötte även Amanda och Todd upp och vi blev sittandes i trädgården/uteserveringen till de stängde. Jag hann få i mig dessa öl: Witbier 4%, Julian price pilsner 5,3%, Paynes pale ale 5,4% och "Sticke" altbier 5,9%. Jag har för mig att allt smakade bra.

Vi tog en taxi till The bier garden som besökts ett par dagar tidigare. De har åtminstone öppet till två.
Jag mäktade bara med två öl här, Narragansett Lager och Kcco / Redhook Black lager till den mycket sena middagen.
Vi spelade även lite biljard här.

måndag 3 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del V-Du har fågel


Denna öldag startade på allvar på resturangen Mellow mushroom som vi gått förbi varje dag.
Här intogs varsin pizza på den stora uteserveringen. Riktigt hett var det så man fick gömma sig under ett parasoll. Min pizza var för stor för att få plats i den ynkliga europeiska magsäcken trots att jag fick lite hjälp av en väldigt hungrig och oblyg fågel.
Till maten fick man i sig ett gäng öl också, nämligen: Pilot mountain från det för mig okända Foothills, Laughing skull Amber från Red brick, Sweetwater Blue och från samma bryggeri 420 Extra pale ale. Det var lite ''hit 'n miss'' över de ölen.

Vi gick tillbaka till hotellet och delade på en IPA vid poolen, Tangerine dreamsicle från Terrapin / Green flash. Min halvtidsvila tog jag i en solstol denna dag. Inte helt fel.
Kvällens första stopp var faktiskt inte ölrelaterat, även om det fanns öl där.
Ett par timmar tillbringades på Asheville pinball museum.
För $10 fick man inträde och spela hur mycket man ville på deras cirka 35 spel.

Hungriga hade vi blivit av allt flipprande och begav oss till Farmburger mitt i stan där vi tog med oss väldigt god soppa till bryggeripuben One world som inte har någon mat. Stället är beläget bakom/under Farmburger och kan vara svårt att upptäcka.
En varsin öl intogs, för min del S.M.A.S.H. Ale (Single Hop And Single Mash, Maris otter och Chinook).

Sista stoppet denna dag var Barley’s taproom and pizzeria. Ett väldigt stort ställe med två våningar, två barer, biljardbord, träinredning och högt till tak. Maten var dock oätlig. Minns ej exakt var jag åt, men det var nästan som pommes frites med socker på.
Ölen var desto bättre. För min del Firewater IPA från Catawba valley; alldeles för snäll och ljus. Mer som en pilsner än en IPA. Från samma bryggeri Barley's best bitter som antagligen bryggs enbart för denna krog. Väldigt ljus. Riktigt färsk och frisk. Mycket bra för stilen.
Weeping willow wit från Mother earth; ser ljus och otypisk ut. Den fruktansvärda maten dödade ölet men det finns nog en wit där bakom ridån av hemskhet. Slutligen Highland Oatmeal porter; maltig men välbalanserad och något syrlig. God.
Därefter var det bara att vandra hem i den ljumna kvällen.

söndag 2 november 2014

Öl i Amerika's förenta stater del IV-OJ,oj

Dagen inleddes med ett besök på det utmärkta Biergarten.
Det ställe vi besökte flest gånger under vår vistelse i Asheville.
Anledningen till dessa multipla besök var att de antagligen är den bar i stan som har längst öl-lista (där inget ''var slut'' som det brukar kunna vara med långa öl-listor). Vi åt gott och till maten en bunt öl. För min del: White zombie ale från Catawba , Jacko traveler från The house of shandy, Clawhammer från Highland, Gateway kölsch från French broad. Vad jag minns var de ok, men ej fantastiska öl.

Inte långt därifrån ligger bryggeripuben Lexington avenue där Hedin såg på Untapped att Todd och Amanda satt, så vi begav oss nedför den lilla backen dit.
Jag intog: 1st gear cream ale, Waves of grain, Can i get a witness och The knuckle.
Därefter var det antagligen extremt hög tid för halvtid.

Kvällens första stopp var Asheville brewing som vi var på ett par dagar tidigare. En varsin öl klämde vi där. För min del Scout stout.

Inte långt därifrån låg bryggeripuben Hi-wire där tydligen ytterligare en öl intogs. För min del Sideshow.

Vi begav oss tillbaka till Asheville brewing för en sista varsin bira. Jag tog en Escape artist.