Mycket sämre väder denna dag och vi sökte skydd undan höstrusket på Comet cafe som hade besökts dagen innan.
En riktig långsittning skulle det bli med flera maträtter och ännu fler öl, först ut superblasket Sconnie Beer följt av
8-bit pale ale från Tallgrass; En gusher på burk! Öl/is-sörja väller ur den coola burken. Känns lite trött och avslagen speciellt på slutet när den har genomgått en omvänd ''isbockifiering''. Only in America.
Wisconsin belgian red från New glarus; Rödbrun, underbar körsbärsarom. Mycket fruktsocker och bigarråer. Ganska söt, men ändå en vuxen smak. Probably the best fruitbeer in the world.
Saison d’epeautre från det för mig okända belgiska bryggeriet Blaugies; ser ut som Champagne, luktar saison/belgojäst. Något ljusskadad, men inga felsmaker i övrigt. Kryddig och lätt, man kan inte tro att denna brygd ligger på ''hela'' 6%. Mycket kolsyra.
Southern tier Hopsun, Hinterland Cherry Wheat ale; orange, mycket kolsyra, digestivekex, ''konstgjorda'' körsbärstoner. Inte illa. Threadless IPA från Finch’s, Daytime från Lagunitas, Three feet deep från Furthermore; Grymt rökig m a o jättebra. Snygg etikett också Passar dock inget vidare till söt pecanpaj. Antagligen den bästa dry stout jag druckit.
Slutligen Fuel cafe från Lakefront. Som tur var delade vi på ett par av alla dessa öl.
Buss till välbehövlig vila efter denna ''stora'' första halvlek.
Pigga och utvilade begav vi oss till Palm tavern där vi avslutade kvällen med några kalla.
(Stevens) Point Special lager; trött fulöl typ. Antagligen dagens sämsta... eller i alla fall tråkigaste.
Worthington’s Red shield från Coors.
För att avsluta en bra dag, en 28-dollarsflaska. Lambickx (Zenne Valley) från Strubbe; Luktar som en riktig syrabomb, men är relativt beskedlig. Jag var lite besviken, men det var ju inte bedrövligt på något sätt.
Taxi ''hem''.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar