fredag 11 oktober 2019

Öl i Breda del II-Ösregn och nygammal öl

Jag började dagen med en reäl promenad runt i stan och stannade för lunch på Zeezicht på Grote markt. Inte särkillt god mat. Tog en burk Cigar city Guayabera till som visade sig vara tappad föra året... så inte så färsk man vill ha en APA.
Fortsatte min vandring och gick på ett museum. När museibesöket var över hade himlen öppnat sig reält. Tur man hade paraply. Detta ''mättades'' dock innan man var framme vid hotellet och läckte.
Inte helt fel att krypa ned i en torr skön säng och sova bort regnet när man väl kom fram.

Kvällen tillbringades på baren Samsam belägen mittemot ovan nämnda Zeesicht. Helt ok mat och en hel drös öl intogs här i form av Tankard från lokala Brouwerij Frontaal; väldigt trött fast det var ett par månader kvar till BFdatumet. Smakar bara gammalt och träigt. Mo phi lemongrass ale från det för mig okända lokala Big belly; bärnstensfärgad, medium kolsyra. Smakar också trött och träigt. Inte alls den friskhet man förväntar sig av citrongräs. IRAn Vuurbaak från Texels; underligt exempel på stilen som får mig att undra vad för jäst som använts. Drar åt belgohållet på ett trevligt sätt. Bätttre balans än vad öl i denna stil vanligtvis har. Namnet kommer från en fyr i närheten av bryggeriet (om jag tytt holländskan på flaskan korrekt).
Kees Pale ale Citra; frisk doft, gylene och något disig. Obalanserad. 52 IBU är rätt mycket för en mellanöl. Lång efterbeska. Den skulle må bra av en mindre bittergiva. Vertigo från Frontaal/North brewing; DNEIPA som jag blev bjuden på. För mycket D och för lite NE i smaken för mig. Den var annars grumlig och så. Poly amorie från Oedipus; Luktar lovande, men smakar överraskande intetsägande. Diffust 'tart'', kan inte säga att det är specifikt mango (som det tydligen är i). Flink från 'T ij; I ljusare ändan av ''bärnstens-spektrat''.  Hyfsad beska som smälter in med ''resten av ölen''. Bra balans och en allmänt trevlig brygd som gjort sig bättre i varmare väder. Helt ok. Punt Wit; luktar fruktansvärt. Finns det inte speciell jäst för wit? Använder man hefejäst (för det är vad det smakar) så borde inte ölen kallas för wit. Filtrerad åtminstone. Resans värsta brygd. Hop & liefde från De molen; ett par månader kvar tills BF-datumet, men ändå väldigt trött. Hur kan man sätta BF ett år på en APA? Är man inte rädd om sitt varumärke?
Biri från 'T ij; i klar flaska, ljus och filtrerad. Ljus-skadad arom förstås. Väldigt lätt ljus lager. ''För den soligaste dagen på året'' står det på flaskan (fritt översatt). Antagligen var det den regnigaste. White mamba från Two chefs; ljus och ofiltrerad. Ännu en wit som drar åt hefehållet. Smakar gammalt dessutom fast den inte är det. Slutligen Kapse Karel SessionIPA (glutenfri); parfymisk arom, bärnstensfärgad. Lite träig och allmänt sträv. Inte som glutenfria öl brukar vara, men inte gott för det.
Det fick räcka för denna dag.

1 kommentar:

Gyllenbock sa...

De där ölen lät sisådär fast å andra sidan var det inte en ölresa du var på denna gången :)