Den oändliga provningen del VIII- Mest belgiskt

Pga resor och Belgoklubben hade en hel del öl ansamlats i hemmet. Något som vi åtgärdade en trevlig kväll förra månaden.

Belgisk ale

Slaapmutske Bruin        6 poäng
To øl Sans frontière vin'13    6 poäng
d’Oude maalderij Redenaar    6 poäng
Lost abbey Devotion        3 poäng
Amarcord Bionda        3 poäng
De ranke Pere noel        2 poäng
Van ecke Hommelbier'13    1 poäng
Du Bocq''Saison''1858        0 poäng
Gaverhopke Paasbier        0 poäng

Jag tyckte det mesta var bra, men To øl stod verkligen ut.

SvartIPA

Thornbridge Wild Raven    5 poäng
Mikkeller Sort kaffe        4 poäng
Amager/Grassroots Black Nitro    0 poäng

Inte illa det här heller.

Det var i alla fall långt hem

Vi satt hemma hos Anders i ''Bro'', grillade, åt och drack gott. Lite blåsigt men ändå ok väder och mycket trevligt. Ett par mycket goda exotiska brygder intogs på någon form av veranda. Baronen från Hantverksbryggeriet och K is for Kriek från Brooklyn.

Efter ett otal timmar stack Tom och jag hem till honom för en liten efterfest eller vad man ska kalla det. Han bjöd friskt i vanlig ordning på  följande exotiska öl; Dark Helmet från Westbrook, Big Lushious från Founders, Pale ale Raspberry wheat från Beerbliotek och Gulden fraug från Hoppin’ frog. En trevlig dag/kväll. Ett stort tack till the R.A.T.-pack.

1700-talsfest

Vi var bjudna på något så underligt som en 1700-talsfest. Dock var jag den enda som inte var utklädd. Och på fester brukar man ju dricka öl. Så även denna gång.
Dessa mer eller mindre välsmakande exotiska brygder fick jag i mig; Evil dead red från Alesmith, Mathias dahlgren matölen från Evil twin och Aventinus weizen-eisbock från Schneider.

Turfhatt

Omnipollos hatt är ju en relativt nyöppnad krog som jag inte besökt. Denna soliga dag var det äntligen dags. Dock bara en snabb öl, Fruit tap 2 lemonade från Omnipollo. Perfekt i värmen.

Den egentliga anledningen till mitt besök på söder var att det var dags för en ny turfträff, denna gång på ''Biskopen'' på Folkungagatan. Skulle tro att de flesta som var där i likhet med mig turfade lite i närområdet så gott det gick före och/eller efteråt. Det var mycket trevligt att träffa sina med/mot-tävlande. Öl dracks det förstås också. För min del Ocean Session IPA, Traitor’s gate från Fuller’s, Saison Sayuri, Teikoku IPA och Wabi sabi Japan pale ale. Alla tre från Baird. Helgen innan denna träff hade det varit Baird tap take over, det märktes på fatsortimentet. Tack till alla som dök upp.

Picknick under tak

Trots att vädret var minst sagt lite knackigt hölls en traditionsenlig picknick som vanligt i och runt hörnet Dalvägen/Magasinsvägen timmarna innan avspark på Nationalarenan. Ölen som för mig intogs denna dag var Mikkeller Beer geek Breakfast på Tequilafat, Furness abbey från Stringers och Mikkeller Spontanhibiscus. Vilt skild standard på dessa öl. Matchen var en besvikelse då formstarka Peking var på besök och plockade poäng.

SM och efterfest

Det var några år sedan man var på HembryggarSM senast. Nu ägde spektaklet rum i Solnahallen så det var inte så galet långt att åka. Mästerskapet tog upp två ganska stora hallar där hundratals olika öl fanns att prova. Det var bara att glida runt och njuta med andra ord. Många riktigt bra öl och ytterst få bottennapp.

Resultat

Folkets val Klass I

1. Gooble Gobble - HallonChokladPorter - Jonas Carlfjord, Tod Browning
2. Tin Whistle - Timo Berg, Sebastian Berg och Ann-Louise Berg
3. Gräsklipparöl - En folköl för folk i farten - Filip Strand, Per Karlsson

Folkets val Klass II

1. Whale Rider - Peter Herzig, Christer Gustafsson, Albert Sjölin, John Hagström, Jan Andersson
2. Fermentörernas Florida Weisse MangoPassion - Magnus Vasilis, Martin Jonsson, Jonas Wetterlundh
3. American Lager - Patrik Svensk, Carl Sundstedt, Pontus Lakso, Marcus Löthman

Folkets val Klass III

1. Mr. Mangos Passion - Staffan Helmersson
2. Lemongrale - Daniel Borg, Daniel Töyrä
3. Yuzu Rocket Beer - Patrik Svensk, Carl Sundstedt, Pontus Lakso, Marcus Löthman

Folkets val Klass IV

1. From Jursla With Love - Johan Ernerudh, Erik Ernerudh, Anders Rosen, Tommy Alm, Anders Söderberg, Tobbe Smedberg Henrik Engström, Per Forsell
2. Awaken Nights IPA - Samuel Mancho
3. Slakabondens Potatisporter - Henrik Lundqvist

Stort grattis till alla som tog medalj. Öl i Stockholms hedersomnämnande till Kristian Brodd för sin Sista beställningen, Jacob Svensson och Marcus Bäck för sin Bölking smoked ale, Oskar Frodin och Tom Virtanen för sin Lite surt, tack!, Kalle Andersson för sina Geuze gooik och Brunt skit.

Fem av oss som var där skulle alla med pendeltåget så vi slank in på ''Biskopen'' vid Sumpans station. Dessa helt ok brygder intogs Long play från Beer studio, Dalalager från Oppigårds och deras egna Single hop Simcoe Pale ale som bryggs av/på Slottskällan. Det satt fint på uteserveringen.

Vi skingrades därefter för vinden. Jag skulle till Monks på Wallingatan där min svåger firade sin födelsedag. En del öl och god mat fick man i sig där. För min del, Mango child från Adelsö, Riegele Simco 3 och från samma bryggeri Golden lager, slutligen bryggeriets egna Bröderna anderssons Torpednylle och Hoppy Craft lager. Sen fick det verkligen räcka, men kul var det. Ölen smakade bra vad jag minns.

Öl i Libeň

I Google Translate kan man ta kort på text som sedan ''översätts''.

Vi smällde i oss frukost på båten och gick ut i regnet.
Ungefär tvärs över gatan låg ett cafe som satt ihop med en simhall. Utanför satt en skylt som indikerade att där fanns exotisk öl.
Vi fastnade därmed där någon timme drickandes ett par pilsner. Princ från Lobkowicz och ett öl jag efter lite efterforskning antar var Klášter Světlý ležák 12°. Inga höjdare, men till det priset, vem är jag att klaga?

Regnet upphörde lagom till att vår färd fortsatte.
Spårvagnen tog oss till mer centrala delar av Prag där vi åt någon snabbmat vid ett torg, dock utan öl till.
Det intogs istället på bryggeripuben Novoměstský pivovar som mest brygger folköl.
Varsin Ležák Tmavý fick vi i oss. Bra för att bara vara en folkis.

Jag turfade lite grann i värmen med Owe i slåptåg. Till slut nåddes centralstationen varifrån tunnelbanan togs till kvarterskrogen U rokytky där mat och några mer eller mindre goda pilsner från pålitliga Pivovar Svijany intogs: Rytíř ''Bitter'', Desítka och Kníže.
Därefter gick vi till O2 arena för ytterligare en match i HockeyVM. Betydligt bättre och billigare platser denna gång. Vi träffade även fem andra kollegor som bodde på ett annat ställe än oss. Sverige besegrade komfortabelt Lettland med 8-1.

Efter matchen fick vi stressa lite för att hinna i tid till den lilla källarpuben Napalmě (dock fanns uteservering). En laptop fanns i bagaget och nu var det en match i Allsvenskan som hägrade tack vare att det fanns wifi.
Denna match drog dock ut på tiden och hela fyra öl slank ned, nämligen: Ján 13° 5,3% från Wywar, Všerad Amber IPA 14°, Úněticke Pivo 10° och Únětické Pivo 12°. Bra öl och ännu bättre match. Ganska mycket folk här då de visade Tjeckien-Kanada på storbild.

Efter matchen drog vi till Beer geek bar som hade besökts ett par dagar tidigare. Medhavd mat gjorde följande öl sällskap: Aigua de canaletes från spanska Edge brewing Matuška Speciální Světlé 13° och från samma bryggeri California. Bra grejor alltihop. Taxi tillbaka till båthotellet.

Nästa dag blev det ytterligare en taxiresa till flygplatsen. Ett par öl hann man med där med där med. Dock dracks de direkt ur burken som ett djur. Pražačka och Černovar Černé. Båda från Rakovníku.
Sammanfattningsvis var jag glatt överraskad över de nya tjeckiska bryggerierna som inte bara brygger traditionella centraleuropeiska öltyper utan även experimenterar med utomeuropeisk humle och gör det bra. Minns dock inte att vi såg någon inhemsk suröl.

Öl i Nové město

Jag började med lite frukost. Därefter spårvagn till centralare delar av Prag för lite turfande. Owemannen var helt ur slag och låg kvar på båten.
Riktigt varmt var det. En Gambrinus 11° excelent (som väl inte riktigt levde upp till namnet) svalkade lite på ''berget'' Petříns sluttning. Utsikten var inte att leka med.

Tiden började bli knapp, så jag fick ta en taxi till O2 Arena där så småningom Owe mötte upp.
Jag tog en Krušovice Světlé 10° i ''Fanzone'' i väntan på honom.
Sverige mötte denna dag Österrike i hockeyVM. Vi hade inga biljetter till matchen som sedan länge var utsåld men lyckades få tag på ''nosebleed seats'' på svart börsen för 1000:- tjeckiska (cirka340:-)/styck (face value 190:-...).

Jag tog en Staropramen Nealko och en korv i ena pausen.
Efter matchen som Sverige vann programenligt med 6-1 tog vi taxi tilbaka till båten och vilade upp oss lite.

En snabb blund senare tog vi spårvagnen till stadsdelen Nové Město (nya stan) och bryggeripuben Pivovarský dům. Sist vi var i stan kom vi inte in för de inte hade ett tillräckligt stort bord för hela vårt sällskap. Nu var vi ju bara två, så det var lungt. Mer en restaurang än en pub. Ganska turistigt och stort. Jag gick igenom deras sortiment beståendes av: Světlý, Tmavý, Kávové, Višňové, Banánové och Kopřivové.
Verkligen ''hit 'n miss'' när det gäller ölen här. Tex Pilsnern var väldigt fin medan bananölet var ett riktigt missfoster.

Det hade blivit hög tid för mat och vi drog oss norrut. Det var svårt att hitta det hak som söktes pga ''kreativ numrering av husen'' så vi nöjde oss med en superturistig restaurant vid namn Svejk. Jag tog bara en förrätt.
Varsin Fénix från Plzensky Prazdroj (Urquellbryggeriet) fick duga till. Lite överraskande en wit.

Vi bestämde oss för att leta lite till efter bryggeripuben Pražský most u valsů som egentligen var målet för vår vandring. Till slut uppenbarade det sig. Det var värt mödan. Billig, bra öl och mat (någon rustik kötträtt) som var så god att man inte visste vart man skulle ta vägen. Tjeckien i ett nötskal helt enkelt. Dock var det lite turistigt. Bärsen var Svetlý 12°, Tmavé 12° och Skalák Tmavé 13° från Rohozec.
Stängingsdags, inte bara här utan för alla vettiga pubar i området så vi gick i regnet och tog närmsta spårvagn ''hem''.

Öl i Žižkov

Owe och jag möttes upp på Arlanda, det var nämligen dags för en liten resa.
Lite överraskade såg vi Amarcord Bionda stå på en hylla på ett cafe. En varsin fick vi i oss innan det var dags att bege sig till gaten. Det satt fint.Ett par timmar senare landade vi i Prag och tog direkt en taxi till båten vi skulle bo på.

Vi slängde bara av väskorna i rummet/hytten innan ytterligare en bulle togs till butiken Pivotéka beergeek som inte fanns sist jag var i stan. En liten bar fanns att dricka vid också.
Under tiden vi handlade delades följande inhemska brygder: Všerad Polotmavý lezak, Clock Hektor 10° Světlé výčepní, Matuška Tmavý, Mazák Galaxy 11° och Koutske Tmavý 14° från Kout na sumavě.
Alla ölen var från relativt nya tjeckiska bryggerier. Vi var mycket positivt överraskade över hur hög klass det var på dem även om vissa av dem kom i plastflaskor... Döm inte ölen efter flaskan tydligen.

Inte långt därifrån ligger det utmärkta och även det relativt nyöppnade Beergeek bar som vad jag förstår har samma ägare. Vi träffade ett trevligt tyskt/taiwanesiskt par här som vi satt och snackade med några timmar. Ölen här var: Lucky bastard Blond, Zajíc Polotmavý Ležák från Kynšperský, Prager laffe ESB, Čaroděj (brown) Ale från Matuška och slutligen Friends with benefits från To öl (för övrigt galenskap att åka ända till Prag för att dricka dansk öl).
En mycket kul kväll avslutades med taxi tillbaka till båten.

Den oändliga provningen del VII-Suröl

Många sura godsaker serverades en eftermiddag för ett par veckor sedan.

Goose island Lolita '11    7 poäng
Rodenbach Caractère rouge    7 poäng
Mad Sur            7 poäng
Loverbeer D’uvabeer    6 poäng
Ichtegem's Grand crü'12    3 poäng
Rodenbach Vintage '12    3 poäng
New belgium La folie    3 poäng
Almanac Dark pumpkin    3 poäng
Hof ten dormaal ZVT    1 poäng
Mad salt            0 poäng

Riktigt svårt att bedöma då det var så mycket bra. Lolitan var nog värd sina £17.

Vuxna män gör saker tillsammans

Jag satt en lördag förra månaden hemma hos Tom. Vi delade på en hel bunt öl, nämligen: dubbelbocken Muflonator från Beer hunters; nästan svart med sparsam men maltig arom. Snäll och välbalanserad med mycket kolsyra. Betyg 75/100
APAn Ananasfeber från Brewski; halmgul med mycket tropisk frukt i aromen. Luktar grymt gott. Fruktig med bra beska. Mycket god. Betyg 81/100
Barley winen Highway to ale från Beer valley; orangeaktig med tydliga fat-toner i aromen. Denna flaska har nog några år på nacken. Smakar väldigt mycket fat och allmänt lagrat. Ser dock ingenstans att den legat på något speciellt. jag kan tänka mig att den var amerikansk till stilen när ölet var färskt, men att humlen har klingat an med tiden och att det numera smakar mer brittiskt. Bra balans. Betyg 87/100
Rye-on-rye från Boulevard; Nyligen omklassificerad från speciality grain till ASA. Någonstans mellen rubin och bärnsten i färgen. Luktar vinfat men än rågwhiskey som det står på flaskan. Fantastisk. Bästa speciality grain jag druckit. Smakar väldigt mycket fat. Riktigt grym. Synd man inte köpte fler. 185 kr/liter är inte så farligt för denna gudadryck. Betyg 93/100
Bittern Ruby tuesday från Boggart; bärnstensfärgad och luktar som en bitter brukar, m a o inte så mycket. Lite träig med någon bismak. Sämsta jag druckit från detta annars så bra manchesterbrygeri som kan så mycket bättre. Betyg 36/100
Barley winen Old conundrum On wood från Fiftyfifty; brun/rubinfärgad med mycket fat-toner både i arom och smak. Helt utsökt. Betyg 91/100
Barley winen One från Beer studio; rubinfärgad med överraskande brödig arom. Sträv och allmänt ''nasty''. Blir antagligen bättre om några år. Betyg 44/100
St. vincents Dubbel från Captain lawrence; brunaktig med vinös arom. Ful etikett på denna mycket goda och vinösa dubbel. Betyg 92/100
Orkade inte skriva något om Triple exultation från Eel river, Dulcis succubus från det för mig okända quebecbryggeriet Le trou du diable och slutligen Banyuls blizzard från Mohawk.

Jag är ingen öldomare men har ändå försökt ta viss hänsyn till ölens stil. Tex. har jag lite högre krav på en SvartIPA än en schwartzbier.

Den oändliga provningen del VI-Grön lördag

Utrensningen av kylen fortsatte med oförminskad styrka. Denna dag var det humlen som stod i fokus.

IPA

Lervig White        6 poäng
Caldera Hop hash        5 poäng
Coronado Hoppy daze        5 poäng
Flying Dog raging bitch    5 poäng
Monks Trainee no.3        5 poäng
Brewdog Russian doll        5 poäng
Thornbridge Halcyon        4 poäng
Rocket brewing Zero gravity    3 poäng

Den norska godingen vann välförtjänt. Skönt att man har ett par flaskor kvar av den.

DIPA

Hangar 24 LFE    10 poäng
Brewdog Russian doll     8 poäng
To öl Final frontier     8 poäng
Prykmestar         4 poäng
Flying dog HBC-431     0 poäng

Över lag sämre klass på ölen här. Marylandbrygden var singelhumlad med en ny humlesort som än ej har ett riktigt namn.

Öl i Danmark's huvudstad del II-Solöl

Tom låg kvar ooch sov några timmar medan undertecknad gick ut och turfade i åtskilliga timmar. Bland annat i Christiania. Mycket trasiga människor och helt olikt något annat jag sett förut. Mycket större än man tänker sig, det finns både strand och skog t ex.
Liksom dagen innan skulle något inhandlas i en tobaksaffär, men det blev en exotisk fulöl istället. Maribo Pilsner från Royal unibrew närmare bestämt.

Ett toalettbesök var väldigt nödgat när jag kom fram till Cafe Langebro som även besöktes vid mitt förra besök i stan. En öl slank ned av bara farten, Agger Bajer från Apollo.

Träffade Tomotmtmo på Ølbutikkens ''uteservering'' där vi delade på en Fleur de Blanc från The commons. Handlade även det sista som skulle med hem här.
Han gick till Warpigs, jag gick och hämtade galet stark thaimat som skjöldes ned med Biere de gouttiere från Siren/Off color och Nomader Weisse från Evil twin.
Gott.

Vi strålade samman igen på Mikkeller bar och tog ett par öl där, nämligen Mikkeller Berliner weisse och Sour power från Beavertown/Mikkeller/Arizona wilderness. Inte fel det heller.
Kalla tågöl inhandlades på Ølbutikken.

Varsin pölse intogs på stationen innan vi bordade tåget och där delade på följande öl: Fuck art - The heathens are coming från To öl, Sign of life från Rocket brewing och Molotov ''Lite'' från Evil twin.
En behaglig resa hem m a o.

Öl i danmark's huvudstad del I-Land of the free

Efter hotellets utmärkta frukostbuffe gick vi till Centralen och tog första bästa tåg över sundet till Köpenhamn. Ett stenkast från stationen ligger vad som verkar vara en riktig institution i den danska huvudstad, Jernbanecafeen. Ett minst sagt väl insuttet ställe. Vi tog varsin av deras egna öl 7 ekspressen från Thisted. Smakade överraskande bra i solen på uteserveringen.

Det var för tidigt för att checka in på hotellet, men vi skickade in väskorna och använde toaletten i alla fall.
Jag gick ut för att hämta lite danska kontanter samt turfa lite. Gled in på 7-eleven i ett helt annat ärende, men kom ut med en burk exotisk öl istället för vad jag egentligen skulle ha. Carlsberg Irish red ale. Eftersom man i Danmark likt i Vegas får förtära alkohol på allmän plats kunde man glida runt i solen med en kall medan man turfade i solskenet. Inte fel även om ölet i fråga lämnade en del att önska.

Så småningom mötte jag upp Tom vid Kihoskh där vi handlade en del öl. Några öl förtärdes även ute i solen. För min del Mr trotter’s chestnut ale från Lancaster, Come again från Buxton/Evil twin och Tropicana från Rocket club. Över lag bra grejor vad jag minns.
Nu hade incheckningen öppnat så vi gick upp till hotellet och dumpade lite skit på rummet som naturligt vis låg på fjärde våningen utan hiss...

Nästa stopp var det närbelägna Ølbutikken där jag handlade nårga bärs samt varsin ''kö-öl''. One claw  från Westbrook för min del.
Vi skulle nämligen på bryggeripuben Warpigs grand opening och anade att det skulle bli ett visst köande.
Visserligen var det galet mycket folk, men allt var så bra organiserat så det flöt på bra. Lite olika underhållning fanns på parkeringen utanför, bl a en helt galen dansk med ett trumset. Både öl och mat bjöds det på.
Detta var vad man lyckades få i sig i ölväg: Moonbase of filth, Subtle like an atomic bomb, Salmon pants, Champagne brus, Lights out, rick (min favorit, rököl) och Garbage patch. Alltihop smakade bra i kvälls-solen.

Nästa stopp var det stora Taphouse som ingen av oss besökt tidigare. Här träffade vi ett gäng skåningar som var på besök i storstan som vi snackade lite med.
Överraskande många öl fick man i sig här; Røde sonja från Ølsnedkeren, Gi’nissen från Søgaard, Ported Amoor från Moor och slutligen Raasted Tangerine IPA. Verkligen ''hit 'n miss'' över ölen jag drack här.
Klockan var inte mycket, men vi hade ju legat i rätt bra. Varsin pizza på rummet fick avsluta denna soliga, roliga dag.

Öl i Malmø

En fin kyrka där bakom grenarna.

Bortapremiär och jag tog tåget söderut från Centralen ned till Malmö. Där mötte ingen mindre än Tmotomtom upp. Den lyxliraren hade flugit ned.
Eftersom denna stad inte kryllar av lunchöppna ölställen gick vi på bolaget Hansacompagniet och handlade lite jästa maltdrycker.
När det checkats in på hotellet gick vi och satte oss på en slags innergård/trädgård i solen och delade på ett par goda öl i väntan på att bastun skulle värmas upp. Stronzo Saison noir och Dude från Flying couchnärmare bestämt.

Lång tågresa kräver gammal musik

En till god öl intogs i bastun/relaxen, Camden town Beer.

Avsparken började närma sig, så vi drog oss mot arenan. Ett ölstopp hade vi dock tid med. På Malmö brygghus (som byggt ut och hade nu väldigt många fat för att vara Europa) dracks Rött men inte sött från det för mig okända västgötabrygeriet Sahtipaja och Point reyes amber. Bra grejor. Här träffade vi även på Anders And som jobbar där nu och även Anders Hall som jag träffade på sist jag var i stan.

Vi var väl hyfsat nöjda med utgången av matchen när vi vandrade till Beerditch i den hyfsat ljumna skånska kvällen.
Ett relativt nyöppnat trevligt ställe med en hel del flasköl.
Några öl smällde vi i oss här, för min del Pale ale galaxy 5,5% från The kernel, Klackabacken Originalet och Bakalář Za studena chmelený från Rakovnik. Bra över lag vad jag minns.

Malmö brygghus stängde lite senare så några öl till fick vi i oss där med. För min del Hefner Apricot, Saison Manivelle och Mellow fellow. Det var säkert bra. Kul hade vi i alla fall.
Någon god snabbmat slafsades ned innan vi begav oss tillbaka mot hotellet. Tom gick till sängs medan jag stannade ute lite till och turfade.
Mer om denna dag HÄR.

Premiärpicknick

Solen strålade denna allsvenska premiärsöndag då vi samlades vid Dalgrillen för traditionsenlig picknick. Till en överraskande god tallrik korv med mos dessa öl: Neuzeller Bock, Bøgedal Nr. 424, Rum ned red rye IPA från By the horns. Vilt skild standard på dessa brygder.

Efter den programenliga segern blev jag uthetsad av ett par andra polare varpå vi gick bort till Blues i Sumpan för ett par segeröl. För min del Sundbybergs Ingefära ale och Monteiths Southern pale ale. Den ena värre än den andra.

När man väl kom hem avslutades firandet med en  Prykmestar Pääsiäis porter från Vakka-suomen. Inte för det var speciellt gott, men man kunde ändå somna med ett leende på läpparna...

Öl i nordvästra England del IV-Grymt väder

Sista dagen inleddes med full english breakfast. Dumsnål som man är smällde man i sig skiten.
Turfade runt i stan några timmar innan det var tänkt att jag skulle gå in på Microbar, men eftersom det var påskdagen var hela Arndale centre stängt till min och många andras förvåning.
Ett hundratal meter därifrån satt en skylt utanför The turks head om ''six rotating cask ales'' eller liknande. Det var bara att slå sig ned med andra ord. Jag träffade ett trevligt amerikanskt par som också var i stan för att dricka öl, så trots att fatölen var inte speciellt ''well kept'' blev man sittandes med dem tills det blev dags att bege sig. Ölen som intogs: Ticketybrew Munchner (en av året värsta så här långt) och Le champion från Timothy taylor.

Riktigt varmt och skönt denna dag, man kunde utan vidare glida runt i tshirt i den gassande solen.
Inte så långt att gå till puben The black lion för att hämta min väska. Jag hade dessutom tid att ta en öl i baren, Dizzy blonde från Robinsons.

Lite längre att gå till ''centralstationen'', men helt ok utan några större backar.
Tåget till flygplatsen gick nästan på en gång.
Väl framme checkades bagaget in och jag besökte det relativt nyöppnade Grain loft på Manchesters flygplats. Fish and chips, Cheshire cat blonde ale från Weetwood, Twin peaks från Thornbridge/Sierra nevada och ett giftpack från Thornbridge förgyllde eftermiddagen ytterligare innan man kom hem till ett kylslaget Arlanda.

Öl i nordvästra England del III-Microdog arms

Efter frukosten tog jag tåget till Manchester och gick till förstaden Salford och försökte checka in. Det var dock för tidigt. Istället blev det shopping för 100tals pund i det relativt närbelägna köpcentrat Arndale centre. Där hamnar man varje gång i denna stad. Anledningen till det är ju förstås den utmärkta baren/butiken Microbar. Fem öl slank ned medan jag shoppade/åt: Tyneside Brown ale från Hadrian & border, Good night vienna från Three kings, Supertramp från Flying dog, Carynx black saison från Alechemy och från samma bryggeri Talisman. Vilt skiljd nivå på de brygderna.

Nu var det bara att släpa med sig all öl till puben på vilkens övervåning jag skulle bo på.
Sov ett par timmar på rummet innan det var dags att ge sig ut igen. Första kvälls-stoppet var något burgarhak vars missfoster till kycklingburgare mest smakade bränt. Ölen till var desto bättre, Snake dog från Flying dog på burk.

Inte jättelångt därifrån ligger Brewdog bar. Inredningen är väl liknande Brewdog på Kungsholmen men mycket högre till tak. Jag blev sittandes några timmar här sippandes på Brew puppy från Mikkeller, Alice porter 5,2% från Brewdog, Kombucha från Brekeriet, Zymaster series No. 6 Saaremaa island ale från Anchor, Soft focus från danska Gypsy inc. och från samma ''bryggeri''  Gyp wit, Schlenkerla Fastenbier och Stereo wolf stout från Brewdog.

Dags att gå ''hem till Salford''. På vägen slank jag in på Salford arms som var beläget på samma gata jag bodde. Antagligen ett ganska stort ställe som hade ett band som spelade. Kollade inte runt utan passade på att sätta mig i baren medan det fanns en plats.
Kul bartender att snacka med som kunde sin öl. Bärsen som avslutade denna långa dag var Helles deep från Deeply vale, Salford arms lager (ingen aning om vilka som bryggt den), The new salford arms från Green mill och Affinity från det för mig okända Shiny. Då puben jag bodde på nu hade stängt tog det ett tag att hitta bakdörren, med det gick det med till slut.

Öl i nordvästra England del II-Nedsupen av satanister

Av någon anledning hade jag inte något paraply med mig. Som tur var fanns det att låna industrial strength paraplyer på B&B:et.
Turfade runt i stan i regnet i ett par timmar och handlade även lite öl i en livsmedelsbutik under tiden.
Jag slank in på Woodrow wilson som hade besökts kvällen innan. Stället hade nu tagits över av gästande porthsmouthsupportrar som var i Carlisle för att se sina hjältar.
En fyra öl intogs i alla fall, Inspired från Hook norton, JCIPA från nya zeeländska Townshend, Devils backbone American IPA 5,2% och Nansen street från Hilden. Inga vidare öl faktiskt.

Jag gick ut för att äta men kom inte längre än uppskattningsvis 100 meter till en annan pub i samma kedja (Weatherspoons) på samma gata, William rufus.
Ännu en typisk ''spoon's''pub, stor med heltäckningsmattor och snorbillig real ale. Spider bite 4% från Devils backbone och Titanic Wit stout smakade bra till de goda fish n' chipsen.
Hög tid för en halvtidsvila på några timmar.

Andra halvlek påbörjades på Woodrow wilson. Bärsen som intogs var: Marstons/Barley Brown’s ESA, spanska Fort India pale ale, Jack brand Crystal rye IPA från Adnams, Archer Single hop amber ale. Riktigt bra öl över lag.

Det hade räckt gott och väl, men ett gäng satanister som jag snackade med tyckte absolut inte att undertecknad fått nog utan bjöd friskt på ännu mer öl innan vi drog vidare till den betydligt mindre puben Howard arms. Minns inte så mycket. Howard arms cask ale och Wainwright från Thwaites intogs tydligen i alla fall.
Kul kväll, men alldeles för mycket av det goda.

Öl i nordvästra England del I-Några snabba

Dags för årets soloresa. Som vanligt var det England och mellanölsorgie som väntade. Jag flög in till Manchester i utsatt tid och fick vänta i närmare två timmar på att mitt tåg till Carlisle skulle gå.
Resan i sig tog omkring två timmar till. Fick hetsa genom de sparsamt upplysta gatorna till B&B:et vars incheckning egentligen hade stängt. De släppte in mig i alla fall. Som vanligt i medelstora engelska städer fanns de obligatoriska horderna av dyngraka unga människor i stadens centrum på kvällarna, det som var anmärkningsvärt här var att det var vardag. Antagligen finns det ett universitet eller liknande i stan.
Ett ställe i stan hade öppet till ett så det blev till att passa på där om man skulle få något öl i sig. Weatherspoonspuben Woodrow wilson ett stenkast från stationen. Mycket folk, men ändå bra service.
Ölen då? Ascalon från Everards, Robsons Durban pale ale från Shongweni och A false dawn från Celt experience hann jag hetsa i mig. Inga höjdaröl, men vem kan klaga när men får en pint real ale för £2/styck? Vad hade det kostat på Akkurat?

En härlig,men jobbig dag

Under en dag med väldigt mycket turfande fanns det även tid för lite öl hemma mellan rundorna, nämligen: Père noël från De Ranke, Gold fassl Bock från Ottakringer, Beer here Høst stout, Gaverhopke Paasbier 6,8%, Santa paws från Brewdog och Ultimator från Stadin.

Öl i Tammerfors del III-Inte en bra öl på hela dagen

Jag gick på alko för att handla det sista som skulle med hem.
Som vanligt när det inte finns viktgränser att tänka på sprang det iväg lite med shoppandet.
När jag släpat tillbaka all öl till hotellet var det bara att ge sig ut och göra det mesta av tiden som fanns kvar. Gick till Kievari kahdet kasvot och intog följande brygder: Kaksi kotia Sanoi kettu från Rekola/Hiisi; belgisk arom, halmgul. Smakar diffust belgiskt. Fyllig och ganska lättdrucken. Game brewery RyePA från Hiisi, Laitilan hievari Tuomas; färgen är i gränslandet mellan halmgul och bärnsten. Något disig. Söt arom, väldigt mycket kolsyra. Belgisk ale gissar jag att den klassificeras som (saison rätt svar). Maku Pale ale; en APA/session IPA som inte sticker ut på något sätt. Tervahauta från Rekolan; kolsvart med rökig arom. Huvudsakligen metalisk till att börja med, men smakar mer tjära ju längre ned i glaset man kommer.
Slutligen en liten flaska Pikkupomo (som enligt den trevliga bartendern betyder ungefär småpåve) från Ruosniemen.
Sen var det dags att bege sig. Först till hotellet, och därefter mot kusten och Åbo i grådiset.

Nian?Tvåan borde det väl vara?

Väl ombord utforskades taxfreebutiken. Det har verkligen hänt grejor sedan jag åkte på Östersjön senast. Ett par sorter inhandlades faktiskt.
När de och godiset dumpats i hytten var det dags för några öl i baren, nämligen; Stallhagen 1843, Gullmack och Mack Amerikansk brown ale 6.5% som nog var dagens bästa öl är jag rädd.
Sen var det bar att gå och lägga sig.

Öl i Tammerfors del II-Semesteralkoholist,javisst!

''Erotic restaurant big tits''.Av en händelse med thaimassage på övervåningen...

Dagen inleddes med en turfrunda innan krogarna öppnade.
När väl timmen var slagen gick jag in på Olutravintola Konttori (ölresturant kontoret). Där fanns en lång bar med kul gäster man kunde snacka med. Blev dessutom bjuden på både öl och sprit, det gör ju inte det hela sämre. Ett besök kan rekommenderas om man är i stan.
En hel bunt öl blev man itvingad här: Urho 4,6% från Hartwall, Black perle från Weird beard, Tom long från Stroud, Scarlet macaw 4,8% från Oakham, Punks do it bitter från det för mig ökända italienska bryggeriet Elav, Den fantastiska Widmer Barrel aged Brrrbon '13, Vagabond Pale ale från Brewdog och slutligen Smog rocket från Beavertown. Som tur var drack jag inte allt själv. Bra öl över lag.

Några timmars halvtidsvila gjorde gott.
Andra halvlek började på den mörka och intima gastropuben Tuulensuu där jag blev kvar till stängning. Malmgård Proto #7: frisk, god APA. Singelhoppad med Columbus, Boltmaker från Timothy taylor, Keisari 66 från Nokian; på burk. Riktigt illa till att börja med, men växer efter hand till en helt ok öl.
Grünten-Pils från Engelbräu; en ok, men tråkig tysk pilsner. Från södra delen av landet, inte lika torr som en nordtysk pils skulle vara.
Préaris Belma från Vliegende paard; mycket citrus både i arom och smak. God, välbalanserad och stiltypisk belgisk wit.
Engelbräu Urtyp-Dunkel; snäll, men ändå ok. Lite tråkig bara. Finns det ens ett tyskt ord för torrhumling? Livar upp det mesta.
Formidabel från det för mig okända Broeder jacob; underlig etikett, som på så många andra belgiska flaskor. Klassisk belgisk arom. Metallisk till en början, men det försvinner när temperaturen i glaset stiger. Bra ''singel'' som skulle vara kul att testa sida vid sida mot Maredsous Blonde/6 som är benchmark/referensöl för mig för typen.
Triek från Caracole; kan man dricka om man vill ha diabetes. Galet söt.
Grym mat och trevlig personal, missa inte om ni är i stan.

När de stängt drog jag och ett par andra besökare vidare till det närbelägna Artturi som hade öppet ett par timmar till. En ganska stor restaurang med ljus träinredning.
Ölen här var: Mufloni IPA 4,5% från Beer hunters, Le coq Extra ginger  och slutligen Sandels Arctic från Olvi.
Hög tid att gå till sängs efter all denna öl.

Öl i Tammerfors del I-Regn&rusk

När vi kom iland på morgonen körde vi direkt till Tammerfors. Rummet var inte klart, så istället blev det till att handla lite på alko.
Åtskilliga euro fattigare gick jag upp till den stora bryggeripuben Plevna. En hel drös öl slank ned här, nämligen Pikku Musta; ganska mörk med maltig och söt arom. Välbalanserad och smakrik mellanöl.
Tähti III; halmgult blask. Som vilket fulöl som helst.
Pohjan tähti som bryggts tillsammans med Nögne ö; färgmässigt i gränslandet mellan bärnsten och halmgul. Arom av tropisk frukt. Välhumlad APA/sessionIPA med lång efterbeska. Inte illa.
Luomu Pils; står listad som en tjeckisk pilsner, jag tycker dock det smakar mer tyskt. Knapast någon av de bättre pilsner undertecknad intagit.
Panimo sima (mjöd); 5% bara, väldigt ljus och serveras med en citronskiva. Söt, men smakar inte mycket honung. Mer som en alkoläsk än något annat. Min erfarenhet av finsk mjöd  är att den brukar var mycket svarare än tex polsk eller amerikansk. Antagligen för att finnar är kända för att inte gilla alkohol...
James savuolut (rököl); har en färg som närmast kan beskrivas som gyllenbrun. Antagligen används inte bambergmalt. Smakar bränd TV.
Tumma; nästan svart, välbalanserad och god dunkel.
Rollikka; ''mörkt halmgul'', ser vackert ut. Smakar inte lika kul. Som en fulöl.
Jag var lite besviken på ölen här då förväntningarna var lite uppskruvade.

Tog en välförtjänt halvtid på detta.
Någolunda utvilad styrdes stegen till bryggeriet Teerenpelis restaurant. Ett mörkt ställe med mycket trevliga gäster. Ölen här var; Luomuleevi; metallisk tråklager. Som vilken fulöl som helst.
Little valley Ginger pale ale; mycket ingefära, men inte galet mycket som det kan vara. Relativt balanserad.
Green’s IPA; mörk för stilen, typ bärnsten i färgen. Frisk och antagligen relativt färsk. Absolut det bästa jag druckit från dem... men det säger inte så mycket.
Green’s All natural enterprise dry-hopped lager; trevlig arom som för tankarna till APA. Egentligen inte så märkvärdig, men absolut ett fall framåt för Greens...
Big cat från Stroud; rubinröd om man håler upp glaset mot en lampa. Rökig mellanöl (stout) som inte riktigt räcker ända fram.
Sen fick det räcka för den dagen.

Mamma,pappa,barn

Denna öldag drog igång på Akkurat med två goda brygder, Seville från Dark star och Fatboy Gänstaller/Oppigårds.

Jag begav mig därifrån till Stadsgården där Morsan och Farsan väntade. Vi skulle nämligen åka båt.
Efter att ha installerat oss gick vi till en restaurang ombord och åt. Till maten ett par öl, Marsalkka Tumma och Marsalkka Golden ale. Båda från Saimaan juomatehdas. Inga höjdare.

När middagen var avklarad avslutades kvällen i en bar och på TVn kunde man se Sverige vinna sin kvalmatch. Ölen till var Mack (världens nordligaste bryggeri) Bayer och Python IPA från Little valley. Inte fantastiska.
God natt!

Den oändliga provningen del V-Black friday

Provningen som vägrar ta slut fortsatte men oförminskad styrka.

Imperial stout

Sierra nevada Narwhal    15 poäng
Boulevard            15 poäng
Great divide Oatmeal yeti    14 poäng
Brooklyn BCS        13 poäng
Clownshoes UPC        12 poäng
Brash Smoglifter Stout    12 poäng
Monks Blend #27        12 poäng
Nectar Black xantus        10 poäng
Hembrygd        10 poäng
Black tokyo horizon 16%    10 poäng
Black tokyo horizon 15,2%    10 poäng
Hornbeer VCS        8  poäng
Hornbeer Russian        8  poäng
No-li Wrecking ball        8  poäng
Stone Russian        7  poäng
Horizon tokyo black        7  poäng
Great divide Chocolate Yeti    6  poäng
Loverbeer Marche’l re    4  poäng

Brottartungt, men mestadels gott. Boulevard rättvis vinnare och Loverbeer lika rättvist tvärsist med sitt sura missfoster till öl.

Öl i Nordamerika del XIV-Sista rycket

Världen's största coolships?

Ta det piano säger mannen på bilden.

Westbrae biergarten

Sista dagen gällde det att först och främst hinna till visningen på Anchor, men med rusningstrafik och parkeringskaos var det lättare sagt än gjort, men det löste sig till slut.
Bra och intressant rundtur. Lite överraskande för mig att de hade koelships (vad det nu heter på svenska). Antagligen världens största. Dock var försäkrade guiden oss om att lambicbryggning var helt uteslutet.
En bunt öl fick man sig efter själva visningen till livs i deras mysiga bar. Det enda jag inte druckit förr var Flying cloud. Troligen den bästa foreign stout jag druckit. Rekommenderas starkt.

Vi drog oss österut, då vi skulle flyga hem från Oakland och hamnade på bryggeriet Pyramid alehouse i Berkeley som vi besökte för några år sedan. En god lunch intogs under palmerna på deras uteservering.
Hela fem öl smällde jag i mig, nämligen: Apricot ale, Pale ale with noble hops, Irish stout, Fascinator och Rose hip gold från Portland brewing.

Vi åkte lite längre på samma gata och kom fram till Westbrae biergarten.
Jag stannade kvar där medan gubbarna åkte till flygplatsen och nann med ytterligare ett gäng exotiska brygder. Nämligen Beer camp Hoppy Lager från Sierra nevada, Calf-eine coffe milk stout från Half moon bay, Kilt lifter från Moylans och Itaipava Pilsen från brazilianska Cervejaria petrópolis.

Det fick bli taxi till flygplatsen.
Väl där hittade jag ytterligare en okänd öl att maximera fyllan med inför den långa flygresan med. Carry on från Golden road. En APA tydligen.
Det var en ok flygtur trots allt innan man kom hem till kylan.
Sammanfattningsvis var denna resa över förväntningarna med sexton nya besökta bryggerier under bältet. Bara en dag med regn på hela trippen.
Kanada var jag dock lite besviken på. Överraskande likt USA, men med mycket sämre öl. Men jag vill ge det en chans till någon gång.

Öl i Nordamerika del XIII-Superharam

Jag vaknade mitt i natten och gick ut i den ljumna västkustluften. Hade bara två zoner kvar till californiakronan på Turf. Kunde inte låta bli. Jobbigt var det i alla fall. Vet ej vad klockan var när man kom hem, men sov några timmar till i alla fall.
Pigg som en lärkmört studsade undertecknad upp ur sängen och ut i solen för en busstur ned till den latinska stadsdelen The mission och Rosamunde sausage grill. Hade tidigare besökt deras hak i Haight och Oakland. Soinns inte att deras korvar var så här goda. Det fick bli  två stycken med följande öl till: Castle beach kolsch från Santa cruz ale works; burk. Bra headretention, vilket ger vackra skumgardiner. Luktar och smakar oxiderat Riktigt illa. Från samma bryggeri Dread brown; diffus maltig arom. Rubinaktig färg. Betydligt bättre än kölschen, men ändå bara ok.
La vermontoise från Blaugies/Hill farmstead; stiltypisk arom med mycket citrus. Halmgul med mycket kolsyra. Mer söt än torr. Bra. Mycket jäst i botten av flaskan. dock ej så det känns i munnan.Ett skolexempel på en saison.

Därefter blev det halvtidsvila på rummet.
När jag vaknade var det fortfarande soligt och varmt. Tog mig ned till nya bryggeripuben Barrel head på Fulton street där ölkranarna satt på en torped. Mycket coolt. Ölen då? Knifey spoony-down under lager; ljus och bubblig, ok för stilen. Bravo; halmgul,disig välhumlad, disig, lätt. Mycket kolsyra. Helt ok.
Golden gate gose från Almanac (som börjat med sjukt fula etiketter. Ta tillbaka de gamla, de var ju väldigt fina.); syrlig arom med toner av lacto, som dock ej återfinns i smaken som är ganska ren.
Westfalia från Fort point; maltig och smakrik för att vara en wieneröl. ''Den var fin'' som min bror skulle sagt.
Alcatraz amber från San Francisco Brewing co; obalanserad. Var är smakhumlen? Blir lite bättre när temperaturen i glaset stiger. Vissa choklad och nöt-toner framträder. Ingen höjdare dock.
En dyr men ytterst delikat ostbricka intogs även här.

Jag tog bussen tillbaka till boendet, tog med någon thaiimat ''hem'' som intogs med gubbarna på rummet tillsammans med en Widmer Raspberry russian imperial stout '12. Godare öl än mat.
Roligare än så blev det inte denna dag.

Öl i Nordamerika del XII-Turfin'USA

Jag sov ganska länge denna strålande dag.
Begav mig genast ut, men inte för att jaga rätt på öl, utan för att turfa. Man får se lite annat än svarta tavlor med vad som finns på fat om man gör annat än ''bara'' dricker bärs på sin semester. Nu fick lite sevärdheter som missats vid mina tidigare besök i San Francisco. En reäl promenad blev det i alla fall. Undertecknad mötte upp gubbarna vid San Francisco craft beer festival, inte långt från vårt boende. Vi hade fixat VIPpass och fick således komma in en timme tidigare. En ganska stor lokal med plats för fler ut ställare än vad som var på plats, men efter ett par timmar var det kö till ALLT. Det som hanns med innan jag lessnade på att stångas för allt var: Trilogy 2 aussie salute IPA från Bridgeport, Puddle jumper pale ale från Third street aleworks, Puck frn North coast, Hopsauce DIPA 8,2% från Rubicon, Bison Organic Hop cuvee, Naughty aud imperial stout från 101 north, Get up offa that brown från Golden road, Full sail Wheatwine, Eel river Porter, Butte creek Organic IPA, Campfire stout från High water, Almanac Saison Dolores, Samuel adams Rebel rouser från BBC, Duvel Tripel hop 2014 (supertrött), Alaskan Double Black IPA, Hopothermia DIPA från Alaskan, Widmer Barrel aged Brrrbon '12, Stone Cali-belgique IPA, Mind the gap 5,2% från Freewheel, Hop hunter IPA från Sierra nevada.
I övrigt hade lokalen hade noll akustik, men man ändå ett band som störde.
Det fanns en speciell VIPhylla där en del ''exklusiva'' öl.
Minsta festivalglasen jag sett.
Varje bryggeri hade två öl och oftast hade de inte sitt eget folk som hällde upp, utan folk som inte hade någon koll.
Det blev en tidig hemgång.

Öl i Nordamerika del XI-Backe upp&backe ned

En dag som de flesta andra under denna resa, m a o vi åkte ganska tidigt och stannade för lunch och ett par öl. Denna gång i Cloverdale i Kalifornien på (Ruth) McGowan's brewpub. Maten var ingen höjdare, men ölen var desto bättre. För min del Pine mountain pale ale och Irish stout. Grymt skönt att sitta i skuggan på den stora uteserveringen och svalka sig med ett par kalla.

Efter att ha kört lite fel och hamnat i en massa köer kom vi äntligen fram till San francisco och stadsdelen The marina som skulle vara vårt hem i några dagar.
Jag packade om lite och begav mig genast till ölbutiken Ales unlimited. En rätt skaplig backe att klättra uppför.
Jobbigare att gå uppför den utan bira, än nedför med öl... Ett gäng bärs följde med hem i alla fall.
Efter att ha dumpat väskan på rummet stack jag ut igen. Turfade mig (upp och) ned till Hayes street och Flipper's där en tallrik vingar som bara var starka, men absolut inte goda intogs. Till dem en Anchor IPA.

Nästan vägg-i-vägg ligger den ganska mörka,trånga och lite sunkiga baren Place pigalle. Väldigt hög ljudvolym, men det är väl vad man får om man går ut en fredagkväll. Jag är för gammal för sånt här.
Men man får väl offra sig för ''konsten''. Stod i alla fall ut några timmar med dessa öl: Hella lite från Altamont; humlig arom, ljus och brödig. Som en blandning av APA och helles. Den hemska maten som intogs innan dödar antagligen smakupplevelsen.
4 Banger från Berryessa; ljust bärnstensfärgad, fantastisk arom med mycket tropisk frukt. Inte mycket till kropp på denna mellanöl. Smakar mycket tropisk frukt.
Maiden voyage från det lokala Magnolia; luktar och smakar som vätskan svamp på burk ligger i, inte så mycket mer. Bitter ska det tydligen föreställa. Antagligen årets värsta så här långt. Fantastiskt usel.
805 honey blonde från Firestone walker; gyllene med metallisk arom. Smakar mest äppeljuice, ganska mycket kolsyra.
Henhouse Saison; löjligt ljus, luktar tysk vetejäst. Snäll och någolunda balanserad med lite äppeltoner.

Jag turfade mig vidare och snubblade (in) på det utmärkta Liquid gold på Hyde street som tyvärr snart skulle stänga, men ett par snabba lyckades man vräka i sig. Woodfour Berliner weisse och The kimmie, the yink, and the holy gose från Anderson valley.
Så slutade denna dag.

Öl i Nordamerika del X-Staden som stänger 22:00

Ännu en solig dag och vi begav oss söderut. Lunch intogs på bryggeripuben 7 devils stekheta uteservering i Coos bay, Oregon. Ett par öl till maten så klart. Lighthouse session ale och Advocate pale ale.
Färden tog oss vidare genom mäktiga redwoodskogar. Galet stora träd.


Mycket senare kom vi fram till Eureka i norra Kalifornien. Det var bara att släng av väskorna på rummet efter incheckningen och bege sig ut i den ljumna kvällen.
The local beer bar var allt som hanns med denna afton. ''Några'' öl fick man i sig i alla fall, nämligen. Super chili pepper madness från Mad river; inte så snäll som den ser ut. Mycket chili i både arom och smak. Värmande. Smaken sitter i ett bra tag.
Humboldt regeneration Kiwi berlinerweiss; ser ut som en wit, tunn med mycket lacto. Jag hittar ingen kiwi smaken.
Det serveras ingen mat, så man fick gå och hämta utifrån. ''Cheeseburger sub'' ungerligt men gott.
Ölandet fortsatte med Barrelman’s b från Coronado; maltig och relativt fyllig, hyfsad balans. Något begränsade smaklökar efter maten.
Urban farmhouse ale från The commons; ljus, både arom och smak i gränslandet mellan saison och hefeweizen, men mer åt saisonhållet. En ton av ''gamla böckar'' Bra nivå på kolsyran. Smakar bättre ju mer den värms upp.
The great pumpkin ale från Cambridge; väldigt bra för att vara en svag pumpaöl (4,4%). Smakar inte så mycket blodpudding som de brukar.
Där tog kvällen abrupt slut då de stängde tidigt. Likaså gjorde en närbelägen bryggeripub. Trevligt ställe i alla fall med många kul gäster att språka med. När träffade du tex en blind man i kilt going commando senast?

Öl i Nordamerika del IX-Me Tarzan,Eugene

Inget lunchstopp denna dag då vi hade en tid att passa. 46 mil söder om Seattle ligger Eugene där en visning på Ninkasibryggeriet var inbokat.
Väldigt stressigt att knalla från boendet till bryggeriet i solskenet. Något försenade anslöt vi till visningen under första hälften i alla fall. För övrigt en av de sämsta bryggerirundturer jag sett, men ändå intressant så klart.
Efteråt satt vi i ''taproomets ölträdgård'' där en foodtruck förgyllde tillvaron. Ett par öl fick vi i oss. För min del Lux och Quantum. De var ok, inte mer. Ett kvarter därifrån ligger en ortodox kyrka. En herre som jag antar var präst där satt liksom oss och läskade sig på uteserveringen. Tänk om andra samfund/relioner vore lika avslappnade, då kanske man inte hade varit lika obstinat/hatisk/skeptisk. Dessutom gick han därifrån med en låda sweet/oatmeal stout.

Det var långt att gå tillbaka. Tony gick ''hem''', men Pütte och jag fortsatte till den stora bryggeripuben Steelhead som låg på vägen. James blonde och Raging rhino red fick man i sig.

Tvärs över gatan finns The tap and growler, ett mysigt ställe med en massa fat som namnet antyder. Jag tog en Beets by perry från det lokala bryggeriet Viking braggot.

Dagens sitta stopp fick bli bryggeripuben Elk horn,beläget ett stenkast från boendet. Det var horn överallt i inredningen. Vi hann precis till sista beställningen. En Ducks blue ribbon för min del.
Det fick räcka så.

Öl i Nordamerika del VIII-Ike's your uncle

Dags att vända denna dag och åka söderut igen.
Vi siktade in oss på Lynwood, Washington och bryggeripuben Big e ales. I det relativt lilla och hemtrevliga taproomet tog vi lunch och ett par öl. För min del Golden ale och  Hoppy ending. Inte så märkvärdig öl men maten var sjukt god. Bästa kycklingburgare jag ätit utan tvekan. Rekommenderas.

Det var hela nio år sedan sist, men nu var det dags att återigen besöka Seattle.
Siktet var inställt på Chuck’s hop shop. Ett riktigt höjdarställe skulle det visa sig. En food truck stod utanför och serverade goda toasts mm. En liten bar och ganska många bord och stolar i denna ölbutik. 50 fatöl, trevlig personal och andra gäster.
En hel drös öl fick jag i mig, nämligen: Sour #1 från de för mig okända lokala Stoup. Highway 128 Blood orange gose från Anderson valley; arom av citron. Disigt halmgul. Smaken påminner om citronläsk fast mindre söt. Antagligen den bästa gose jag druckit. En jävla fröjd helt enkelt. Ballast Point Thai Chili wheat; neutral arom, gulaktig. Parfymisk, lite kryddig, skumbanan, tigerbalsam. Det bränner lite på läpparna efteråt. Upprör magen på lite som stark mat eller sprit kan göra. Smakar starkare ju längre man dricker. Voodoo chai från washingtonbrygeriet Hi-fi; Kaffe och choklad i perfekt balans. Mycket god och ganska söt. Lost coast Watermelon wheat; ''mörkgul'', inte så mycket arom, men smakar som en jävla isglass. Det finns spår av efterbeska. Hi-Fi Porter; väldigt maltig och stiltypisk. Inte illa.
Lowercase ESB; Bärnstensfärgad, underlig syrlig arom. Äppeltoner, knappast stiltypisk. Kanske har inte infektionen ''satt sig'' ordentligt i denna ( jag beställde en annan öl från samma bryggeri som var infekterad). Flying monkey från American brewing company i Washington; Bärnstensfärgad, ganska besk och obalanserad på något sätt, men det smakar inte illa. Tamerlane porter från Black raven; som att suga på en gummibåt/badring till att börja med, men blir som en öl när temperaturen i glaset stiger. Salish IPA från Salish sea; ''orange'' som''IPor'' brukar vara. God arom och smak, men inte perfekt. Ganska mycket kolsyra,en viss strävhet finns där och stör.
Hade de inte stängt hade jag antagligen suttit/legat kvar än. Köpte med mig en bunt öl härifrån.
Lång promenad hem i backarna och den sköna nattluften allmänt tillfreds.

Öl i Nordamerika del VII-Visning på Granville island

Denna dag gick vi längs stranden och tog en ''båtbuss'' (en väldigt liten täckt båt) över till Granville island för att gå på bryggerivisning på turistiga Granville island brewing.
Den var väl som visningar är mest.
Efter själva rundturen fick vi några öl med de övriga som var på visningen i en glasbur. Dessa var Island lager, Auld skool scottish ale och Lions winter ale. Lunch intogs också, och till den English bay pale ale och Infamous IPA. Över lag inte så bra..

Båtbussen tog oss tillbaka till fastlandet. Gubbarna gick in mot centrum medan jag återvände till hotellet med dess bar. Red racer IPA från Central city avslutade första halvlek.

I princip pånyttfödd vaknade jag och tog hissen ned till hotellbaren igen för en Longboat chocolate porter från Phillips som var mycket chokladig och god.

De sista självande kanadensiska ölen på denna resa intogs på Tap & Barrel, beläget vid vattnet på Canada place i stadsdelen Coal harbour. Ett riktigt schysst ställe som det var synd vi inte bodde närmare. Ölen som slank ned här var: Analogue 78 b side kolsch; ser ut som vilken fulöl som helst. Mycket kolsyra. Smakar sand konstigt nog. Lika gott som det låter. Devils elbow IPA från Howe sound; väldigt besk, eller så har man vänjt sig av med beska i Kanada... Sun god wheat ale från R & B; ljus och lätt, en riktig sommaröl med vissa fruktiga toner. Red truck Lager känns också att den skulle passa bättre om ett halvår. Slutligen Howe sound Lager.
Det fick räcka så denna dag.

Öl i Nordamerika del VI-Eh buddy,what's that aboot?

Rensandet av hotellbaren fortsatte: Naramata nut brown från Cannery; rubin/koppar i färgen. Lättdrucken och alldeles för snäll.

Jag gick tillbaka till bryggeripuben Yaletown brewing som hade besökts kvällen innan. Detta ställe känns lite turistigt men de öl jag provade var ok. Mainland lager; Ren, lätt(-drucken). Ljus och smakar inte illa på något sätt, men hade nog gjort sig bättre på en varm uteservering om ett halvår. Golden promise; Bärnstensfärgad, grädigt skum (sparkler), skriker efter mer humle... eller så är det jag som gör det. 24 IBU. Inte mycket kolsyra. High brau Altbier är väl som altar brukar vara, varken mer eller mindre.

1516 bavarian lager från Okanagan springs slank ned i hotellbaren; genomskinlig, ljus, brödig helles. Ingen höjdare.
Halvtidsvila följde.

Någolunda utvilad fick jag skjuts till Kingston taphouse and grille när gubbarna skulle på hockey. En bar nära arenan, så den tömdes nästan totalt på folk när matchen väl började.
Swing span från Granville island; bärnstensfärgad ale. Kan inte sätta fingret på vad som är fel, men gott var det inte. Torrhumla?
The classic nut brown ale från Dead frog; mörkbrun, smakar askfat och diskmedel. Lika gott som det låter.
Forager från Whistler; jätteljus och glutenfri. Luktar diskmedel. Smakar saft och äppelskal.
Steam whistle Canada's premium ''Pilsner''; galet ljus också. Knappt ljus-skadad trots den gröna flaskan. För lite beska för en pils. För mycket skumbanan.Illa.
Mickeys från Miller; grymt cool flaska (bara en liten som tur var). Smakar nästan ingenting. Något spritig, bara 5,5%.
10 Saints (Barbados); hemsk som öl från länder man inte druckit något från brukar vara. Gå och sug på en kartong om du är nyfiken på smaken.
Dark matter från Hoyne;rökig brun porter med chokladtoner. Inte lika gott som det låter. För tunn.
Från samma bryggeri Down easy; grymt snygg etikett. Gott är det också, men väldigt tunn. Dagens bästa?

Efter en längre promenad avslutades dagen som vanligt med en öl i hotellbaren. Bear paw honey lager från Whistler. Tråkigt wieneröl.

Öl i Nordamerika del V-Bland

Dagen inleddes i hotellbaren med en bärnstensfärgad, snäll och intetsägande Okanagan spring Pale ale.

Trevliga kanadensare

Jag fortsatte uppför gatan till Upper deck som besökts kvällen innan. Nu betydligt lugnare, dock fortfarande med hemsk dansmusik men betydligt lägre volym.
Ölen som dracks: Gypsy tears Ruby red från det lokala Parallel 49; bärnstensfärgad och välhumlad amber ale. Riktigt god. Farmhand ''alt'' från Driftwood; det måste varit felstavat i menyn. Alldeles för ljus för den stilen. Smakar mest hefeweizen. Hemsk. Shake a paw från Yellow dog; svartaktig med mycket trevlig arom. Jättegod, men skulle nog tjänat på att vara något starkare. En väldigt rökig porter. N2 Nitrogenated Milk stout från Parallel 49; saffran i aromen, rökig, maltig, bra balans, toner av choklad. Blue buck från Phillips; färgen är någonstans mellan halmgul och bärnsten. Smakar diskmedel.

Därefter följde resans första regelrätta halvtidsvila.
Någolunda utvilad begav jag mig till fots till den stora Bryggeripuben Yaletown brewing för ett par öl. Wrath of khan part 2, en hyfsad porter och Ale, en helt ok APA.

En sista öl i hotellbaren avslutade även denna afton. 1897 Amber ale från Stanley park.

Öl i Nordamerika del IV-Oh...Canada

Vi fortsatte färden och hamnade i Bellingham, Washington, inte långt från den kanadensiska gränsen. Här besöktes källarpuben Archer ale house för lunch och ett par öl. Båda från det för mig okända washingtonbryggeriet Flyers. Afterburner IPA och Barnstormer brown ale. Jag var inte imponerad av varken ölen eller maten.

Vi tog oss vidare över gränsen och till Vancouver och checkade in på vårt hotell i stadsdelen West end.
I hotellbaren fanns 24 fatöl och då jag aldrig varit i Kanada förut hade bara någon enstaka provats tidigare så det blev många besök här under vår vistelse.
Vi slog oss ned och för min del blev det en Kokanee från jättefabriken Columbia brewery och Blood alley bitter från Russell.

Ingen tid att vila dock. Jag begav mig till fots i solnedgången till det turistiga Granville island och besökte en annan hotellbar, men denna med eget bryggverk. Dockside. Kändes väldigt posh. Ölen som intogs: Cartwright pale ale, Marina light lager, Johnston pilsener, Old bridge dark lager, Pelican bay brown och slutligen Railspur IPA. Den ena värre än den andra... Minns ej hur maten var.

Jag gjorde ett snabbt stopp på Upper deck som var beläget på ''vår gata''. Ett jävla liv som sig bör en lördagkväll. För en grinig gubbe som undertecknad bara jobbigt. En öl var allt som mäktades med, Stanley park Noble pilsner. Bara blaskig.

Russell cream ale fick avsluta kvällen i hotellbaren.

Öl i Nordamerika del III-Fullast kör

Efter den minimala frukosten begav vi oss återigen norrut med ett lunchstopp i världsmetropolen Centralia, Washington. På NW sausage & deli bryggdes tidigare Dicks beer. Nu har man flyttat ölproduktionen till ett annat ställe i samma by. Korven görs dock här.
En slags charkbricka + något mer bestod maten av. Även några öl fick man i sig i allla fall. För min del stouten Irish style ale, Golden ale och Pale ale, samtliga från Dicks. Trevligt och mysigt litet ställe.

Inte jättelångt senare kom vi fram till Tacoma där natten skulle tillbringas.
Medresenärerna gick på ett närbeläget bilmuseum medan jag tog en timmes promenad. Nästan bara uppför kändes det som.
Målet var bryggeripuben Engine house no.9. Som namnet skvallrar om är det en gammal brandstation det numera bryggs och serveras öl i.
En hel del gästöl, både på fat och flaska fanns att tillgå. För min del fick det bli: Belgian White; klar och ljus för stilen, ljus och brödig. Mer som en kölsch eller liknande. Roasted porter; nästan svart, maltig, roasted indeed... och Tunney session ale. Sen fick jag nog av deras egna brygder och fortsatte på gästölen. TPS Report ale från coloradobryggeriet Trinity; blekgul suring som egentligen inte är så märkvärdig, men det är i alla fall suröl... Chuckanut Pilsner; en väldigt ljus, snäll men god pils. Cucumber crush från 10 Barrel; kanske det ljusaste ölet jag sett. Som någon skrev på Rate beer, smakar mer gurka, än gurka. En berliner weisse i grunden bra balans mellan syrligheten och gurkan. Trevlig... om man gillar gurka... och berliner weisse. Nu ska jag inte skriva ''gurka'' på länge.
Southern hemisphere från det för mig okända kalifornienbryggeriet Black market; välhumlad session IPA med vad jag antar är NZ-humle i. Helt ok. Slutligen So west its easy från Urban family.
Träffade här Michellina och hennes son vars namn verkar ha glömts bort. Hängde med dem resten av kvällen. Mycket kul typer.

Trots att det var galet nära skulle det ändå köras till nästa ställe som var The red hot. Vi var här ett tag och spelade biljard. Som tur var drack jag bara en mild. Browntown ale från Hale’s.

Sista ölstoppet var Parkway tavern. Två öl där för min del, 77 Select från Fremont och Todd the bod från ovan nämnda Engine house no.9.
Ösregn, men jag fick skjuts hem. Antagligen inte så smart, men det gick ju bra.

Öl i Nordamerika del II-Omvänd varuhuseffekt

Frukost ingick även på detta ställe. Typisk amerikansk med våfflor, bagels, muffins mm. Så fortsatte det nästan hela resan.
Färden fortsatte norrut. Till vad som antagligen är världens bästa stad. Min tredje gång där, sex år sedan sist.
Vi stannade till i utkanten av stan på hemtrevliga puben Bullseye för käk och några goda bärs.
Jag tog 1811 Lager från det för mig okända oregonbryggeriet Fort George, Portage porter från New belgium och Spring reign ale från Ninkasi.

På vägen till boendet släppte gubbarna av mig vid ölbutiken Tin bucket som också har en bar (som man får ha i civilicerade länder...). Grymt ställe som inte fanns vid vårt förra besök i staden. Jag blev sittandes ett bra tag sippandes på: Little green från Flat tail; ser ut som
fulöl. Som jag misstänkte var det torrhumlad. Det står att det ska vara en saison. Mer som en IPL eller APA.
Slow ride från New Belgium; halmgul och livlig. 40 väl dolda IBU...
Blev även bjuden på ett par suröl av den mycket trevlige ägaren. Vin rougie från De garde; väldigt sur, men med grymma toner från vinfatet. Hemgjord saft någon?
Block 15 Kriek; mycket fat (bourbon) i aromen. Brunorange. Inte galet sur, mer åt smörkolahållet faktiskt på ett fantastiskt sätt. Inte så mycket körsbär i början, de kommer mer när ölet värmts upp Helt jävla erotisk, bland det bästa jag druckit. Gratis är godast. Oklart hur gammal flaskan var.
Bert’s legend från Snipes mountain; rubinfärgad, smakar diskmedel och malt. Ingen höjdare. Lite otacksamt läge efter det förra ölet.
Gold beach lager från Arch rock; galet typriktig helles. Lite fräschare än de tyska brukar vara. Väldigt brödig.
Two-sixteen Red ale från Loowit; rubinfärgad, blandsaft, fast inte så sött, något fruktig med toner av askfat. Inte fantastisk.

Ett stenkast därifrån ligger den relativt gamla bryggeripuben Lompoc/Fifth quadrant. Jag tog en Dr. Hop ''IPA'' och köpte med mig en halvgrowler var av The spy who dry hopped me och Mon cheri som vi delade på på rummet.

Öl i Nordamerika del I-Öl, berg och sol

Vi (Tony, Pütte och jag) hyrde bil på flygplatsen i Oakland dit vi flygit.
Det var relativt sent och det hade varit en lång dag så att bädda ned sig på det närbelägna hotellet kändes helt rätt.
Nästa morgon efter frukost begav vi oss norrut och gjorde ett lunchstopp på den lilla bryggeripuben Dunsmuir brewery works i norra Kalifornien. Uppe bland bergen och ett verkligt spektakulärt landskap (något som egentligen kan sägas om det mesta av denna resa).
Ett par helt ok öl till den goda maten intogs i solgasset på uteserveringen. För min del Osolicious Porter och Liquid sunshine wheat.

Nästa stopp, där vi även skulle tillbringa följande natt var Ashland, Oregon.
Efter att ha checkat in gick vi till centrum och den centralt belägna bryggeripuben Standing stone där en Farmer brown slank ned.

Vidare begav vi oss till det väldigt trevliga Caldera tap house. Bryggeriet Caldera ligger också i Ashland, men alltså på ett annat ställe.
Käk intogs och det fanns flera andra kul gäster att snacka med. Ett besök kan rekommenderas.
Jag satt kvar medan gubbarna gick till sängs. En hel flock med öl fick man i sig här: Mother pucker raspberry sour, Pilot rock porter, Lawnmower lager, Pilsner, Dry hop orange, South side strong ale. Har för mig att det smakade bra.

När de stängt gick några av oss till Standing stone som hade öppet lite längre. En Milk and honey ale och en Noble stout fick räcka där.

På hemvägen blev det ytterligare ett stopp på en sportsbar. Venn från Ninkasi avslutade den roliga kvällen.

Ett par öl på Arlanda

Dags för ett nytt öläventyr. Innan detta drog igång på allvar turfade jag lite på Arlanda.
Läste någonstans att receptet på Newcastle Brown ale från John smiths hade ändrats. En sån slank det i alla fall. Det var inte sämre än vad mitt minne säger i alla fall.

På O'Leary's på flygplatsen intogs en Brooklyn Blast! Ganska bra pris har jag för mig.

På flyget fanns ytterligare en exotisk brygd, Arctic beer från Mack som väl inte smakade så mycket.