Öl i New York del III-9/11

Dagen till ära begav vi, liksom horder av snutar och konspirationsteoretiker/paranoida människor oss till vad som en gång i tiden var WTC. Numera en byggarbetsplats/hål i marken. Inte mycket att se,bara ett staket. Vädret var riktigt grisigt, ösregn och blåst. Vi sökte skydd på något som hette World Financial Center som var som ett inomhuscentrum. Där fanns en restaurang som hävdade att de hade ’’amazing beer selection’’. Det där amazing tog jag med en nypa salt då stället ej fanns listat på Rate beer. Vi åt där i alla fall. Gott var det inte. Några exotiska öl fanns dock.
Blue point Octoberfest; Brödig och ganska söt. Viss maltighet framträder även.
Blue point Summer-ale; Luktar som en gammal frys. Smakar som en lager bryggd med en hel del (mältat?) vete. Ingen höjdare.
Orchard white från The bruery; Massiv apelsinarom. Rätt söt, någon slags wit får man anta.
De övriga gav sig ut på något icke ölrelaterat skit, fan vet vad. Jag hade försökt vänta ut regnet,men det verkade aldrig sluta så det var bara att i stormen marchera bort till Bryggeripuben Heartland. Som var det närmaste som fanns till hands.
Ganska fuktig kom man äntligen fram och kunde slå sig ned i baren.
Smiling pumpkin; Luktar väl som Shipyards pumpaöl. Söt, men inte som fruktöl kan vara, beskare än så.
Hefeweizen; Distinkt skumbananarom. Tunn, metallisk skumbanan så klart.
Det blev bara deras säsongsöl som hanns med. Jag hade gärna druckit mig igenom året-om-ölen också, men för att få det mesta ut av dagen var det tvunget med en halvtidsvila hemma på rummet.
Typ utvilad gled man ut för att klara av kvälls/natt-skiftet som skulle gå av stapeln i Brooklyn. På puben som hade sin adress som namn: 200 5th. Ett jävla irrande för att hitta dit var det. Säkert 1,5 h på mycket sparsamt upplysta gator. Vrålhungrig kunde man då äntligen slå sig ned och få en god kycklingrätt till följande öl:
Peak organic Pale ale; Inte så mycket arom, smaken är ganska sträv. Sådär.

Sweet action från det lokala bryggeriet Sixpoint; det kanske inte låter så gott, men det var det, kattpiss i smak och arom+en hel del beska.
Mer från samma bryggeri, Apollo white; ingen smakbomb direkt, nästan bara eftersmak. Ännu en av alla dessa wheat-ales. Jag förstår mig inte på stilen. Detta är dock ett av de bättre exemplen.
Ännu mer från samma bryggeri! Rightous rye; Intressant och annorlunda öl. Ganska mörk, luktar ’’anglosaxisk humle’’, rätt mycket smak av mörk malt, något spritig eftersmak. Min gissning är att det klassificeras som en American Strong Ale (speciality grain, sopa! Rate beers anm.).
Brownstone, även den från Sixpoint; ser ut som en schwarz, sparsam arom, smakar schwarzbier med tobakseftersmak. Tydligen skall den vara överjäst.
Dagens sista Sixpointöl fick bli Mason black wheat; överraskande ’’trevlig’’ humlearom. Smak av väldigt mörk malt. Inte ett spår av vete någonstans. Omältat?
Dagens skärmsläckare fick bli en makrofuling; Miller Chill; Överväldigande limearom, blaskig, tunn, någon tydlig citrussmak (sötad lime?). Bättre än Bud light lime.
Att ta sig hem gick betydligt enklare. En kebab intogs på Broadway.