Ännu ett ostevenemang stod på schemat denna behagligt soliga dag. Denna gång på ostbutiken/baren Mission cheese som vi besökte för ett par år sedan.
Som brukligt är vid ost/öl-provningar var det fem öl och fem ostar. Jag minns ej vad det var för ost, men det var två bärs var från Kalifornienbryggerierna Mill valley och det för mig helt okända Headlands samt en samarbetsbrygd som de hade gjort. Det var mer eller mindre bra pairings som denna ostbutik hade ordnat med. Ölen för sig var också bra har jag för mig.
Drakes Blonde ale fick agera bonusöl då ölen tog slut snabbare än ostarna.
Belåten och allmänt tillfreds med tillvaron strosade jag vidare till nästa hak som var den lilla men mycket trevliga bryggeripuben Cervecería de Mateveza. Jag antar att det spanska namnet ska locka de många latinos som bor i området. Vad dracks då? Jo: Delfina dark ale; god och maltig, men saknar kropp. Påminner i smaken om Harviestouns old ales, och det är ju inte fel. Salted caramel ale: koppar/mörkt bärnstensfärgad. Bra balans, söt och syrlig. Konstig. Enligt det trevliga personalen ska den fungera utmärkt till glass. Black lager; väldigt mörk. Maltig både i arom och smak. Hyfsat söt. Helt ok schwarzbier.
En spårvagn tog mig tillbaka till hotellet där det mycket taktiskt vilades inför kvällen för att få ut så mycket som möjligt av densamma. När mörkret åter hade fallit över staden begav sig undertecknad återigen ut. Denna gång till fots till stadsdelen Hayes valley och übertyska restaurangen Suppenküche. Jag antar att maten här var otroligt god, men nöjde mig med en öl: Aktien Zwick’l kellerbier från Bayreuther; serveras i stein/krus/krug som brukligt är i Bayern för stilen ifråga. Något sträv och lite träig. Äpplen i eftersmaken.
Jag styrde stegen tillbaka mot Market street där vi bodde, men det skulle bli ett långt stopp på The beer hall på Polk street. Galet mycket folk till att börja med, men det tömdes allt eftersom som tiden gick då det
var en vanlig vardag. Anledningen till folksamlingen var antagligen att
det pågick en Green flash/21a tap take-over som dock ej var fullständig,
det fanns åtta fat med annan öl... plus ett par hundra flasköl. Ganska
snart fick jag tag på en plats i baren där följande brygder kunde
avnjutas: Hangar 24 Orange wheat; luktar lite som citrondiskmedel, ljus
och grumlig, mycket citrus. Smakar nog mer citron än apelsin.
Välbalanserad. Metropolis från Speakeasy; inte en ljus lager som man
skulle kunna tro utan en välhumlad och smakrik california common med lång
efterbeska. Green flash hade bryggt en sjuårs-jubileums-IPA till något
hak vid namn Hamilton's i San diego som ej föll mig på läppen: Fruktig
och ''kakig''. Hemskt sträv på alla sätt. Allmänt obehaglig beska.
Tallulah XPA från Speakeasy; ser ut som fulöl. Kryddig arom, fyllig, men
med underlig smak. Game of thrones #2 - Take the black stout från
Ommegang: ''djupt maltig'' arom med vissa chokladtoner. Väldigt mörk.
Fyllig, relativt mycket kolsyra, toner av mögelost. Verkligen inte illa.
Slutligen Arctic Soirée från Grassroots (kan vara en samarbetsbrygd med
Anchorage, den är i alla fall bryggd där); något syrlig arom, ''mörkt
gyllene''. Tunn, citrus och ''brett''. Jag föredrar Arctic Saison
framför denna. Inte dålig, men helt klart en besvikelse. Trevliga typer
fanns att snacka med i baren. Sedan var det bara att kryssa hem mellan de drivor av hemlösa stackare som ''prydde vår del av stan''.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar