Dags för årets soloresa. Som vanligt var det England och mellanölsorgie som väntade. Jag flög in till Manchester i utsatt tid och fick vänta i närmare två timmar på att mitt tåg till Carlisle skulle gå.
Resan i sig tog omkring två timmar till. Fick hetsa genom de sparsamt upplysta gatorna till B&B:et vars incheckning egentligen hade stängt. De släppte in mig i alla fall. Som vanligt i medelstora engelska städer fanns de obligatoriska horderna av dyngraka unga människor i stadens centrum på kvällarna, det som var anmärkningsvärt här var att det var vardag. Antagligen finns det ett universitet eller liknande i stan.
Ett ställe i stan hade öppet till ett så det blev till att passa på där om man skulle få något öl i sig. Weatherspoonspuben Woodrow wilson ett stenkast från stationen. Mycket folk, men ändå bra service.
Ölen då? Ascalon från Everards, Robsons Durban pale ale från Shongweni och A false dawn från Celt experience hann jag hetsa i mig. Inga höjdaröl, men vem kan klaga när men får en pint real ale för £2/styck? Vad hade det kostat på Akkurat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar