Dagen inleddes med en riktig långpromenad runtom i stan med frukost på Denny's (det enda som kunde gjort DET mer amerikanskt var om jag kört bil, haft en pistol och druckit en stor läsk till).
Hittade en bokhandel där det shoppades loss ordentligt. Det ölrelaterade var: 1001 beers you must taste before you die (en riktigt porrig, rikt illustrerad tegelsten. Utgiven 2010, olika författare) där inte mindre än sju svenska öl nämns bland de 1001. Frågan är hur Carnegie kan vara med när inget från varken Dugges, Oppigårds eller Närke är det..., The beer-trials av Seamus Campbell och Robin Goldstein (vem?). Här har en panel blindprovat 250 olika flask-och burköl på den amerikanska marknaden, både macro,mikro och diverse importerat. Intressant.
Några tidniningar; gamla bekanta Draft, Beer, en nyhet för mig, inte så jätteseriös, eller som de själva skriver:'' We're a cross-over-magazine'', den är dock ganska rolig. Ett överraskande djuplodande avsnitt om hembryggning finns även med. Anorektiska, lättklädda ''kvinnor'' förekommer även.
Beer-traveler; en tidning som jag ännu inte läst, men det låter ju onekligen som något för mig. En specialutgåva från All about beer.
Om någon vill ha en bunt utlästa öltidningar finns de att hämta. Lämna en kommentar.
Den långa (ölfria!) promenaden tog ut sin rätt, så lite välförtjänt sömn blev det på rummet innan det rekordtidiga kvälls-skiftet.
...Vilket efter en bussresa inleddes på Cafe Amsterdam, som så vitt jag förstår är där de lokala ölnördarna hänger. Den, trevlige, men upptagne ägaren var mycket sugen på att snacka öl.
Coldfoot pilsner från Silver gulch (Amerikas nordligaste bryggeri); en besvikelse,bara trött och tråkig.
Éphémère Apple från Unibroue; även denna öl känns slö, inte alls den söta fruktighet man väntat sig.
Dim wit från Alaskan; Intressant brygd, mörkt kopparfärgad, luktar lite tvättmedel. Nötig , diskmedel med någon chokladton. ''mörk efterbeska''.
Vuuve från De regenboog; som jag misstänkte när ölet i fråga intogs finns bryggeriet ej kvar. En wit som luktar ok. Smakar rödbetor, men konstigt nog inte gammalt... men inte purfärskt heller.
Old man ale från Coniston; inte gammal enligt datummärkningen, men det luktar så och lite syrligt. Typ som Vicks inhalator. Smaken är dock riktigt trött och träig. Hur går Shelton brothers transporter över Atlanten till egentligen?
Ett par lokala, trevliga och biffiga rasister av något slag (av deras tatueringar mm. att döma) gjorde mig sällskap i baren självklart var de glada att träffa en svensk och ville bjuda på öl. Jag avböjde strategiskt nog då det bara skulle varit en tidsfråga innan jag skulle sagt något som skulle ge dem en anledning att spöa mig... antagligen. God öl uppskattade de dock.
Mer promenerande följde till Spenard roadhouse där den frodiga, men ölkunniga bartendern serverade burkölet Moose-drool från Big sky brewing i Montana; sötakigt, men ändå välbalanserat.
Sockeye red IPA från Midnight sun; Wow! Ett av de där ölen som genast sätter ett leede på ens läppar (tänk Dynamit-Harry). Fantastisk arom. En Humlebomb på 70 IBU. 5,7%, rätt mycket tanniner, men ändå blygsamt med en genomsnittlig DIPA. Smakar ''större''.
Jag gick hem och på vägen fanns det ett hak som hade haft invigning dagen innan ett depåstopp kunde väl inte skada?
Denali Purple haze; Veteöl med blåbär enligt deras öllista. Fan vet.
Soligt var det i alla fall. Den jäveln var inte så pigg på att gå ned där uppe så nattsömn var lite av en bristvara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar