Precis som dagen innan både började (och slutade) så inleddes denna dag på Boulevard burger & brew. Vi hade lite bråttom, så det blev till att kasta i sig en burgare, shake och Chin music från det för mig okända Center of the universe brewing som ligger ett par mil norr om Richmond. En ok amber ale.
Det var dags för ytterligare en bussresa i RVA brewcrews regi. Mer folk på bussen den här gången än två dagar tidigare.
Första stopp var ett bryggeri med det något obscena namnet Lickinghole creek som verkligen ligger mitt ute i ingenstans, men det var ganska fint där. Själva huset var inte speciellt stort, men det var desto större på utsidan. På den spartanska uteserveringen intogs Uptown blonde och Scarlet honey som smakade bra.
Vidare så till Fine creek brewing company. Även det beläget mitt ute i obygden. Övernattningsmöjligheter finns och tydligen har de ofta bröllop där. Väldigt fint beläget. Vi slog oss ned på uteserveringen men jag fick snart fly in då det blev alldeles för varmt för denne frostbitne viking. De andra åt, men jag stod mig på burgaren sedan tidigare. Ölen här var hemska Patersbier belgian blonde och den fina Duffy's dry irish stout 4%.
Nästa stopp var Hardywoods (som ställde ut på SBWF för några år sedan) nybyggda pruduction facility (på ren svenska). Ett jättestort ställe med flipper, superhögt till tak och ett par food trucks. Åt något som inte var så fantastiskt och till det Suncrush Cranberry som inte är Hardywoods öl, men som bryggs där.
Mercedes hade event där så den bjöd de på. Man tackar!
Inte så långt därifrån ligger bryggeripuben Kindred spirit brewing. Litet, men ganska mysigt. Någon låg och som i soffan, så lite för mysigt kanske... En öl hann vi med på uteserveringen. Blue raspberry wheat för min del.
Püttë och jag blev avsläppta på Circuit och Tony på hotellet. Jag har aldrig sett något liknande detta ställe. Massor av arkad- och flipperspel och ett underligt system med självbetjäning av öl. På så sätt kunde man själv bestämma hur mycket man ville ha. Det fanns även vin och Cider på ett antal kranar. Man fick ett kort som var kopplat till ens kreditkort varpå det drogs så mycket pengar man druckit för. För varje liter (?) man druckit fick man dock ''förnya'' kortet i ''baren'' så personalen kunde se att man var i stånd att dricka mer. Ölen hade olika literpris så klart.
Kul ställe. En hel drös med öl dracks det förstås. För min del: Bearliner weisse från Beale's, Otc pils från lokala Triple crossing, Supereight från Dogfish head, Extra plenty Hibiscus cucumber gose från Steam bell, Luponic distortion revolution no. 012 från Firestone walker, Honeyspot road IPA från Two roads, Benchtop Gong water, Ploughman's porter från Three notch'd och från samma bryggeri Jack's java espresso stout. Över lag bra öl. Kul och annorlunda ställe. Det fick räcka så denna långa dag.
söndag 16 juni 2019
söndag 9 juni 2019
Öli Virginia del III-Reäl runda i Scott's addition
Mulet denna dag när vi gick till Boulevard burger & brew som besökts kvällen innan. Enligt Tony var det här stället det bästa med hela resan. En diner i 50-tals-stil, men med modern öl, bra service och riktigt bra burgare. Ett par bärs hade vi tid för den här gången, Rockville red från det för mig okända Midnight brewery beläget i just Rockville, några mil nordväst om Richmond samt Michelle's white wedding från Three notch'd. Fina brygder.
En visning var denna eftermiddag inbokad på Väsen brewing company inte långt därifrån. Det var bara vi och en till på visningen som gick ganska fort. Själva tap roomet var ganska stort samt att det fanns ganska många platser utomhus. Ett par bärs fick i i oss, för min del Old råg saison och Tart grisette.
Nu hade det börjat regna och en småspringande liga tog sig till Black heath meadery. Ett väldigt litet och väl insuttet ställe. Bryggutrustningen stod på ''baksidan'' vid toaletterna. Jag tog en Honey wine with ginger 12%.
Regnet hade slutat och vi gick hemåt men stannade på en mack och köpte med oss mat och dryck till rummet. Varken maten eller The bull Schlitz ''malt liquor'' från Millercoors smakade särskillt bra.
De andra gick på Nascar och jag gick efter flera timmars vila till den ganska lilla bryggeripuben Isley. Ganska mycket folk denna lördagkväll. Jag fick i mig Raspberry razzle, Pb&j beer union, Plain jane belgian white ale, Plain jane Blueberry och Czech pilsner.
Mörkret hade fallit över Södern och gatorna var som vanligt i USA sparsamt upplysta. Lyckades ändå hitta den närbelägna bryggeripuben Ardent craft ales. Det var en del folk där med, men stämningen var något avslagen. Ett par öl hanns med innan de stängde, Kōyō som var ett sammarbete med Elation och slutligen Pink boots (session-)IPA.
På vägen hem fick jag syn på Fat dragon som verkade vara en lite finare kinakrog. Inte en kines i personalen så långt ögat nådde. Only in America. Ett par öl slank ned här med, Lucky 31 mexican lager från Trapezium och Deadly rhythm från Pale fire. Ok öl.
Hungrig hade man blivit och ett depåstopp på utmärkta Boulevard burger & brew blev det denna kväll med. Mitt tredje besök där på ett dygn. De måste göra något rätt. Ännu en lysande burgare och Middie lager från The bold mariner avslutade denna dag.
En visning var denna eftermiddag inbokad på Väsen brewing company inte långt därifrån. Det var bara vi och en till på visningen som gick ganska fort. Själva tap roomet var ganska stort samt att det fanns ganska många platser utomhus. Ett par bärs fick i i oss, för min del Old råg saison och Tart grisette.
Nu hade det börjat regna och en småspringande liga tog sig till Black heath meadery. Ett väldigt litet och väl insuttet ställe. Bryggutrustningen stod på ''baksidan'' vid toaletterna. Jag tog en Honey wine with ginger 12%.
Regnet hade slutat och vi gick hemåt men stannade på en mack och köpte med oss mat och dryck till rummet. Varken maten eller The bull Schlitz ''malt liquor'' från Millercoors smakade särskillt bra.
De andra gick på Nascar och jag gick efter flera timmars vila till den ganska lilla bryggeripuben Isley. Ganska mycket folk denna lördagkväll. Jag fick i mig Raspberry razzle, Pb&j beer union, Plain jane belgian white ale, Plain jane Blueberry och Czech pilsner.
På vägen hem fick jag syn på Fat dragon som verkade vara en lite finare kinakrog. Inte en kines i personalen så långt ögat nådde. Only in America. Ett par öl slank ned här med, Lucky 31 mexican lager från Trapezium och Deadly rhythm från Pale fire. Ok öl.
Hungrig hade man blivit och ett depåstopp på utmärkta Boulevard burger & brew blev det denna kväll med. Mitt tredje besök där på ett dygn. De måste göra något rätt. Ännu en lysande burgare och Middie lager från The bold mariner avslutade denna dag.
torsdag 6 juni 2019
Öl i Virginia del II-Uppklarnande efter hand
Vi begav oss på förmiddagen söderut med bilen och hittade bryggeriet Adventure som låg mitt ute i ödemarken. Planen var att äta lunch där, men det fanns varken kök eller food truck. Ett par öl fick man i sig iallafall i form av Mary washington's gingerbread och Fred red 5%.
I ösregnet tog vi oss vidare till nästa stopp som var Richmond, huvudstad i sydstaterna när det begav sig.
Efter att ha checkat in på hotellet var siktet inställt på bryggeriet The veil som låg på gångavstånd (det beror på vem man frågar kanske). Vi liksom många andra hängde på låset denna mulna fredageftermiddag. Ett ganska stort ställe om man räknar med den stora uteplatsen/uteserveringen. Ingen mat fanns här heller, men en food truck med puertoricanskt stod uppställd. Ingen höjdare, men äntligen fick vi något i våra svulstiga bukar.
Några öl hann vi med också i form av Grape berry tastee, Cat cat nap nap och Whitemiata. Tyvärr var tiden alltför knapp för att stanna längre och det blev nästan till att halvspringa för att hinna till RVA brewcrews bussresa som skulle ta oss runt på ett antal bryggerier. Just den här dagen var det bara vi som åkte med de hade ''seat fillers'' i form av släktingar. Kul typer som gjorde att vi kände oss välkomna. Inte kanske den bilden man har av Södern här hemma.
Första stoppet var Triple crossing som har två ställen. Detta låg på Hatcher street. Lite större än medel-bryggeripuben, ganska mycket folk/, men vi fick plats att sitta tack vare att det fanns så mycket plats utomhus. Surölen Past is prologue och Element 79 (det är en golden ale och guld har nummer 79 i periodiska systemet) var vad man hann med.
Vidare till Champion brewing company som hade varit en pampig bank. Ett band spelade och ''massor'' med flipperspel fanns att förlusta sig med. Jag gillade verkligen det här stället. Ett par lageröl fick vi även i oss här. Shower beer och Unrequited love för min del. Ok öl.
På nästa bryggeri Basic city fanns både flipper och pingis så där hann man bara med en öl i form av Coyner spring.
...och på gångavstånd därifrån det mysig och väl insuttna Legend brewing company som skulle ha 25-årsjubileum dagen efter vårt besök. Varsin Porter fick räcka där.
Sista stoppet för den trevliga bussresan var livliga Bingo beer company. Mer flipper fanns att spela här. More a bramble och Lager intogs här.
Det var nästan gångavstånd, ett depåstopp på utmärkta Boulevard burger & brew gjorde att promenaden kändes mer överkomlig. Till en väldigt god burgare intogs Proper lager från det för mig okända O'Connor brewing company beläget ute vid kusten 15 mil sydost om Richmond. Milkshake som färdkost avsluta de denna fart fyllda dag. Puh!
I ösregnet tog vi oss vidare till nästa stopp som var Richmond, huvudstad i sydstaterna när det begav sig.
Efter att ha checkat in på hotellet var siktet inställt på bryggeriet The veil som låg på gångavstånd (det beror på vem man frågar kanske). Vi liksom många andra hängde på låset denna mulna fredageftermiddag. Ett ganska stort ställe om man räknar med den stora uteplatsen/uteserveringen. Ingen mat fanns här heller, men en food truck med puertoricanskt stod uppställd. Ingen höjdare, men äntligen fick vi något i våra svulstiga bukar.
Några öl hann vi med också i form av Grape berry tastee, Cat cat nap nap och Whitemiata. Tyvärr var tiden alltför knapp för att stanna längre och det blev nästan till att halvspringa för att hinna till RVA brewcrews bussresa som skulle ta oss runt på ett antal bryggerier. Just den här dagen var det bara vi som åkte med de hade ''seat fillers'' i form av släktingar. Kul typer som gjorde att vi kände oss välkomna. Inte kanske den bilden man har av Södern här hemma.
Första stoppet var Triple crossing som har två ställen. Detta låg på Hatcher street. Lite större än medel-bryggeripuben, ganska mycket folk/, men vi fick plats att sitta tack vare att det fanns så mycket plats utomhus. Surölen Past is prologue och Element 79 (det är en golden ale och guld har nummer 79 i periodiska systemet) var vad man hann med.
Vidare till Champion brewing company som hade varit en pampig bank. Ett band spelade och ''massor'' med flipperspel fanns att förlusta sig med. Jag gillade verkligen det här stället. Ett par lageröl fick vi även i oss här. Shower beer och Unrequited love för min del. Ok öl.
På nästa bryggeri Basic city fanns både flipper och pingis så där hann man bara med en öl i form av Coyner spring.
...och på gångavstånd därifrån det mysig och väl insuttna Legend brewing company som skulle ha 25-årsjubileum dagen efter vårt besök. Varsin Porter fick räcka där.
Sista stoppet för den trevliga bussresan var livliga Bingo beer company. Mer flipper fanns att spela här. More a bramble och Lager intogs här.
Det var nästan gångavstånd, ett depåstopp på utmärkta Boulevard burger & brew gjorde att promenaden kändes mer överkomlig. Till en väldigt god burgare intogs Proper lager från det för mig okända O'Connor brewing company beläget ute vid kusten 15 mil sydost om Richmond. Milkshake som färdkost avsluta de denna fart fyllda dag. Puh!
måndag 3 juni 2019
Öl i Virginia del I-Manassas by night
Dags för var som antagligen blir årets längsta (i antal dagar räknat) resa. Jag tog mig till Arlanda där de välbeprövade resesällskapet Tony och Pûtte väntade. Pistonhead Kustom lager från Spendrups ''förgyllde'' tillvaron där.
Nästa stopp var Heathrow där lite fish n chips gjorde Stella artois Gluten free (i grön flaska), 1861 white beer från Sadler's och Bow bells från Trumans sällskap. Man skulle kunna tro att efter den belgiska brygden kunde det bara bli bättre, men icke. 1861 white beer är en kandidat till årets värsta öl.
På nästa flyg bjöds det på Amstel Light från Heineken. Fint skall det vara.
Åtskilliga timmar senare landade vi på Dulles i mörkret.
En liten men ful hyrbil hämtades ut och den tog oss några mil söderut till Manassas, Virginia.
Boendet var centralt beläget i den lilla staden ett stenkast från en liten men väldigt livlig bryggeripub med det fantasifulla namnet Public house kitchen & brewery. Köket var fortfarande öppet och maten var god.
Vi blev kvar till de stängde och hann med följande brygder: Mae west från det för mig okända bryggeriet 6 bears & a goat beläget i Fredericksburg, sex mil söderut (så en ganska lokal öl iallafall), Article one amber lager från Mustang sally, Trite från Aslin, Old bust head Caramel macchiato stout, Suns out hops out från Solace samt deras egna Pilz dropper och Dana's pale stout. Bra öl över lag.
Nästa stopp var Heathrow där lite fish n chips gjorde Stella artois Gluten free (i grön flaska), 1861 white beer från Sadler's och Bow bells från Trumans sällskap. Man skulle kunna tro att efter den belgiska brygden kunde det bara bli bättre, men icke. 1861 white beer är en kandidat till årets värsta öl.
På nästa flyg bjöds det på Amstel Light från Heineken. Fint skall det vara.
Åtskilliga timmar senare landade vi på Dulles i mörkret.
En liten men ful hyrbil hämtades ut och den tog oss några mil söderut till Manassas, Virginia.
British airways bjuder på findricka. |
Vi blev kvar till de stängde och hann med följande brygder: Mae west från det för mig okända bryggeriet 6 bears & a goat beläget i Fredericksburg, sex mil söderut (så en ganska lokal öl iallafall), Article one amber lager från Mustang sally, Trite från Aslin, Old bust head Caramel macchiato stout, Suns out hops out från Solace samt deras egna Pilz dropper och Dana's pale stout. Bra öl över lag.
söndag 2 juni 2019
Peking borta
Jag gick upp ganska tidigt och gick till Göteborg C. Därifrån tog mig en buss till ''Peking'' där det traditionsenligt blev ett besök på Saliga munken där en dagens gjorde följande brygder sällskap: Trip to the forest från det för mig okända strömstadsbryggeriet Fermenterarna, Echoes of vastness från Wylam och Ballast point Tart peach kölsch. Bra grejor.
Därefter blev det ett besök på bolaget samt ett par timmars turfande innan det var dags att checka in på det underliga boendet.
Jag gick återigen ut på stan, denna gång till ''Biskopen''. Hade konstigt nog aldrig satt min fot på just den här puben vilket gjorde att det var det 31:a haket i kedjan som jag besökte. Tyvärr var tiden lite knapp men en god nachotallrik med några öl hanns med iallafall. Stigbergets Pilsner, Red sky thinking från Fuller's/Harbour och Hoppy daze Nya carnegiebryggeriet. Ok brygder överlag.
Det egentliga besöket i den forna industristaden var som vanligt allsvensk fotboll. Och som vanligt blev det ingen trepoängare för mästarlaget på Idrottsparken vilket nu var fyra år sedan sist.
Efter matchen blev det bara en öl, Åbro Källaröl på Black lion.
Det fick räcka så för denna lilla utflykt.
Därefter blev det ett besök på bolaget samt ett par timmars turfande innan det var dags att checka in på det underliga boendet.
Jag gick återigen ut på stan, denna gång till ''Biskopen''. Hade konstigt nog aldrig satt min fot på just den här puben vilket gjorde att det var det 31:a haket i kedjan som jag besökte. Tyvärr var tiden lite knapp men en god nachotallrik med några öl hanns med iallafall. Stigbergets Pilsner, Red sky thinking från Fuller's/Harbour och Hoppy daze Nya carnegiebryggeriet. Ok brygder överlag.
Pre-game pint |
Efter matchen blev det bara en öl, Åbro Källaröl på Black lion.
Det fick räcka så för denna lilla utflykt.
lördag 1 juni 2019
Bussresa
Utanför Akia brygghus |
Första stoppet var bryggeriet med Sveriges snyggaste etiketter (?), Rådanäs i Mölnlycke. Pale ale 5,2% och Bourbon mash beer bjöds där. Förutom själva brygghuset finns även ett event space (på ren svenska) med ett tak som går att öppna.
Nästa stopp var inget bryggeri utan en humleodling mitt ute i ingenstans. Betydligt mer idyllisk omgivning än när vi var på humleodling sist för tio år sedan.
Du är här |
Ännu längre söderut hittade vi fram till ett bryggeri som var okänt för oss och låg vackert till vid en å. Akia var namnet.
Beersmiths i Frölunda var nästa stopp. Equilibrium bjöds det på där.
På väg mellan de olika stoppen pågick en frågesport i bussen med öltema. Majsan och jag vann. Och fick varsin t-shirt för besväret (vi väntar dock fortfarande på den ena)
Där var det egentligen slut, men det fanns även det frivilliga stoppet Vega bryggeri där deras årliga innebandyturnering pågick. Fem göteborgsbryggerier fanns representerade plus ett lag som reperesenterade Gbg beer week. Korv med bröd fanns även att förse sig med.
Rätt rad |
Innebandyturnering låter kanske skit-tråkigt, men det var riktigt trevligt. En liten folkfest med god öl.
Frun hade åkt hem och en Uber fick ta mig tillbaka till boendet där jag sov några timmar.
Kvälls-skiftet blev inte så långt, första stoppet var baren Dansken där ett par öl slank ned. Inga danska utan från det lokala O/o: Balamundi session IPA och Porter porter. Fina brygder.
Sen var det tänkt att Bar kino skulle besökas, men det var tvärbommat trots att det stod på deras hemsida att det skulle vara öppet.
Jag fick improvisera och gå in på John scott’s på Linnegatan som ändå var på hemvägen. Hann med deras egna Fruit rush som bryggs någon annanstans i Göteborg och Zeunerts Julöl.
Det fick räcka för denna gång.
Bryggaren På Akia. |
fredag 31 maj 2019
Öl i Olivedal
Förra månaden tog jag tåget ned till Göteborg där deras beer week var i full gång. Mötte upp Majsan i det stora köpcentrat Nordstan där lite lokala brygder inhandlades. Vårt boende var ganska långt därifrån, men det var fint väder så vi promenerade i solskenet. Väl framme var det inte riktigt tid för incheckning så vi satte oss på det relativt nyöppnade Station linne belägen vid Linneplatsen som verkar vara en knutpunkt i kollektivtrafiken. God mat och öl. Servicen var det heller inget fel på och personalen var riktigt trevlig. Ölen för mig denna gång var Pop corn hop porn från Beerbliotek, Polydistortion från Van moll, Peach of a weekend från Wild weather och från samma bryggeri Shepherds warning.
Vi bodde precis ovanpå Station linne och man kunde höra sorlet från baren genom golvet. Ett par timmars vila på rummet blev det innan det var dags att bege sig ut igen. Omnipollo har relativt nyligen öppnat en bar i Göteborg och detta var kvällens första stopp. Mycket större än Omnipollos hatt och ingen pizza. Vi blev sittandes ett par timmar inmundigandes: Westbrook Lemon cucumber gose, Original birthday ice cream cake, Mikrofonbryggeriet Raspberry moscow mule (berliner weisse), Devin och Wizard puppethead från Morgondagens/Mikrofonbryggeriet. Goda öl över lag.
Nästa stopp var Järntorgets ''brygghus'' (Fyra år sedan jag var där senast. Då i annat sällskap) där middag intogs på nedervåningen tillsammans med Goodness grapecious från Vega, Pistonhead Haze lager från Spendrups, Warpigs Gose och Enter night pilsner från Stone. Jag var glatt överraskad av dessa öl. Bra över lag.
En sista brygd intogs på Station linne. Brekeriet Vanilj 6,5%. Sen var det bara gå upp en trappa och lägga sig.
Vi bodde precis ovanpå Station linne och man kunde höra sorlet från baren genom golvet. Ett par timmars vila på rummet blev det innan det var dags att bege sig ut igen. Omnipollo har relativt nyligen öppnat en bar i Göteborg och detta var kvällens första stopp. Mycket större än Omnipollos hatt och ingen pizza. Vi blev sittandes ett par timmar inmundigandes: Westbrook Lemon cucumber gose, Original birthday ice cream cake, Mikrofonbryggeriet Raspberry moscow mule (berliner weisse), Devin och Wizard puppethead från Morgondagens/Mikrofonbryggeriet. Goda öl över lag.
Nästa stopp var Järntorgets ''brygghus'' (Fyra år sedan jag var där senast. Då i annat sällskap) där middag intogs på nedervåningen tillsammans med Goodness grapecious från Vega, Pistonhead Haze lager från Spendrups, Warpigs Gose och Enter night pilsner från Stone. Jag var glatt överraskad av dessa öl. Bra över lag.
En sista brygd intogs på Station linne. Brekeriet Vanilj 6,5%. Sen var det bara gå upp en trappa och lägga sig.
onsdag 29 maj 2019
Premiär
Det var dags för allsvensk premiär. Som vanligt var det kallt och jävligt så jag sökte mig in på Mall of Scandinavia där lite värmande indisk mat gjorde en Cobra från Molson coors sällskap.
I vanlig ordning stod en picknick på schemat och undertecknad sammanstrålade med grabbarna i solskenet. Några exotiska brygder korkades upp i vårsolen i form av Aldeana Christmas ale, Finn Bourbon bock och Dunder IPA från Stigberget/Collective arts.
Som så många gånger förr, bättre öl än match. :-/
I vanlig ordning stod en picknick på schemat och undertecknad sammanstrålade med grabbarna i solskenet. Några exotiska brygder korkades upp i vårsolen i form av Aldeana Christmas ale, Finn Bourbon bock och Dunder IPA från Stigberget/Collective arts.
Som så många gånger förr, bättre öl än match. :-/
tisdag 28 maj 2019
Första provningen på''länge''
En hyfsat stor provning hade vi för ett par månader sedan när ''uteserveringen'' intogs av fem glada haningebor hällde i sig följande brygder:
IPA
Outer range Leave a trail 8 poäng
8a Musgueira 6 poäng
Hoppin'frog Gangster frog 6 poäng
Buddel ship Great escape 4 poäng
Jag tyckte allt smakade bra, men sannerligen en värdig segrare från Colorado.
Suröl
Deschutes The ages 19 poäng
Letra On oak port barrel aged 18 poäng
Breakside Qualia '17 16 poäng
Dois corvos Raspberry jam 12 poäng
Ommegang Queen of the seven kingdoms 6 poäng
Stockholm Barrelaged Apricot 4 poäng
Väldigt fin oregonbrygd i topp.
Barley wine
Faust Brauerreserve 1237 10,9% 24 poäng
Post scriptum Whiskey 15 poäng
Post scriptum Cognac 13 poäng
Ommegang Hand of the queen 13 poäng
Post scriptum Armagnac 6 poäng
Post scriptum Moscatel 4 poäng
Här sänktes ribban, men den tyska vinnarbrygden föll både mig och den övriga testpanelen på läppen.
Imperial stout
Lehe/Vasileostrovskaya Ravnodenstvie 29 poäng
Mean sardine Tordesilhas 25 poäng
Mikkeller Cocoa Shake 12% 24 poäng
Oskar blues Ten fidy - Bourbon 21 poäng
Sori/Kees We'll always have paris 19 poäng
Goose island Bourbon county 14,1% '17 19 poäng
Ommegang King in the north 14 poäng
Cast 14 poäng
Hoppin' frog Maple whiskey Barrel aged boris 12 poäng
Stone Fyodor 13,5% '17 11 poäng
Emma Salto orale 11 poäng
Letra/Cevada pura Nanquim 7 poäng
Goose island Brasserie noir 4 poäng
Post scriptum Bourbon barrel 0 poäng
Finfin estnisk/rysk samarbetsbrygd i topp. Portugisen på andra plats var inte illa heller.
Inverno från In peccatum/Malte var en utmärkt bonusöl att avsluta med.
IPA
Outer range Leave a trail 8 poäng
8a Musgueira 6 poäng
Hoppin'frog Gangster frog 6 poäng
Buddel ship Great escape 4 poäng
Jag tyckte allt smakade bra, men sannerligen en värdig segrare från Colorado.
Suröl
Deschutes The ages 19 poäng
Letra On oak port barrel aged 18 poäng
Breakside Qualia '17 16 poäng
Dois corvos Raspberry jam 12 poäng
Ommegang Queen of the seven kingdoms 6 poäng
Stockholm Barrelaged Apricot 4 poäng
Väldigt fin oregonbrygd i topp.
Barley wine
Faust Brauerreserve 1237 10,9% 24 poäng
Post scriptum Whiskey 15 poäng
Post scriptum Cognac 13 poäng
Ommegang Hand of the queen 13 poäng
Post scriptum Armagnac 6 poäng
Post scriptum Moscatel 4 poäng
Här sänktes ribban, men den tyska vinnarbrygden föll både mig och den övriga testpanelen på läppen.
Imperial stout
Lehe/Vasileostrovskaya Ravnodenstvie 29 poäng
Mean sardine Tordesilhas 25 poäng
Mikkeller Cocoa Shake 12% 24 poäng
Oskar blues Ten fidy - Bourbon 21 poäng
Sori/Kees We'll always have paris 19 poäng
Goose island Bourbon county 14,1% '17 19 poäng
Ommegang King in the north 14 poäng
Cast 14 poäng
Hoppin' frog Maple whiskey Barrel aged boris 12 poäng
Stone Fyodor 13,5% '17 11 poäng
Emma Salto orale 11 poäng
Letra/Cevada pura Nanquim 7 poäng
Goose island Brasserie noir 4 poäng
Post scriptum Bourbon barrel 0 poäng
Finfin estnisk/rysk samarbetsbrygd i topp. Portugisen på andra plats var inte illa heller.
Inverno från In peccatum/Malte var en utmärkt bonusöl att avsluta med.
söndag 26 maj 2019
Öl i Hässelby
Vi var på fest i Västerort för ett par månader sedan. Jag hade med mig diverse exotiska brygder som intogs med andakt eller liknande.
Bantam best från det för mig okända yorkshirebryggeriet Ainsty ales, Löwenbräu Oktoberfestbier, Blåbärliner från Ängöl, Barrel aged Yeti från Great divide och 117 India Pale Lager från Grythyttans brygghus. Vitt skiljd standard på desa brygder. Trevlig kväll, men de tre katterna som bodde där gjorde att min (receptbelagda) allergimedicin till slut gav vika och det var dags att bege sig hemåt.
Bantam best från det för mig okända yorkshirebryggeriet Ainsty ales, Löwenbräu Oktoberfestbier, Blåbärliner från Ängöl, Barrel aged Yeti från Great divide och 117 India Pale Lager från Grythyttans brygghus. Vitt skiljd standard på desa brygder. Trevlig kväll, men de tre katterna som bodde där gjorde att min (receptbelagda) allergimedicin till slut gav vika och det var dags att bege sig hemåt.
fredag 24 maj 2019
Inläggets rubrik
Galna mängder öl hade än en gång ansamlats i kylskåpen efter årets första resor. Jag fick gjorde en liten insats att få undan lite av detta.
St peters Cream stout; Chokladig, något metallisk, och maltig.
Mother of dragons från Ommegang; svart. Aromen är maltig och något fruktig. Väldigt ''tart''. Jag tycker inte det brukar passa att blanda fruktigt/syrligt med svart öl, men detta är mycket bra. Körsbären smälter bra in i denna porter.
Alpen helles från Postbrauerei Nesselwang (som vi besökte för ett par år sedan); ren, disig och lättdrucket med viss brödighet. 4,6% vilket ligger i lägre ändan av vad in öl i denna stil brukar ligga på. Hade gärna fått vara lite torrare.
Oude kriek boon; Vinröd med mycket körsbär i aromen.Någon ton av laktos, hyfsad syra, men långt från käftsmäll a la Hanssens utan mer balanserad. Smakar mest körsbärskärnor.
I övrigt Garage pils 4,7% från NKB som jag inte orkade skriva något om. Över lag bra öl.
St peters Cream stout; Chokladig, något metallisk, och maltig.
Mother of dragons från Ommegang; svart. Aromen är maltig och något fruktig. Väldigt ''tart''. Jag tycker inte det brukar passa att blanda fruktigt/syrligt med svart öl, men detta är mycket bra. Körsbären smälter bra in i denna porter.
Alpen helles från Postbrauerei Nesselwang (som vi besökte för ett par år sedan); ren, disig och lättdrucket med viss brödighet. 4,6% vilket ligger i lägre ändan av vad in öl i denna stil brukar ligga på. Hade gärna fått vara lite torrare.
Oude kriek boon; Vinröd med mycket körsbär i aromen.Någon ton av laktos, hyfsad syra, men långt från käftsmäll a la Hanssens utan mer balanserad. Smakar mest körsbärskärnor.
I övrigt Garage pils 4,7% från NKB som jag inte orkade skriva något om. Över lag bra öl.
torsdag 23 maj 2019
Öl i Ulm del II-Starkdag
En väldigt bra (med internationella mått mätt) frukostbuffe inledde dagen.
Fint väder denna dag då jag gick till bryggeripuben Barfüßer. En kedja som vi besökte för nio år sedan i Nürnberg. Samma gamla öl som då, men de hade även ett gäng mer moderna öl i sitt sortiment nu.
Maten såg fin ut men man var fortfarande mätt sedan frukosten så det blev bara öl för min del i form av Bockbier, Rbn mnk IPA, Rotgold och Sun shine ale.
Hade gärna suttit kvar, men såg att ett annat ställe i närheten inte skulle ha öppet så länge så jag begav mig dit för en helt fantastisk lunch med Gold ochsen Pils och ställets egna öl Drei kannen spezial. Även det från lokala brygeriet Gold ochsen.
Gick tillbaka till Barfüßer för en sista öl där. Rusty red som jag verkligen inte tyckte om.
Det hade blivit dags att dra sig hemåt så det var bara att maka in sig i bilen med de andra och åka mot flygplatsen. Roade mig med en god August's bock från Gold ochsen på vägen.
Väl framme vid Tysklands högst belägna flygplats lokaliserades ytterligare ett par exotiska brygder. Meckatzer Bock och Meckatzer Weiss-gold (inte veteöl utan en golden ale). Inga höjdaröl
Bra resa men bara fyra besökta bryggerier får ses som klent för att vara i södra Tyskland.
Fint väder denna dag då jag gick till bryggeripuben Barfüßer. En kedja som vi besökte för nio år sedan i Nürnberg. Samma gamla öl som då, men de hade även ett gäng mer moderna öl i sitt sortiment nu.
Maten såg fin ut men man var fortfarande mätt sedan frukosten så det blev bara öl för min del i form av Bockbier, Rbn mnk IPA, Rotgold och Sun shine ale.
Hade gärna suttit kvar, men såg att ett annat ställe i närheten inte skulle ha öppet så länge så jag begav mig dit för en helt fantastisk lunch med Gold ochsen Pils och ställets egna öl Drei kannen spezial. Även det från lokala brygeriet Gold ochsen.
Gick tillbaka till Barfüßer för en sista öl där. Rusty red som jag verkligen inte tyckte om.
Det hade blivit dags att dra sig hemåt så det var bara att maka in sig i bilen med de andra och åka mot flygplatsen. Roade mig med en god August's bock från Gold ochsen på vägen.
Väl framme vid Tysklands högst belägna flygplats lokaliserades ytterligare ett par exotiska brygder. Meckatzer Bock och Meckatzer Weiss-gold (inte veteöl utan en golden ale). Inga höjdaröl
Bra resa men bara fyra besökta bryggerier får ses som klent för att vara i södra Tyskland.
onsdag 22 maj 2019
Öl i Ulm del I-Rökskadad
Vi tog bilen och åkte mot Ulm beläget nio mil sydost om Stuttgart på gränsen till Bayern. Som så många gånger förr gjorde vi ett lunchstopp på vägen. Denna gång på bryggeripuben Adlerbräu i Dellmensingen, men det var fullt denna söndageftermiddag så det var bara att åka vidare till nästa ställe, Brauerei Schlössle. Själva brygghuset och restauranten ligger på varsin sida av Schlössleweg så vi var inte på själva bryggeriet. Mysigt, väl insuttet, välbesatt, bra service och väldigt tyskt. Maten var ok, inte mer. Jag hann med Spezial märzen och Zwickel. Helt ok öl.
Inte så långt att åka därifrån till hotellet som var betydligt flottare än det förra. Vilade/sov flera timmar innan jag gick ut igen.
Bier akademie var kvällens skådeplats. Ett väldigt rökigt ställe även om det inte var så mycket folk där. Man klarade mig utmärkt på den lilla tyska man lärt sig på sina resor i trakten. Jag blev sittandes ett par timmar där inmundigandes lokala Gold ohsen Original, kölschen Pumator Obergäriges helles, Gold ohsen Kellerbier Naturtrüb och Hacker-pschorr Kellerbier.Riktigt ruskväder på hemvägen med både ösregn och mycket kraftiga vindar. Skönt att få lägga sig även om klockan inte var så mycket.
Inte så långt att åka därifrån till hotellet som var betydligt flottare än det förra. Vilade/sov flera timmar innan jag gick ut igen.
Du har fågel! |
söndag 12 maj 2019
Öl i Stuttgart del III-Me myself&i
Dagens första ölstopp var hamburger-restauranten Hans im glück. Stort ställe med inredning av björkträ. Helt ok burgare har jag för mig. Ett par bärs blev det också förstås i form av Paulaner Zwickl naturtrüb och Stiftungsbräu Helles vollbier. Inga vidare öl i mitt tycke.
Jag åkte tillbaka ''hem'' och vilade upp mig inför kvällen.
...som inleddes på Tobis. En enklare restaurant, ganska modernt inredd med traditionell tysk mat som så klart var bra. Kändes som en kedja, men det var det nog inte. Ett par exotiska brygder fanns att ''läska sig med'' i form av Vier vogel Pils och Hilsenbecks Brunnenbier. Det var verkligen inte gott.
Jag gick vidare till Kraftpaule som besöktes dagen innan. Blev sittandes där resten av kvällen smuttandes på Bayerisch nizza, Hello nelson från Mahrs/Yeastie boys, Herr axolotl från Alebrowar/Braukunstkeller, Mitschnagger från Buddelship, Tilmans Pilsner, Tilmans Brown ale och slutligen Häffner Bräu Hopfenstopfer Citra ale.
Över lag fina brygder. Det fick räcka så för denna dag.
Jag åkte tillbaka ''hem'' och vilade upp mig inför kvällen.
...som inleddes på Tobis. En enklare restaurant, ganska modernt inredd med traditionell tysk mat som så klart var bra. Kändes som en kedja, men det var det nog inte. Ett par exotiska brygder fanns att ''läska sig med'' i form av Vier vogel Pils och Hilsenbecks Brunnenbier. Det var verkligen inte gott.
Jag gick vidare till Kraftpaule som besöktes dagen innan. Blev sittandes där resten av kvällen smuttandes på Bayerisch nizza, Hello nelson från Mahrs/Yeastie boys, Herr axolotl från Alebrowar/Braukunstkeller, Mitschnagger från Buddelship, Tilmans Pilsner, Tilmans Brown ale och slutligen Häffner Bräu Hopfenstopfer Citra ale.
Över lag fina brygder. Det fick räcka så för denna dag.
lördag 11 maj 2019
Öl i Stuttgart del II-Lång dag
Medresenärerna drog till en bilmässa medan jag gick ut på vår gata där det fanns ett ställe som öppnade okristligt tidigt. Det var sunkhakens Rolls-royce skulle det visa sig. Alla som var där rökte inomhus, spelmaskinerna gick varma och någon låg och snarkade ljudligt i ett hörn. En öl fick räcka där. Herren pils från löjligt närbelägna Stuttgarter hofbräu: ljus och ren, ganska torr,men inte så snustorr som nordtyska pilsner brukar vara. Ok öl.
Vilade därefter någon timme på rummet.
Spårvagnen tog mig till centrum. I ett köpcentrum intogs ganska god asiatisk lunch med en Haller-Löwenbräu Edel pils. Halmgul med en galet långlivad skumkrona. Välhumlad och obalanserad. Ändå ok.
Inte långt därifrån finns en pub vid namn Brauhaus schönbuch. Det bryggs inte här utan själv bryggeriet ligger ett par mil sydväst om stan. Traditionellt tyskt ställe som fick mig att ångra att jag nyss ätit då maten på såna här ställen brukar vara väldigt bra. Stort ljust ställe med trevlig personal och blixtsnabb service. Mycket folk. ''Alla'' drack öl på lunchen. Det är annat än här hemma det. Pütte kom även och anslöt.
Ölen då? Pils: vackert serverad pilsner på tyskt vis. Ren och lättdrucken. Skulle passat utmärkt på uteserveringen om några månader, men det var inte läge för det i mars när vi var där. Naturtrüb; serveras i otyget dimmigt/strävt glas. Luktar som zwickls brukar, ser ut som det ska. Mer kolsyra än brukligt för stilen. Lätt och maltig. Även denna öl hade garanterat kommit mer till sin rätt in varm sommardag på en uteservering. Ur-edel: gul och livlig som en fulöl... fast god. Med andra en helt ok helles. Jäger spezial; svårt att avgöra färgen då man får ölen serverad i ett krus, men om man lyser ned med en ficklampa ser det gult ut. Metallisk, intetsägande och tråkig. Amber ale; mörkorange. Doftar diffust humligt. Bra balans mellan humle och malt, men det räcker inte i det här fallet. En ofta utskälld ölstil som jag kan uppskatta, men det var för mycket felsmaker här. ''Skomakare bliv vid din läst''... Till sist deras Pale ale som inte var så lyckad den heller. De ska nog hålla sig till traditionella tyska öltyper verkar det som.
Vi drog vidare till ett ställe som av exteriören att döma hade annan öl än från stadens två stora bryggerier. Så var inte fallet utan man fick nöja sig med Stuttgarter hofbräu Pilsner. Ingen höjdare.
Jag hade förköpt mig lite på öl dagen innan och bagaget behövde komma ned ett par kilo så det blev en rumsöl på kvällen i form av Jrön grünhopfen-sticke från Uerige/Kehrwieder. Fina grejor.
Drog ut igen, denna gång till utmärkta Kraftpaule som jag antar är samlingsplats för stadens ölnördar. Båda modern öl och mer traditionell fanns att välja på. Undertecknad nöjd sin dock med Hensen Ofenrohr, Mahrs Naturtrübes pils 4,9% och deras egen Stuttgarter Helles. Oklart vart den bryggs.
Det var en lång dag. Spårvagnen tog mig ''hem''.
Vilade därefter någon timme på rummet.
Spårvagnen tog mig till centrum. I ett köpcentrum intogs ganska god asiatisk lunch med en Haller-Löwenbräu Edel pils. Halmgul med en galet långlivad skumkrona. Välhumlad och obalanserad. Ändå ok.
Inte långt därifrån finns en pub vid namn Brauhaus schönbuch. Det bryggs inte här utan själv bryggeriet ligger ett par mil sydväst om stan. Traditionellt tyskt ställe som fick mig att ångra att jag nyss ätit då maten på såna här ställen brukar vara väldigt bra. Stort ljust ställe med trevlig personal och blixtsnabb service. Mycket folk. ''Alla'' drack öl på lunchen. Det är annat än här hemma det. Pütte kom även och anslöt.
Ölen då? Pils: vackert serverad pilsner på tyskt vis. Ren och lättdrucken. Skulle passat utmärkt på uteserveringen om några månader, men det var inte läge för det i mars när vi var där. Naturtrüb; serveras i otyget dimmigt/strävt glas. Luktar som zwickls brukar, ser ut som det ska. Mer kolsyra än brukligt för stilen. Lätt och maltig. Även denna öl hade garanterat kommit mer till sin rätt in varm sommardag på en uteservering. Ur-edel: gul och livlig som en fulöl... fast god. Med andra en helt ok helles. Jäger spezial; svårt att avgöra färgen då man får ölen serverad i ett krus, men om man lyser ned med en ficklampa ser det gult ut. Metallisk, intetsägande och tråkig. Amber ale; mörkorange. Doftar diffust humligt. Bra balans mellan humle och malt, men det räcker inte i det här fallet. En ofta utskälld ölstil som jag kan uppskatta, men det var för mycket felsmaker här. ''Skomakare bliv vid din läst''... Till sist deras Pale ale som inte var så lyckad den heller. De ska nog hålla sig till traditionella tyska öltyper verkar det som.
Vi drog vidare till ett ställe som av exteriören att döma hade annan öl än från stadens två stora bryggerier. Så var inte fallet utan man fick nöja sig med Stuttgarter hofbräu Pilsner. Ingen höjdare.
Jag hade förköpt mig lite på öl dagen innan och bagaget behövde komma ned ett par kilo så det blev en rumsöl på kvällen i form av Jrön grünhopfen-sticke från Uerige/Kehrwieder. Fina grejor.
Drog ut igen, denna gång till utmärkta Kraftpaule som jag antar är samlingsplats för stadens ölnördar. Båda modern öl och mer traditionell fanns att välja på. Undertecknad nöjd sin dock med Hensen Ofenrohr, Mahrs Naturtrübes pils 4,9% och deras egen Stuttgarter Helles. Oklart vart den bryggs.
Det var en lång dag. Spårvagnen tog mig ''hem''.
söndag 5 maj 2019
Öl i Stuttgart del I-Seg visning
Fem dagar fick jag vara hemma och vila (läs jobba) innan det var dags att bege sig utomlands igen. Tog nattbussen till (den äldsta) brorsan varifrån vi fortsatte med bil och hämtade upp Pütte i Södertälje innan vi kom fram till Skavsta flygplats i Nyköping.
En exotisk men mycket god öl intogs där i form av Brooklyn Winter lager.
Flyget tog oss ned till Memmingen i Bayern där vi (jag, Farsan, Tony och Pütte) hyrde en bil och körde mot nordost till den gödselstinkande hålan Ehingen i Baden-württemberg och bryggeripuben Berg. Superrustikt ställe. Jag tog Original hell och Bräumeister pils. Ok öl, men maten var så otroligt bra att man blev tårögd.
De åtta milen till upp till Stuttgart rullade på rätt så snabbt. Första stoppet där var butiken Die bierothek i centrum som var lite knepig att hitta men väl värt besväret. Ett för Tyskland fantastiskt ölutbud. Inte så mycket traditionell öl. Mycket importerat och inhemska ''craftbryggerier''.
Med väskan påfylld begav vi oss till hotellet i södra delen av stan och checkade in. Det var säkert femton år sedan jag sist var i denna stad så det var verkligen på tiden.
På rummet bjöd Farsan på ett glas Stuttgarter Hofbräu Export. Som var helt ok. Bryggeriet var beläget ett stenkast från hotellrummet.
Jag, Tony och Pütte hade bokat in oss på en visning på jättefabriken Dinkelacker. Ovanligt att så pass stora bryggerier ligger så centralt som det gjorde. Visningen var på tyska och hött på i över två timmar. Otrolig segt. Man för stod hela tiden vad guiden pratade om, men inte vad han sa. Tydligen hade han en väldigt speciell dialekt som gjorde det hela svårare. Tyskarna som var med på visningen
skrattade dock åt hans anekdoter så det var säkert bra.
Efteråt var det mat och öl. För min del intogs Cluss Kellerpils, Kellerbier, Privat och Hopfenwunder. Inte fantastiska brygder, men trevligt och mysigt taproom (som man säger i Tyskland).
På rummet avslutades dagen med en god IPA från det för mig okända hamburgbryggeriet Buddelship vid namn Great escape.
En exotisk men mycket god öl intogs där i form av Brooklyn Winter lager.
Flyget tog oss ned till Memmingen i Bayern där vi (jag, Farsan, Tony och Pütte) hyrde en bil och körde mot nordost till den gödselstinkande hålan Ehingen i Baden-württemberg och bryggeripuben Berg. Superrustikt ställe. Jag tog Original hell och Bräumeister pils. Ok öl, men maten var så otroligt bra att man blev tårögd.
De åtta milen till upp till Stuttgart rullade på rätt så snabbt. Första stoppet där var butiken Die bierothek i centrum som var lite knepig att hitta men väl värt besväret. Ett för Tyskland fantastiskt ölutbud. Inte så mycket traditionell öl. Mycket importerat och inhemska ''craftbryggerier''.
Med väskan påfylld begav vi oss till hotellet i södra delen av stan och checkade in. Det var säkert femton år sedan jag sist var i denna stad så det var verkligen på tiden.
På rummet bjöd Farsan på ett glas Stuttgarter Hofbräu Export. Som var helt ok. Bryggeriet var beläget ett stenkast från hotellrummet.
Jag, Tony och Pütte hade bokat in oss på en visning på jättefabriken Dinkelacker. Ovanligt att så pass stora bryggerier ligger så centralt som det gjorde. Visningen var på tyska och hött på i över två timmar. Otrolig segt. Man för stod hela tiden vad guiden pratade om, men inte vad han sa. Tydligen hade han en väldigt speciell dialekt som gjorde det hela svårare. Tyskarna som var med på visningen
skrattade dock åt hans anekdoter så det var säkert bra.
Efteråt var det mat och öl. För min del intogs Cluss Kellerpils, Kellerbier, Privat och Hopfenwunder. Inte fantastiska brygder, men trevligt och mysigt taproom (som man säger i Tyskland).
På rummet avslutades dagen med en god IPA från det för mig okända hamburgbryggeriet Buddelship vid namn Great escape.
fredag 3 maj 2019
Öl i Portugal del VII-Kejsaren av Portugallien
Världen för dina fötter. |
Lunch intogs på en solig uteservering några stenkast från floden. Det smakade bra. Överraskande nog fanns en exotisk brygd i form av +351 (antar att det är Portugals landsnummer) Pale ale.
Väldigt brant backe. |
Efter en bussresa till centralare delar av stan och turfande där i värmen svalkade jag mig med en Cerveja Cristal från Unicer bebidas (Super bock) på en tågstation. Det var inte tillräckligt varmt för att den skulle uppskattas.
Pendeltåget tog oss tillbaka ''hem'' där någon timmes vilande följde.
En dryg halvtimmes promenad från lägenheten vi hyrt ligger Benficas arena. I den skulle restauranten Catedral da cerveja finnas, men på dörren stod det att de stängt igen för gott.
Küngen! |
Ölen som jag intog var Andorinha, Raposinha 4,8%, Borboletas 5,4%, Scottish ale, Alley cat amber 4,8% och Witbier 4,7%. Helt ok öl. Vi hade tänkt äta där, men mat fanns inte och inget annat i närheten som var öppet heller.
Vi tog oss vidare till restaurangen Espaço fábulas där (mycket god) föda äntligen kunde intas. Till maten Coral cerveja från heinekenägda Empresa de cervejas da madeira (resans värsta öl) och Simbiose portuguese grape ale från Post scriptum.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka ''hem''.
Följande dag åkte vi hem tidigt och en Sagres Sem alcool var allt som hanns med på flygplatsen.
Samma barnterror på hemvägen som på nedresan.
Sammanfattningsvis var jag glatt överraskad över nivån på ölen (semestereffekten skall nog inte underskattas), utbudet av öl samt hur ''bra'' folk var på engelska. För det mesta väldigt god mat, billigt var de också. Det som var mindre bra var att på väldigt många toaletter skulle man inte spola ned pappret i själva muggen utan det stod en hink eller liknande bredvid för detta. Konstigt nog var det aldrig någon odör från denna. Folk var väldigt korta, jag var längst ''överallt''.
tisdag 30 april 2019
Öl i Portugal del VI-Hot in the city
Det hade blivit dags att bege sig söderut igen. Tåget rullade i solskenet genom det kuperade landskapet ned tillbaka till huvudstaden. Det gick fortade än till Porto. Från stationen tog vi tunnelbanan till Marquês de pombal där väldigt god lunch intogs på en italiensk restaurant. Pilsner rajada från det för mig okända Cerveja bolina beläget fem mil nordöst om Lissabon intogs till maten. Betydligt godare mat än öl.
Anledningen till vårt besök i den här delen av stan var ölbutiken Libeerdade som visade sig vara svår att hitta, men väl värt besväret. Antagligen landets största ölutbud i en väldigt liten lokal. Damen som jobbade där som jag även tror äger stället verkade verkligen älska sitt jobb som bjöd friskt oss och andra (som antagligen var stammisar) på diverse nyinkomna brygder. Euron hade (så klart) skjutit i höjden innan vår resa till Portugal så det var inte jättebilligt att fylla väskorna inför hemfärden. Några fatöl fanns också att avnjuta i den lilla baren. Jag nöjde mig med Alvinne Foeder 12, Maria från 8a colina, wienerölet N125 från Mania och Loose juice från Basqueland. Väldigt trevligt besök och man kände sig genast välkommen. Rekommenderas!
En buss tog oss till boendet i närheten av stationen Benfica. Vi lastade av de ölstinna väskorna och vilade lite innan pendeltåget tog oss till mer centrala delar av staden och bryggeripuben Duque. Väldigt livligt denna torsdagkväll men vi lyckades hitta ett bord där Pilsner, Pica pau amarelo, Snow white stout (en riktig höjdare) och Birra från Musa intogs.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka till boendet och en ganska god natts sömn kunde inkasseras.
Port-telefon för medium? |
Anledningen till vårt besök i den här delen av stan var ölbutiken Libeerdade som visade sig vara svår att hitta, men väl värt besväret. Antagligen landets största ölutbud i en väldigt liten lokal. Damen som jobbade där som jag även tror äger stället verkade verkligen älska sitt jobb som bjöd friskt oss och andra (som antagligen var stammisar) på diverse nyinkomna brygder. Euron hade (så klart) skjutit i höjden innan vår resa till Portugal så det var inte jättebilligt att fylla väskorna inför hemfärden. Några fatöl fanns också att avnjuta i den lilla baren. Jag nöjde mig med Alvinne Foeder 12, Maria från 8a colina, wienerölet N125 från Mania och Loose juice från Basqueland. Väldigt trevligt besök och man kände sig genast välkommen. Rekommenderas!
En buss tog oss till boendet i närheten av stationen Benfica. Vi lastade av de ölstinna väskorna och vilade lite innan pendeltåget tog oss till mer centrala delar av staden och bryggeripuben Duque. Väldigt livligt denna torsdagkväll men vi lyckades hitta ett bord där Pilsner, Pica pau amarelo, Snow white stout (en riktig höjdare) och Birra från Musa intogs.
Det fick räcka för denna dag och tåget tog oss tillbaka till boendet och en ganska god natts sömn kunde inkasseras.
söndag 28 april 2019
Öl i Portugal del V-Urartad halvtidsvila
Det regnade när vi begav oss ut och tog en buss till den lilla bryggeripuben Fábrica da picaria. Supertrevlig personal som verkade tycka att det var exotiskt med så långväga gäster som oss. Tyvärr hade de bara ett par egna öl men desto fler brygder från Super bock. Jag intog Pilsener ariana, Black IPA 5,2% och Bengal amber IPA från Super bock. Inte fantastiska bärs.
Kurrandet från de allt större magarna blev allt mer högljutt. Detta åtgärdades på Dona maria pregaria där det till vår stora förvåning fanns några exotiska brygder. Maten var som oftast i Portugal konstig men god. Ölen var: Coruja IPA, Coruja Session saison och Coruja American amber lager. Samtliga från Super bock och väldigt tråkiga/snälla.
Halvtidsvila följde. Jag hade inte riktigt fått jetlagen från Arizona beer week ur kroppen och vaknade åtskilliga timmar senare i ett mörkt rum.
Det var bara att studsa upp ur sängen och bege sig ut medans något fortfarande var öppet. Valet föll på Terraplana som var beläget på något slags gångavstånd från boendet. En mörk cocktailbar med ett hyfsat utbud av inhemsk flasköl där vi blev sittandes tills de stängde inmundigandes Marquês de pale ale från det för mig okända lissabonbryggeriet Passarola, Zé arnaldo från 8a colina och Urraca vendaval från samma bryggeri. Fina brygder.
Köket hann stänga innan vi fick för oss att beställa. Som tur var låg en vad jag skulle kalla för en diner väldigt nära boendet som var öppen. Har för mig att maten var ok, men som vanligt lite annorlunda. Abadia från Super bock serverades till och det var faktiskt en bock, men verkligen ingen höjdare. Kallt ute denna kväll så det var skönt att bara gå runt hörnet och lägga sig.
Kurrandet från de allt större magarna blev allt mer högljutt. Detta åtgärdades på Dona maria pregaria där det till vår stora förvåning fanns några exotiska brygder. Maten var som oftast i Portugal konstig men god. Ölen var: Coruja IPA, Coruja Session saison och Coruja American amber lager. Samtliga från Super bock och väldigt tråkiga/snälla.
Halvtidsvila följde. Jag hade inte riktigt fått jetlagen från Arizona beer week ur kroppen och vaknade åtskilliga timmar senare i ett mörkt rum.
Det var bara att studsa upp ur sängen och bege sig ut medans något fortfarande var öppet. Valet föll på Terraplana som var beläget på något slags gångavstånd från boendet. En mörk cocktailbar med ett hyfsat utbud av inhemsk flasköl där vi blev sittandes tills de stängde inmundigandes Marquês de pale ale från det för mig okända lissabonbryggeriet Passarola, Zé arnaldo från 8a colina och Urraca vendaval från samma bryggeri. Fina brygder.
Köket hann stänga innan vi fick för oss att beställa. Som tur var låg en vad jag skulle kalla för en diner väldigt nära boendet som var öppen. Har för mig att maten var ok, men som vanligt lite annorlunda. Abadia från Super bock serverades till och det var faktiskt en bock, men verkligen ingen höjdare. Kallt ute denna kväll så det var skönt att bara gå runt hörnet och lägga sig.
torsdag 11 april 2019
Öl i Portugal del IV-På vandring i Porto
Som vanligt var det soligt och lagom temperatur för en liten turfpromenad. Vi stannade och åt frukost på ett cafe. Super bock Sem alcool gjorde sällskap.
Det blev bara varmare och varmare så att sätta sig och pusta ut med en glass kändes som en bra ide. Dock fick jag syn på exotisk öl på cafeet i fråga så det fick bli en Born in the IPA från Musa. Antagligen godare än glass på den soliga uteserveringen.
Efter att ha lallat runt lite till på stan hade det blivit dags för lunch på ytterligare ett cafe. Även här fanns en exotisk brygd i form av Tagus 4,8% från Font salem som verkligen inte var någon höjdare. Maten var inte heller fantastisk.
Därefter vilade vi upp våra trötta fötter i en park (med påtaglig cannabisdoft) i någon timme.
Lite piggare gled vi in på bryggeripuben Fábrica Nortada. Ett ganska stort modernt ställe med högt till tak och en massa souvenirer till salu. Öl som intogs här var: Lager, (utmärkta) Dark lager, California common och hampaölet Bob barley. Ok öl över lag.
Inte långt därifrån ligger ölbutiken Armazém da cerveja som också har en bar i vilken det blev långsittning. En liten uteservering finns även på baksidan. Det språkades en del med det trevlige Luis som stod i baren. Tror det var sju fatöl som fanns plus all öl som fanns i butiken fanns även kall att dricka på plats. Under denna sittning fick jag i mig: Red zeppelin från Musa, Red mosquito från Opo 74, ett ljust lageröl som hade samma namn som butiken. Minns ej vilka som hade bryggt det. Sovina Amber (biere de garde), Frank APA från Musa, Entruda från Barona, Barona Blonde ale, Adamanteia från det för mig okända lokala Colossus craft brewery, Sovina Helles, Florinda från lissabonbryggeriet 8a colina (åttonde kulllen), Runnin' for mayor från Garage (antagligen den bästa spanska öl jag druckit, en berliner weisse), Galáxia milk stout från Dois corvos (två korpar). Den finns tydligen i två olika styrkor, oklart vilken det här var, men gott var det. Bra öl över lag. Detta var i mitt tycke det bästa hak som besöktes under denna resa och ett besök rekommenderas om man är i Porto.
Runt hörnet ligger Letraria som vi hade besökt två kvällar i rad. Nu blev det tre i rad då D'os diabos (djävlarna?) Brown ale och Historical gose från Luzia avslutade denna långa soliga men trevliga dag.
Det blev bara varmare och varmare så att sätta sig och pusta ut med en glass kändes som en bra ide. Dock fick jag syn på exotisk öl på cafeet i fråga så det fick bli en Born in the IPA från Musa. Antagligen godare än glass på den soliga uteserveringen.
Efter att ha lallat runt lite till på stan hade det blivit dags för lunch på ytterligare ett cafe. Även här fanns en exotisk brygd i form av Tagus 4,8% från Font salem som verkligen inte var någon höjdare. Maten var inte heller fantastisk.
Därefter vilade vi upp våra trötta fötter i en park (med påtaglig cannabisdoft) i någon timme.
Lite piggare gled vi in på bryggeripuben Fábrica Nortada. Ett ganska stort modernt ställe med högt till tak och en massa souvenirer till salu. Öl som intogs här var: Lager, (utmärkta) Dark lager, California common och hampaölet Bob barley. Ok öl över lag.
Inte långt därifrån ligger ölbutiken Armazém da cerveja som också har en bar i vilken det blev långsittning. En liten uteservering finns även på baksidan. Det språkades en del med det trevlige Luis som stod i baren. Tror det var sju fatöl som fanns plus all öl som fanns i butiken fanns även kall att dricka på plats. Under denna sittning fick jag i mig: Red zeppelin från Musa, Red mosquito från Opo 74, ett ljust lageröl som hade samma namn som butiken. Minns ej vilka som hade bryggt det. Sovina Amber (biere de garde), Frank APA från Musa, Entruda från Barona, Barona Blonde ale, Adamanteia från det för mig okända lokala Colossus craft brewery, Sovina Helles, Florinda från lissabonbryggeriet 8a colina (åttonde kulllen), Runnin' for mayor från Garage (antagligen den bästa spanska öl jag druckit, en berliner weisse), Galáxia milk stout från Dois corvos (två korpar). Den finns tydligen i två olika styrkor, oklart vilken det här var, men gott var det. Bra öl över lag. Detta var i mitt tycke det bästa hak som besöktes under denna resa och ett besök rekommenderas om man är i Porto.
Runt hörnet ligger Letraria som vi hade besökt två kvällar i rad. Nu blev det tre i rad då D'os diabos (djävlarna?) Brown ale och Historical gose från Luzia avslutade denna långa soliga men trevliga dag.
lördag 23 mars 2019
Öl i Portugal del III-Aqui nasceu Portugal
Varmt och skönt denna dag när vi tog oss till Campanhã. Det var ett tag kvar till vårt tåg skulle gå (det gäller att hålla isär ankommande och avgående) så vi gick in på ett cafe. Minns inte var frun åt, men jag tog en väldigt god croissant. Till den en inte lika god Super bock. En fulöl som finns överallt i landet och som bara är en vanlig ljus industrilager och ingen bock.
En dagsutflykt Guimarães sex mil nordöst om Porto stod på schemat. Ett pendeltåg som hoppade över flera stationer tog oss dit. En väldigt fin liten stad där landet grundades en gång i tiden. Eftersom man liksom Sverige lyckades hålla sig utanför andra världskriget finns det många gamla byggnader kvar över hela landet.
Det hade blivit dags för lunch och vi tog bara något ställe på måfå utan en tanke på öl. Flera exotiska sorter fanns dock att välja på. Huvudrätten var som en blandning mellan hamburgare och Porto-specialiteten Francesinha. Underligt men gott. Ölen som avnjöts i skuggan på uteserveringen var Nortada Vienna lager, Nortada Brown porter och Super bock Munich dunkel. Godare mat än öl.
Långsamt tog vi oss upp till stationen via de soldränkta gatorna.
Det var ungefär 1,30h tills nästa tåg skulle gå så det fanns gott om tid att sippa i sig en Super bock ''Stout'' som tydligen är överjäst. Schwarzbier brukar smaka betydligt bättre än så här.
Tåget tillbaka till Porto var sannerligen inget snabbtåg, men till slut kunde vi gå upp för ännu en backe och in på bryggeripuben Levare. Ett ganska stort ställe med två våningar, uteservering (det var dock för kallt att sitta där efter solnedgången) och själva bryggeriet fullt synligt bakom baren.
Brown porter, Pilsner, Lager och Hot marshmallow. Jag var glatt överraskad av detta ställe.
Vi tackade för oss och drog vidare till Letraria med sin trevliga (och snygga enligt frun) personal som besöktes kvällen innan. Letra Bohemian pilsner, Yria #5 session baltic porter, Caught in a mosh från det för mig okända inhemska Opo 74 och slutligen D'os diabos Strong bitter.
En riktigt trevlig dag var över och det var bara att gå ''hem'' och lägga sig.
En dagsutflykt Guimarães sex mil nordöst om Porto stod på schemat. Ett pendeltåg som hoppade över flera stationer tog oss dit. En väldigt fin liten stad där landet grundades en gång i tiden. Eftersom man liksom Sverige lyckades hålla sig utanför andra världskriget finns det många gamla byggnader kvar över hela landet.
Det hade blivit dags för lunch och vi tog bara något ställe på måfå utan en tanke på öl. Flera exotiska sorter fanns dock att välja på. Huvudrätten var som en blandning mellan hamburgare och Porto-specialiteten Francesinha. Underligt men gott. Ölen som avnjöts i skuggan på uteserveringen var Nortada Vienna lager, Nortada Brown porter och Super bock Munich dunkel. Godare mat än öl.
Behaglig väderlek. |
Långsamt tog vi oss upp till stationen via de soldränkta gatorna.
Det var ungefär 1,30h tills nästa tåg skulle gå så det fanns gott om tid att sippa i sig en Super bock ''Stout'' som tydligen är överjäst. Schwarzbier brukar smaka betydligt bättre än så här.
Tåget tillbaka till Porto var sannerligen inget snabbtåg, men till slut kunde vi gå upp för ännu en backe och in på bryggeripuben Levare. Ett ganska stort ställe med två våningar, uteservering (det var dock för kallt att sitta där efter solnedgången) och själva bryggeriet fullt synligt bakom baren.
Brown porter, Pilsner, Lager och Hot marshmallow. Jag var glatt överraskad av detta ställe.
Vi tackade för oss och drog vidare till Letraria med sin trevliga (och snygga enligt frun) personal som besöktes kvällen innan. Letra Bohemian pilsner, Yria #5 session baltic porter, Caught in a mosh från det för mig okända inhemska Opo 74 och slutligen D'os diabos Strong bitter.
En riktigt trevlig dag var över och det var bara att gå ''hem'' och lägga sig.
torsdag 21 mars 2019
Öl i Portugal del II-Northbound
Vi gick ut i solskenet och hittade en uteservering där vi tog varsin öl. För min del Trindade Profana IPA från det för mig okända lokala bryggeriet Hoppy house. Det satt fint i solskenet. Portugiserna verkade dock inte så imponerade av värmen och såg väldigt påpälsade ut.
En tunnelbana tog oss till Gare do oriente varifrån ett CPtåg tog oss de 31 milen norrut till Portugals näst största stad Porto. Överraskande fina tåg, men fort gick det inte. Med tanke på hur kuperat landet är var det inte många spektakulära vyer som bjöds, mest att se de sista milen innan vi kom fram.
Tunnelbanan tog oss till vårt boende varifrån vi gick till bryggeriet Letras bar i stan. Själva bryggeriet är beläget i Vila verde sju mil norr om stan. En liten bar med ett ganska litet mörkt rum på gatuplan, ljusare och större på nedervåningen där även en lite uteservering fanns. Tydligen ska det finas en jättestor trädgård på nedervåningen, men det var stängt för renovering vid våra besök. Oklart vad Majsan drack, men trevliga personalen serverade iallafall mig: gästölen Mick lager från Musa och Entruda från Barona samt deras egna Letra C, Moscatel barrel aged witbier, Chocolat stout, Red IPA ekuanot och Letra D 6%. Egentligen inte så märkvärdiga öl (förutom den utomordentliga witen), men ett trevligt ställe med god men annorlunda mat. Det fick räcka så för denna dag.
En tunnelbana tog oss till Gare do oriente varifrån ett CPtåg tog oss de 31 milen norrut till Portugals näst största stad Porto. Överraskande fina tåg, men fort gick det inte. Med tanke på hur kuperat landet är var det inte många spektakulära vyer som bjöds, mest att se de sista milen innan vi kom fram.
Tunnelbanan tog oss till vårt boende varifrån vi gick till bryggeriet Letras bar i stan. Själva bryggeriet är beläget i Vila verde sju mil norr om stan. En liten bar med ett ganska litet mörkt rum på gatuplan, ljusare och större på nedervåningen där även en lite uteservering fanns. Tydligen ska det finas en jättestor trädgård på nedervåningen, men det var stängt för renovering vid våra besök. Oklart vad Majsan drack, men trevliga personalen serverade iallafall mig: gästölen Mick lager från Musa och Entruda från Barona samt deras egna Letra C, Moscatel barrel aged witbier, Chocolat stout, Red IPA ekuanot och Letra D 6%. Egentligen inte så märkvärdiga öl (förutom den utomordentliga witen), men ett trevligt ställe med god men annorlunda mat. Det fick räcka så för denna dag.
söndag 17 mars 2019
Öl i Portugal del I-Cerveteca lisboa
Så var det dags att bege sig ut till Arlanda igen, denna gång med Majsan. Hon åt något och jag lyckades lokalisera en exotisk dunkel i form av Eriksberg Vintersaga från Carlsberg Sverige. Jag tycker nog bättre om den vanliga Eriksberg Julöl som är lite starkare än denna mellanöl.
Min teori angående vårt flyg var att: ''-Det blir nog lugnt ombord då portugisiskorna föder minst antal barn/kvinna i hela EU''. Inget kunde ha varit längre från sanningen. Det var total barnterror i fyra timmar. Oklart hur många det var som höll på att härja.
Vi flög alltså till Portugals huvudstad Lissabon där det var ganska smidigt att ta sig med tunnelbanan raka spåret till vårt boende. Kranvattnet var av amerikanskt snitt (smakar/luktar barnbassäng) så att köpa vatten var ett måste.
När väl det var dumpat på rummet (fyra trappor utan hiss) bordades en buss som tog oss till (i närheten av iallafall) Cerveteca lisboa där vi blev sittandes resten av kvällen. Ett litet ställe som inte var jättefullt trots att det var lördagkväll. Några svenskar träffade vi också där.
Jag fick i mig: California IPA från Sierra nevada, Mv''pils'' från polska Trzech kumpli, Praxis Dunkel och B pilsner från Letra.
Buss ''hem'' och en mjuk start på resan.
Min teori angående vårt flyg var att: ''-Det blir nog lugnt ombord då portugisiskorna föder minst antal barn/kvinna i hela EU''. Inget kunde ha varit längre från sanningen. Det var total barnterror i fyra timmar. Oklart hur många det var som höll på att härja.
Vi flög alltså till Portugals huvudstad Lissabon där det var ganska smidigt att ta sig med tunnelbanan raka spåret till vårt boende. Kranvattnet var av amerikanskt snitt (smakar/luktar barnbassäng) så att köpa vatten var ett måste.
När väl det var dumpat på rummet (fyra trappor utan hiss) bordades en buss som tog oss till (i närheten av iallafall) Cerveteca lisboa där vi blev sittandes resten av kvällen. Ett litet ställe som inte var jättefullt trots att det var lördagkväll. Några svenskar träffade vi också där.
Jag fick i mig: California IPA från Sierra nevada, Mv''pils'' från polska Trzech kumpli, Praxis Dunkel och B pilsner från Letra.
Buss ''hem'' och en mjuk start på resan.
lördag 16 mars 2019
Städat kalas
Äntligen tog jag mig tid att besöka Ostfestivalen som gick av stapeln förra månaden. Precis som tidigare år ägde den rum på Münchenbryggeriet. Gick runt och provade en massa ostar av vilt olika standard och fick med mig en ansenlig mängd hem. Det fanns även öl under namnet Münchenbryggeriet som tydligen bryggs på plats. Jag hade tyvärr bara tid att ta en Winter lager.
Nästa stopp var Enskede värdshus där min brorsdotters 18-årsdag skulle firas. Buffe intogs tillsammans med Blue moon från Miller/Coors och deras egna Enskede bitter från Pklk. Stabil buffe, ölen tyckte jag inte om.
När vi kom hem därifrån delades en del flaskor hemma i form av Rye on rye on rye '17 från Boulevard, Drinking horn Cranberry mead, Carnegie porter '17 från Carlsberg Sverige, Remmarlöv Growers reserve, 3 fonteinen Hommage Bio Frambozen och Wheat ease från Avery; luktade lite gammalt och smakade inte helt färskt heller. Lite fruktig. Ok öl ändå. Och bra brygder över lag.
Nästa stopp var Enskede värdshus där min brorsdotters 18-årsdag skulle firas. Buffe intogs tillsammans med Blue moon från Miller/Coors och deras egna Enskede bitter från Pklk. Stabil buffe, ölen tyckte jag inte om.
När vi kom hem därifrån delades en del flaskor hemma i form av Rye on rye on rye '17 från Boulevard, Drinking horn Cranberry mead, Carnegie porter '17 från Carlsberg Sverige, Remmarlöv Growers reserve, 3 fonteinen Hommage Bio Frambozen och Wheat ease från Avery; luktade lite gammalt och smakade inte helt färskt heller. Lite fruktig. Ok öl ändå. Och bra brygder över lag.
fredag 15 mars 2019
Öl i Arizona del X-Flyg(plats)öl
Dags att bege sig hemåt. Jag tog buss till flygplatsen i Phoenix där Tempe-bryggeriet Four peaks har en bar. Raj IPA och Double knot var vad som hanns med. Det satt fint tillsammans med quesadillas.
Nästa stopp var Chicago där det blev en burgare med Sam '76 från Boston beer co.
Det var en unge som höll på att skrika större delen av flygturen därifrån till Arlanda och jag fick trösta mig med en WPS #4 från Mikkeller ombord.
En kul resa annars med 18 besökta bryggerier och + tre kilo på vågen skulle det visa sig.
Nästa stopp var Chicago där det blev en burgare med Sam '76 från Boston beer co.
Det var en unge som höll på att skrika större delen av flygturen därifrån till Arlanda och jag fick trösta mig med en WPS #4 från Mikkeller ombord.
En kul resa annars med 18 besökta bryggerier och + tre kilo på vågen skulle det visa sig.
torsdag 14 mars 2019
Öl i Arizona del IX-Ingen orgie
Vi var tvugna att gå upp tidigt för att ta oss till bussen tillbaka norrut. Väl framme i Tempe skildes våra vägar, Tom åkte till vårt motell för att dumpa sin tunga väska medan jag slog mig ned baren på Mellow mushroom. En kedja jag inte besökt på fem år. De har fokus på pizza och fatöl. Pizzan smakade väldigt bra och till den ett par fina brygder i form av Killer bees från det för mig okända Wyoming-bryggeriet Melvin och Calic creamin från Mother earth. Tom kom tillbaka med sin tunga väska. Rummet var inte klart och det fanns inget bagagerum. Han satt kvar medan jag gick och storhandlade öl som skulle tas med hem.
En Lyft tog oss till motellet där det efter invägning visade sig att man hade handlat lite väl stort för att få med sig allt hem.
Jag fick helt enkelt ta ''några'' rumsöl för att få ned min väskas vikt till 23 kilo. Drinking horn Watermelon mead, Valley of the Heart’s Delight från Almanac, Belching beaver Mosaic double IPA, Malpais stout från Cumbre och Prairie 4th anniversary. Fina brygder.
Tom satt på andra sidan gatan i baren Boulders on broadway. Ett väl insuttet ställe där ingen verkade bry sig om att det var alla hjärtans dag. Anslöt till honom och fick i mig Velvet yeti från Great divide, Heyday Modern IPA från samma bryggeri, Tombstone Wet hop pale ale double dry-hopped, Vape tricks från Prairie, No coast IPA från Tombstone. Bra öl över lag men det fick räcka så för denna dag.
En Lyft tog oss till motellet där det efter invägning visade sig att man hade handlat lite väl stort för att få med sig allt hem.
Jag fick helt enkelt ta ''några'' rumsöl för att få ned min väskas vikt till 23 kilo. Drinking horn Watermelon mead, Valley of the Heart’s Delight från Almanac, Belching beaver Mosaic double IPA, Malpais stout från Cumbre och Prairie 4th anniversary. Fina brygder.
Tom satt på andra sidan gatan i baren Boulders on broadway. Ett väl insuttet ställe där ingen verkade bry sig om att det var alla hjärtans dag. Anslöt till honom och fick i mig Velvet yeti från Great divide, Heyday Modern IPA från samma bryggeri, Tombstone Wet hop pale ale double dry-hopped, Vape tricks från Prairie, No coast IPA från Tombstone. Bra öl över lag men det fick räcka så för denna dag.
tisdag 12 mars 2019
Öl i Arizona del VIII-Sista dagen i Tucson
Jag åkte och handlade medan Tom låg kvar på rummet, vi sammanstrålade på Ten fifty-five brewing i centrum. Det var ännu ett ''korv-pairings-event''. Tre öl och tre olika korvsliders. Det blev även några bonusöl: Congress St. ale 5,2%, Xoxo coffee stout, La ferme, Hecate från Pueblo vida, ESB 2.0 och Refraction från Dragoon (som besöktes dagen innan). Jag var väldigt nöjd med både ''korvarna'' och ölen.
Ytterligare en pub som var en bryggeripub tills alldeles nyligen var nästa stopp. Borderlands som det hette kändes som ett väldigt passande namn, ölen bryggs nu på någon nybyggd productiion facility på ren svenska. Riktigt mysig lokal med en massa snygg/cool (eller så är jag bara hårdrocks-skadad) konst på väggarna. Tågspåret gick ett par meter från byggnaden så det märktes när tågen gick förbi. Några öl slank också ned i form av Tarta fiesta, Arizona ale och Amber trails.
Vi tackade för oss och gick vidare till Crooked tooth brewing. Lite bunkerkänsla över byggnaden, men även en uteservering på baksidan samt ett flipperspel. Antagligen världens störste hipster hällde upp ölen. Dessa var för min del Crocked Light och Lager de tucson.
En Lyft kom och hämtade oss till Arizona beer house. Ett riktigt grymt ställe. Bar och ölbutik i ett. Vi satt på uteserveringen med en food truck mitt framför näsorna. Ett pubquiz pågick inne och det var mycket folk en vanlig onsdag. Jag skulle egentligen inte köpa med mig något, men det fanns några flaskor som inte gick att motstå. Vi var kvar tills de stängde. På plats intogs: The Down Low ale 3,9% från Lagunitas, Nightwater black 5% från det för mig okända lokala Green feet brewing, Trappist ale 5,2% (ha!) från Sentinel peak, Vibes pilsner från Almanac och Stoutstanding från Dragoon. Över lag goda öl. Lyft ''hem'' i vanlig ordning. zzzzzzz
Ytterligare en pub som var en bryggeripub tills alldeles nyligen var nästa stopp. Borderlands som det hette kändes som ett väldigt passande namn, ölen bryggs nu på någon nybyggd productiion facility på ren svenska. Riktigt mysig lokal med en massa snygg/cool (eller så är jag bara hårdrocks-skadad) konst på väggarna. Tågspåret gick ett par meter från byggnaden så det märktes när tågen gick förbi. Några öl slank också ned i form av Tarta fiesta, Arizona ale och Amber trails.
Vi tackade för oss och gick vidare till Crooked tooth brewing. Lite bunkerkänsla över byggnaden, men även en uteservering på baksidan samt ett flipperspel. Antagligen världens störste hipster hällde upp ölen. Dessa var för min del Crocked Light och Lager de tucson.
En Lyft kom och hämtade oss till Arizona beer house. Ett riktigt grymt ställe. Bar och ölbutik i ett. Vi satt på uteserveringen med en food truck mitt framför näsorna. Ett pubquiz pågick inne och det var mycket folk en vanlig onsdag. Jag skulle egentligen inte köpa med mig något, men det fanns några flaskor som inte gick att motstå. Vi var kvar tills de stängde. På plats intogs: The Down Low ale 3,9% från Lagunitas, Nightwater black 5% från det för mig okända lokala Green feet brewing, Trappist ale 5,2% (ha!) från Sentinel peak, Vibes pilsner från Almanac och Stoutstanding från Dragoon. Över lag goda öl. Lyft ''hem'' i vanlig ordning. zzzzzzz
onsdag 6 mars 2019
Öl i Arizona del VII-Tacoevent
Som vanligt var det soligt när en Lyft tog oss ned till den lilla men fräscha bryggeripuben Harbottle brewing. Det sydligaste bryggeriet jag besökt på det amerikanska fastlandet för övrigt. Kök finns inte men vägg-i-vägg ligger ett kinahak så det är bara att hämta käk därifrån. Dessutom hade de någon lunchspecial. Ok mat och till den några öl i form av: Easy going, Sneaky pete och Bloody hell.
Vi Lyftade vidare till andra sidan stan och hamnade till slut på Dragoon brewing company beläget i ett litet industriområde. Ett inte jättelitet taproom där man kunde se själva bryggeriet och jästankar genom glas. Tydligen har det funnits ett tag, men allt kändes nytt och modernt. Det var rätt varmt ute och det satt inte fel med ''några kalla'', dessa var: Can crush, Northern Trail som är en sammarbetsbrygd med Flaggstaff-bryggeriet Mother road och Santa Cruz'r.
En rask promenad tog oss till 1912 brewing company (Arizona blev en delstat 1912) där det var ett ''foodpairing-event'' som vi hade biljetter till. Själva bryggeriet tag upp större delen av fastigheten och själva ''tap-roomet' var ganska litet. Maten var som mycket annat i denna stat mexikanskinspirerad (Arizona har tillhört Mexiko) och mycket bra till den en hel drös av bryggeriets öl, nämligen: Don't tempt me with a good time, Ta weno, Random voices from a secret raccoon 8%, Mescalero Stout, Baya gose, Saison de uva och slutligen Dorada pampeana från det för mig okända lokala Button brew house.
Trevlig tillställning. Stressad men trevlig personal.
Kvällen avslutades på utmärkta Tap & bottle som vi besökte dagen innan. Amazonia från Novo brazil och Helton Boysenberry sour 5,9%. Vi snackade med ett par sköna lirare i baren där innan en Lyft tog oss tillbaka ''hem'' till ädelstenarna.
Vi Lyftade vidare till andra sidan stan och hamnade till slut på Dragoon brewing company beläget i ett litet industriområde. Ett inte jättelitet taproom där man kunde se själva bryggeriet och jästankar genom glas. Tydligen har det funnits ett tag, men allt kändes nytt och modernt. Det var rätt varmt ute och det satt inte fel med ''några kalla'', dessa var: Can crush, Northern Trail som är en sammarbetsbrygd med Flaggstaff-bryggeriet Mother road och Santa Cruz'r.
En rask promenad tog oss till 1912 brewing company (Arizona blev en delstat 1912) där det var ett ''foodpairing-event'' som vi hade biljetter till. Själva bryggeriet tag upp större delen av fastigheten och själva ''tap-roomet' var ganska litet. Maten var som mycket annat i denna stat mexikanskinspirerad (Arizona har tillhört Mexiko) och mycket bra till den en hel drös av bryggeriets öl, nämligen: Don't tempt me with a good time, Ta weno, Random voices from a secret raccoon 8%, Mescalero Stout, Baya gose, Saison de uva och slutligen Dorada pampeana från det för mig okända lokala Button brew house.
Trevlig tillställning. Stressad men trevlig personal.
Kvällen avslutades på utmärkta Tap & bottle som vi besökte dagen innan. Amazonia från Novo brazil och Helton Boysenberry sour 5,9%. Vi snackade med ett par sköna lirare i baren där innan en Lyft tog oss tillbaka ''hem'' till ädelstenarna.
tisdag 5 mars 2019
Öl i Arizona del VI-Down south
Markus åkte vidare, medan Tom och jag begav oss till flygplatsen i svinottan. Vi skulle dock inte flyga någonstans utan ta en buss söderut arton mil till Tucson inte långt från mexikanska gränsen. Ganska spektakulärt landskap på vägen, men det var svårt att hålla sig vaken.
Busshållplatsen var belägen långt från allt (liksom vårt hotell) så en Lyft tog oss till centrum. Allt var dock stängt utom ett cafe där varsin macka fick agera frukost.
Tom tog en Lyft till hotellet och kunde checka in och dumpa våra väskor medan jag gick dit universitetets campus var beläget. Där finner man även de flesta av stadens turfzoner och det var dessa som hägrade. Jättefint väder, men verkligen inte varmt när man inte rörde på sig.
När det var färdigturfat intogs lunch på som tidigare varit ett bryggeri, men vars öl numera bryggs på Barrio brewing, även det i Tucson. De kallar sig dock fortfarande Gentle bens brewery för at maximera förvirringen och lura in ölnördar. Maten var väldigt god och till den Barrio Rojo, Gentle bens Taylor janes raspberry ale 4,6%, Gentle bens Mocha java stout 5,5% och Gentle bens Nolan porter. På kvällarna är detta ett jättestort disco för studenterna på det närliggande campuset så förväntningarna var inte jättehöga, men det var inte bara maten och servicen som var bra utan även ölen.
Jag vandrade vidare i solskenet till utmärkta Tap & bottle som är en öl/vin/mjöd-butik som även har en bar (som man kan ha i civiliserade länder). Där satt Tom och väntade. Wave pool 4,8% från Pizza port underhöll mig. Vi delade även på en flaska Natura morta Blood orange från Green flash. Ok brygder. Vi handlade även lite här.
Det hade blivit sent kvällen innan så en halvtidsvila kändes nödgad. ''Gubben'' satt kvar och en buss bordades ''hemåt''.
Man skulle kunna tro att det var ett vanligt tråkigt hotell. Det är det nog för det mesta, men när vi var där var det (och stora delar av stan) helt övertaget av Tucson gem & mineral show. Helt galet stort och mitt bland allt det där bodde vi.
Några timmars ölfasta/vila gjorde mig gott och jag kunde någolunda utvilad möta upp Tom på den lilla bryggeripuben Pueblo vida brewing company i centrum. Brygder här var för min del: Marathon, Order up och Aldea 6%som vi delade på. Den sistnämnda var antagligen resans bästa öl i mitt tycke.
Det fanns varken mat eller food truck och hungern gjorde sig påmind så vi drog vidare till ett mörkt litet krypin till bar vid namn Good oak bar maten där kändes föga lockande och vi nöjde oss med varsin bira Poquito saladito från Crooked tooth för min del.
Jag höll på att svälta ihjäl när baren på gastropuben Reilly craft pizza intogs. God pizza kul/trevlig personal, förstklassig service och en god öl i fom av Stronghold session från det lokala brygeriet Dragoon. En perfekt avslutning på dagen. Riktigt kallt ute denna kväll.
Busshållplatsen var belägen långt från allt (liksom vårt hotell) så en Lyft tog oss till centrum. Allt var dock stängt utom ett cafe där varsin macka fick agera frukost.
Tom tog en Lyft till hotellet och kunde checka in och dumpa våra väskor medan jag gick dit universitetets campus var beläget. Där finner man även de flesta av stadens turfzoner och det var dessa som hägrade. Jättefint väder, men verkligen inte varmt när man inte rörde på sig.
När det var färdigturfat intogs lunch på som tidigare varit ett bryggeri, men vars öl numera bryggs på Barrio brewing, även det i Tucson. De kallar sig dock fortfarande Gentle bens brewery för at maximera förvirringen och lura in ölnördar. Maten var väldigt god och till den Barrio Rojo, Gentle bens Taylor janes raspberry ale 4,6%, Gentle bens Mocha java stout 5,5% och Gentle bens Nolan porter. På kvällarna är detta ett jättestort disco för studenterna på det närliggande campuset så förväntningarna var inte jättehöga, men det var inte bara maten och servicen som var bra utan även ölen.
Jag vandrade vidare i solskenet till utmärkta Tap & bottle som är en öl/vin/mjöd-butik som även har en bar (som man kan ha i civiliserade länder). Där satt Tom och väntade. Wave pool 4,8% från Pizza port underhöll mig. Vi delade även på en flaska Natura morta Blood orange från Green flash. Ok brygder. Vi handlade även lite här.
Det hade blivit sent kvällen innan så en halvtidsvila kändes nödgad. ''Gubben'' satt kvar och en buss bordades ''hemåt''.
Man skulle kunna tro att det var ett vanligt tråkigt hotell. Det är det nog för det mesta, men när vi var där var det (och stora delar av stan) helt övertaget av Tucson gem & mineral show. Helt galet stort och mitt bland allt det där bodde vi.
Några timmars ölfasta/vila gjorde mig gott och jag kunde någolunda utvilad möta upp Tom på den lilla bryggeripuben Pueblo vida brewing company i centrum. Brygder här var för min del: Marathon, Order up och Aldea 6%som vi delade på. Den sistnämnda var antagligen resans bästa öl i mitt tycke.
Det fanns varken mat eller food truck och hungern gjorde sig påmind så vi drog vidare till ett mörkt litet krypin till bar vid namn Good oak bar maten där kändes föga lockande och vi nöjde oss med varsin bira Poquito saladito från Crooked tooth för min del.
Jag höll på att svälta ihjäl när baren på gastropuben Reilly craft pizza intogs. God pizza kul/trevlig personal, förstklassig service och en god öl i fom av Stronghold session från det lokala brygeriet Dragoon. En perfekt avslutning på dagen. Riktigt kallt ute denna kväll.
söndag 3 mars 2019
Öl i Arizona del V-Körv&Lost leaf
Markus var trött eller nåt så jag och Tom gick själva till bryggeripuben Mother bunch där vi tog några kalla. Ganska litet ställe med en stor ö-bar. Högt till tak. Undrar var det varit tidigare där. För min del blev det: Piñaloca pineapple gose, Mounds stout, Lodgepole light från Prescott. Inte fantastiska öl.
Anledningen till vårt besök i ''öknen'' var Arizona beer week. Där festivalen dagen innan var det största evenemanget. Denna dag var det ett korvevenemang på vad väl får beskrivas som en halvsnobbig gastropub vid namn The porch. Medresenärerna hade annat för sig så jag tog själv en Uber dit. Det fanns fem olika full-size korvar att välja på och dessa skulle ''paras'' med ett specifikt öl. Bara senap på korvarna. De flesta öl var från Tempe-bryggeriet Huss som hade en representant som gick runt och delade ut freebies. Fick ''bara'' i mig tre korvar. Inte fantastiska pairings, men det var inget som skar sig heller. Bärsen som intogs var iallafall Scottsdale blonde, Magic in the ivy och Papago orange blossom (bryggs hos Huss) till korvarna och Chronic från Pizza port som ''bonusöl'' utan slang. Goda öl.
Ytterligare en Uber tog mig tillbaka till motellet där ljuvlig halvtidsvila följde.
Gubbarna var ute på ännu en dagslång bryggerihopping medan jag gick till den väl insuttna baren Lost leaf. Ett litet ställe som skryter med att man har band 365 dagar om året utan att ta något inträde. Ett (pop-)band och en soloartist lirade denna kväll. Musiken var på en behaglig ljudnivå så man kunde höra vad folk sa (ja, jag är gammal). Trevlig personal, gäster och (åtminstone den ena akten) artister. Ett riktigt mysigt ställe. Kanske en handfull fatöl, men det fanns desto fler burkar/flaskor.
Jag blev sittandes länge där och fick i mig: Four peaks White ale; doftar och smakar någonstans i gränslandet mellan tysk och belgisk veteöl. Drickbar, men inte min grej.
Lumberyard Red; bärnstensfärgad, sträv och något tvålaktig. Oregano i eftersmaken. Jag skulle velat ha mer smakhumle eller mindre bitterhumle.
Seaquench sour från Dogfish head; ljus och balanserad stiltypisk gose. Helt ok.
V. beauregarde blueberry sour ale från College street brewhouse & pub; ganska ljus och disig. Luktar sött och diffust fruktigt. Inte särskilt syrlig. Lite blåbär i eftersmaken. Annorlunda och ok.
Four peaks Peach ale; smakar lite som inlagd persika, söt, snäll och lite obalanserad.
Mother road Kölsch style ale; som vilken kölsch som helst, men inte ren i smaken, så ingen rekommendation från mig. Cool burk.
Wht chclt från Sonoran brewing company; luktar chokladpudding, men ser ut som en IPA, Smaken är även den chokladaktig. Överraskande god.
Nooner Pilsner från Sierra nevada; smakar ''modernt'', men ganska söt för stilen så inget för den som gillar tysk (snustorr) pilsner, Jag gillade den dock.
Över lag goda öl.
Det fanns ingen mat eller food truck, men på andra sidan gatan låg en mexikansk restaurant där väldigt god mat intogs tillsammans med La chela de chelo från Chelos som enligt personalen bryggs någonstans i New york. En lätt ljus lager.
Jag gick tillbaka till Lost leaf och avslutade med Helles belles från Ninkasi och Full sail Sesión mexican lager som båda var ljusa underjästa ok öl.
Kul kväll, och skönt att få lite ''me time''.
Anledningen till vårt besök i ''öknen'' var Arizona beer week. Där festivalen dagen innan var det största evenemanget. Denna dag var det ett korvevenemang på vad väl får beskrivas som en halvsnobbig gastropub vid namn The porch. Medresenärerna hade annat för sig så jag tog själv en Uber dit. Det fanns fem olika full-size korvar att välja på och dessa skulle ''paras'' med ett specifikt öl. Bara senap på korvarna. De flesta öl var från Tempe-bryggeriet Huss som hade en representant som gick runt och delade ut freebies. Fick ''bara'' i mig tre korvar. Inte fantastiska pairings, men det var inget som skar sig heller. Bärsen som intogs var iallafall Scottsdale blonde, Magic in the ivy och Papago orange blossom (bryggs hos Huss) till korvarna och Chronic från Pizza port som ''bonusöl'' utan slang. Goda öl.
Ytterligare en Uber tog mig tillbaka till motellet där ljuvlig halvtidsvila följde.
Gubbarna var ute på ännu en dagslång bryggerihopping medan jag gick till den väl insuttna baren Lost leaf. Ett litet ställe som skryter med att man har band 365 dagar om året utan att ta något inträde. Ett (pop-)band och en soloartist lirade denna kväll. Musiken var på en behaglig ljudnivå så man kunde höra vad folk sa (ja, jag är gammal). Trevlig personal, gäster och (åtminstone den ena akten) artister. Ett riktigt mysigt ställe. Kanske en handfull fatöl, men det fanns desto fler burkar/flaskor.
Jag blev sittandes länge där och fick i mig: Four peaks White ale; doftar och smakar någonstans i gränslandet mellan tysk och belgisk veteöl. Drickbar, men inte min grej.
Lumberyard Red; bärnstensfärgad, sträv och något tvålaktig. Oregano i eftersmaken. Jag skulle velat ha mer smakhumle eller mindre bitterhumle.
Seaquench sour från Dogfish head; ljus och balanserad stiltypisk gose. Helt ok.
V. beauregarde blueberry sour ale från College street brewhouse & pub; ganska ljus och disig. Luktar sött och diffust fruktigt. Inte särskilt syrlig. Lite blåbär i eftersmaken. Annorlunda och ok.
Four peaks Peach ale; smakar lite som inlagd persika, söt, snäll och lite obalanserad.
Mother road Kölsch style ale; som vilken kölsch som helst, men inte ren i smaken, så ingen rekommendation från mig. Cool burk.
Wht chclt från Sonoran brewing company; luktar chokladpudding, men ser ut som en IPA, Smaken är även den chokladaktig. Överraskande god.
Nooner Pilsner från Sierra nevada; smakar ''modernt'', men ganska söt för stilen så inget för den som gillar tysk (snustorr) pilsner, Jag gillade den dock.
Över lag goda öl.
Det fanns ingen mat eller food truck, men på andra sidan gatan låg en mexikansk restaurant där väldigt god mat intogs tillsammans med La chela de chelo från Chelos som enligt personalen bryggs någonstans i New york. En lätt ljus lager.
Jag gick tillbaka till Lost leaf och avslutade med Helles belles från Ninkasi och Full sail Sesión mexican lager som båda var ljusa underjästa ok öl.
Kul kväll, och skönt att få lite ''me time''.
lördag 23 februari 2019
Öl i Arizona del IV-ASBF
Denna mulna dag begav vi oss (som vanligt med Lyft) norrut till Arizona strong beer festival®. En stor utomhusfestival. Jag vet inte vad namnet kommer i från, men ölen är nog inte starkare där än på någon annan amerikansk ölfestival. Vi hade VIPbiljetter och fick således komma in tidigare och fick en väldans massa poletter som räckte hela festivalen.
Ölen som provades var för min del: Zona från 12 West Brewing, Raspberry sournova från Almanac, Barrio Blonde ale, Ryediculous pale ale från Desert eagle, Sedona hills från Desert monks, Daily Drinking Beer (DDB) från det för mig okända Four sons brewing beläget i Kallifornien,Tart mango cart från Golden road, Original 16 Prairie white från Great western, Pamplemousse från Helio basin, Undercover cucumber från Historic brewing company, Happy seed hemp ale från North mountain,The center dry hopped pils 5,3%från McFate, Candle burner från Mudshark, Petrified porter från Prescott och Bird cage blonde från Rickety cricket.
Det var meningen att man skulle få en giftbag med bla. matkupong som VIP, det var det ingen som informerade oss om vart den kunde plockas upp och när jag såg vart det var var de slut. Toalettsituationen på slutet var bedrövlig. Detta var nittonde gången denna festival arrangerades så man kan tycka att de borde lärt sig vid det här laget. men förutom allt detta gnäll var allt jättebra.
Ett bryggeri tickades trots att vi varit på festivalen även denna dag. För en gång skull var det apostlahästarna som sadlades på och de tog oss till den lilla intima och någorlunda insuttna bryggeripuben Sun up. Tog en Better bitter medan de andra åt.
Därefter blev det ännu en promenad längs en vältrafikerad men som vanligt sparsamt upplyst gata till en bryggeripub (trodde vi) med det påhittiga namnet Phoenix ale brewery. Ett ganska stort ställe där maten verkade stå i fokus. Det var lördagkväll och rätt mycket folk så vi fick nöja oss med att sitta i ''barnbaren'' en ganska låg bar, men det gick det med. Jag nöjde mig med ett par gästöl, Hatch chile Gatos och Guava lava från King harbor. Det smakade bra och personalen var trevlig fast de hoppades nog på att vi skulle äta. Tydligen har de två pubar och det vi besökte var inte själva bryggeriet.
En Lyft tog oss till en ganska stor bar inte så långt ''hemifrån'', Angels trumpet ale house. ~30 fat, minns inte om det fanns flaskor. Ganska mycket folk. Det blev till att sitta ute i början, men man kunde flytta in när folk började gå därifrån. Bra service, maten var ok inte mer. Öl då? Jo för min del: Fmb 101 Blonde ale från Figueroa mountain brewing, Trail hike session IPA från Grand canyon brewing company, Beyond paradise från King harbor, Grapefruit Rue b. soho lager från Ska. Ok öl över lag. Tror vi var kvar tills de stängde.
Promenad ''hem'' för en gångs skull. På rummet bjöd Tom på Project dank från La cumbre. Gratis är gott. God natt.
Ölen som provades var för min del: Zona från 12 West Brewing, Raspberry sournova från Almanac, Barrio Blonde ale, Ryediculous pale ale från Desert eagle, Sedona hills från Desert monks, Daily Drinking Beer (DDB) från det för mig okända Four sons brewing beläget i Kallifornien,Tart mango cart från Golden road, Original 16 Prairie white från Great western, Pamplemousse från Helio basin, Undercover cucumber från Historic brewing company, Happy seed hemp ale från North mountain,The center dry hopped pils 5,3%från McFate, Candle burner från Mudshark, Petrified porter från Prescott och Bird cage blonde från Rickety cricket.
Det var meningen att man skulle få en giftbag med bla. matkupong som VIP, det var det ingen som informerade oss om vart den kunde plockas upp och när jag såg vart det var var de slut. Toalettsituationen på slutet var bedrövlig. Detta var nittonde gången denna festival arrangerades så man kan tycka att de borde lärt sig vid det här laget. men förutom allt detta gnäll var allt jättebra.
Ett bryggeri tickades trots att vi varit på festivalen även denna dag. För en gång skull var det apostlahästarna som sadlades på och de tog oss till den lilla intima och någorlunda insuttna bryggeripuben Sun up. Tog en Better bitter medan de andra åt.
Därefter blev det ännu en promenad längs en vältrafikerad men som vanligt sparsamt upplyst gata till en bryggeripub (trodde vi) med det påhittiga namnet Phoenix ale brewery. Ett ganska stort ställe där maten verkade stå i fokus. Det var lördagkväll och rätt mycket folk så vi fick nöja oss med att sitta i ''barnbaren'' en ganska låg bar, men det gick det med. Jag nöjde mig med ett par gästöl, Hatch chile Gatos och Guava lava från King harbor. Det smakade bra och personalen var trevlig fast de hoppades nog på att vi skulle äta. Tydligen har de två pubar och det vi besökte var inte själva bryggeriet.
En Lyft tog oss till en ganska stor bar inte så långt ''hemifrån'', Angels trumpet ale house. ~30 fat, minns inte om det fanns flaskor. Ganska mycket folk. Det blev till att sitta ute i början, men man kunde flytta in när folk började gå därifrån. Bra service, maten var ok inte mer. Öl då? Jo för min del: Fmb 101 Blonde ale från Figueroa mountain brewing, Trail hike session IPA från Grand canyon brewing company, Beyond paradise från King harbor, Grapefruit Rue b. soho lager från Ska. Ok öl över lag. Tror vi var kvar tills de stängde.
Promenad ''hem'' för en gångs skull. På rummet bjöd Tom på Project dank från La cumbre. Gratis är gott. God natt.
fredag 22 februari 2019
Öl i Arizona del III-Varmt och skönt
Precis som dagen innan ''Lyftade'' vi runt på diverse bryggerier. Första stoppet var McFate i Scottsdale. The merf och Citrus creek intogs i solskenet på uteserveringen.
Dagens andra stopp var O.H.S.O brewery & destillery där det bryggdes för fullt. Mycket folk fast det var tidigt denna fredag. Det fanns iallafall ett bord till oss på den varma uteserveringen. Helt ok mat med Homer simpson donut ale och In the flesh Prickly pear från Two brothers.
Sedan var det bara att åka vidare till det mycket avslappnade Helio basin brewing. Allt kändes sprillans nytt så det har nog inte funnits så länge. Där de somriga ölen 602 brew och Blackberry Blonde intogs.
Nästa stopp var Helton brewing company. Ganska litet, men högt till tak. Möjligen kan det ha varit en brandstation tidigare. Pilsner och Nitro Milk stout roade jag mig med här.
I solnedgången gick vi bort till puben Wandering tortoise. Mycket folk och livat, men det var inte så att man hade problem att höra varandra. Något evenemang var det visst där. Några öl slank visst ned också i form av Bruery Frucht Guava, Milagro från det för mig okända San Diego-bryggeriet Pure project och Levadura från Stillwater. Fina grejor.
Dagens sista stopp var en väldigt liten bryggeripub i vad som kändes som en villa. Wren house. Utanför stod en food truck och vi åt alla från den. Jag tog bara en öl, en ljus lager vid namn Valley beer.
Det blev inte sent denna kväll. Trötta herrar åkte ''hem'' och sov.
Dagens andra stopp var O.H.S.O brewery & destillery där det bryggdes för fullt. Mycket folk fast det var tidigt denna fredag. Det fanns iallafall ett bord till oss på den varma uteserveringen. Helt ok mat med Homer simpson donut ale och In the flesh Prickly pear från Two brothers.
Sedan var det bara att åka vidare till det mycket avslappnade Helio basin brewing. Allt kändes sprillans nytt så det har nog inte funnits så länge. Där de somriga ölen 602 brew och Blackberry Blonde intogs.
Nästa stopp var Helton brewing company. Ganska litet, men högt till tak. Möjligen kan det ha varit en brandstation tidigare. Pilsner och Nitro Milk stout roade jag mig med här.
I solnedgången gick vi bort till puben Wandering tortoise. Mycket folk och livat, men det var inte så att man hade problem att höra varandra. Något evenemang var det visst där. Några öl slank visst ned också i form av Bruery Frucht Guava, Milagro från det för mig okända San Diego-bryggeriet Pure project och Levadura från Stillwater. Fina grejor.
Dagens sista stopp var en väldigt liten bryggeripub i vad som kändes som en villa. Wren house. Utanför stod en food truck och vi åt alla från den. Jag tog bara en öl, en ljus lager vid namn Valley beer.
Det blev inte sent denna kväll. Trötta herrar åkte ''hem'' och sov.
torsdag 21 februari 2019
Öl i Arizona del II-Brewery-hopping
Vi var väl inte helt inne i tidszonen (åtta timmars skillnad) och Tom bjöd på Tombstone IPA på rummet. En fin rivstart på dagen.
Frukost (nåja) ingick på motellet i Phoenix. Efter att avnjutit den tog vi Lyft till bryggeripuben Arizona wilderness där ett bord i solen intogs. En väldigt behaglig uteserveringspremiär. Ölen som intogs var: Tranquility tree, Hellsgate helle's, Avena, Manzanita forest och Salt river saison.
Ännu en Lyft kom och hämtade oss till nästa bryggeripub vid namn Beer research institute beläget i ett stort (utomhus-) köpcentra där lunch intogs tillsammans med de svarta brygderna Pastry pays the bills och Big salty tears. Stället kändes väldigt nytt och ''fräscht''.
Nästa stopp var ytterligare en liten bryggeripub i Mesa centrum, Oro. Riktigt skönt att sitta i eftermiddags-solen och ta ett par kalla. Elevate nepal och West end för min del.
På samma gata och även på gångavstånd var nästa bryggeri beläget, Desert eagle. Inte särskillt stort heller. Kändes mer insuttet än de andra bryggeripubarna som besöktes under dagen. Jag tog Main st blonde ale och Black cherry blonde. Inte speciellt bra öl i mitt tycke.
Ytterligare en Lyft tog oss till den stora bryggeripuben Pedalhouse. Betydligt mer livat här då det ligger ett stort universitet i närheten och studenter brukar ju vara törstiga. Det var dock inget som störde. Jag tröck i mig en pizza och till den gästölen Huss Koffee kölsch och Fat tire Belgian white från New belgium. Tyckte nog bättre om ölen än pizzan.
På gångavstånd därifrån den utmärkta mörka baren Taste of tops där vi blev sittandes resten av kvällen. Tydligen hade bryggeriet Suntan evenemang där, med det fanns sittplatser åt oss ändå. Vägg i vägg ligger en ytterst välsorterad spritbutik med ett minst sagt digert öl och mjöd-utbud. Det blev dock ingen shopping för oss denna dag.
Desto mer öl intogs på plats. För min del: How it gose från det för mig okända Flying basset beläget ett par mil från där vi satt. 10 barrel Cucumber crush, Epicenter amber ale , Persistence pale Ale från Santan, La parcela 6% från Jolly pumpkin och Blueberry sournova från Almanac. Det mesta smakade bra. Bra avslutning på en lång, men kul dag.
Lyft tillbaka ''hem'' till Phoenix.
Frukost (nåja) ingick på motellet i Phoenix. Efter att avnjutit den tog vi Lyft till bryggeripuben Arizona wilderness där ett bord i solen intogs. En väldigt behaglig uteserveringspremiär. Ölen som intogs var: Tranquility tree, Hellsgate helle's, Avena, Manzanita forest och Salt river saison.
Ännu en Lyft kom och hämtade oss till nästa bryggeripub vid namn Beer research institute beläget i ett stort (utomhus-) köpcentra där lunch intogs tillsammans med de svarta brygderna Pastry pays the bills och Big salty tears. Stället kändes väldigt nytt och ''fräscht''.
Nästa stopp var ytterligare en liten bryggeripub i Mesa centrum, Oro. Riktigt skönt att sitta i eftermiddags-solen och ta ett par kalla. Elevate nepal och West end för min del.
På samma gata och även på gångavstånd var nästa bryggeri beläget, Desert eagle. Inte särskillt stort heller. Kändes mer insuttet än de andra bryggeripubarna som besöktes under dagen. Jag tog Main st blonde ale och Black cherry blonde. Inte speciellt bra öl i mitt tycke.
Ytterligare en Lyft tog oss till den stora bryggeripuben Pedalhouse. Betydligt mer livat här då det ligger ett stort universitet i närheten och studenter brukar ju vara törstiga. Det var dock inget som störde. Jag tröck i mig en pizza och till den gästölen Huss Koffee kölsch och Fat tire Belgian white från New belgium. Tyckte nog bättre om ölen än pizzan.
På gångavstånd därifrån den utmärkta mörka baren Taste of tops där vi blev sittandes resten av kvällen. Tydligen hade bryggeriet Suntan evenemang där, med det fanns sittplatser åt oss ändå. Vägg i vägg ligger en ytterst välsorterad spritbutik med ett minst sagt digert öl och mjöd-utbud. Det blev dock ingen shopping för oss denna dag.
Desto mer öl intogs på plats. För min del: How it gose från det för mig okända Flying basset beläget ett par mil från där vi satt. 10 barrel Cucumber crush, Epicenter amber ale , Persistence pale Ale från Santan, La parcela 6% från Jolly pumpkin och Blueberry sournova från Almanac. Det mesta smakade bra. Bra avslutning på en lång, men kul dag.
Lyft tillbaka ''hem'' till Phoenix.
onsdag 20 februari 2019
Öl i Arizona del I-Ofas
Solen strålade när jag vaknade upp i Mesa. Checkade ut, gick och handlade ett par kortbyxor. Det var fortfarande ''vinter'' och det såg betydligt varmare ut än de var så det var inte läge att dra på dem riktigt än.
Nästa stopp var Famous daves som besöktes kvällen innan. Lunch intogs tillsammans med Upslope Citra pale ale, Kilt lifter från Four peaks, Mandarin wheat, Wolfhound irish red ale 4,6% och Fence jumper golden ale. De tre sista från det för mig okända Uncle bear's brewery, beläget några mil sydost om Mesa. Inte så bra öl över lag.
Nu hade Brass tap öppnat och jag begav mig dit precis som dagen innan. En hel drös öl intogs här i form av: Low hanging fruit från Almanac, Weapons check från 1912, King george amber ale från från Phoenix ale brewery, Black market Cherry sour, Ninkasi Brightberry, Pedal haus Bière blanche, Blap blap 5,1% från 12 West brewing, Big blue van från College street och Grand canyon American pilsner. Ok öl över lag.
Därefter blev det ännu en Uberresa, denna gång till Phoenix där Markus och Tom mötte upp. Till Kings beer & wine närmare bestämt. En bar med ganska många fat, men det fanns även en butiksdel. Ett par sista bärs intogs där. Soul conduit från Jester king och Hanamachi från Bottle logic. Har för mig att de var ok.
Vi åkte Lyft till vårt boende där vi slocknade rätt så omgående.
Nästa stopp var Famous daves som besöktes kvällen innan. Lunch intogs tillsammans med Upslope Citra pale ale, Kilt lifter från Four peaks, Mandarin wheat, Wolfhound irish red ale 4,6% och Fence jumper golden ale. De tre sista från det för mig okända Uncle bear's brewery, beläget några mil sydost om Mesa. Inte så bra öl över lag.
Nu hade Brass tap öppnat och jag begav mig dit precis som dagen innan. En hel drös öl intogs här i form av: Low hanging fruit från Almanac, Weapons check från 1912, King george amber ale från från Phoenix ale brewery, Black market Cherry sour, Ninkasi Brightberry, Pedal haus Bière blanche, Blap blap 5,1% från 12 West brewing, Big blue van från College street och Grand canyon American pilsner. Ok öl över lag.
Därefter blev det ännu en Uberresa, denna gång till Phoenix där Markus och Tom mötte upp. Till Kings beer & wine närmare bestämt. En bar med ganska många fat, men det fanns även en butiksdel. Ett par sista bärs intogs där. Soul conduit från Jester king och Hanamachi från Bottle logic. Har för mig att de var ok.
Vi åkte Lyft till vårt boende där vi slocknade rätt så omgående.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)